Detta examensarbete handlar om den individuella utvecklingsplanen (IUP) som alla elever har rÀtt till sedan den 1 januari 2006, efter en Àndring i grundskoleförordningen. Syftet med studien var att undersöka förÀldrars delaktighet och inflytande över sitt barns IUP dÄ skolverket (2005) menar att lÀraren skall ansvara för att denna tas fram i samarbete med elev och förÀldrar. Litteraturstudierna och tidigare forskning visade att relationen mellan hem och skola Àr tÀmligen komplicerad, men att det finns en medvetenhet om vikten av att förÀldrar görs delaktiga i sina barns studier. Jag genomförde en enkÀtundersökning bland förÀldrar till elever i Är 4-5. Resultatet av undersökningen visade att flertalet förÀldrar upplever att IUP har gett dem ökad delaktighet i sina barns studier men att deras inflytande över barnets IUP varit ganska begrÀnsad.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares syn pÄ barns inflytande och delaktighet i förskolans planering av aktiviteter. Vi utgick frÄn en kvalitativ forskningsstrategi och metoden vi anvÀnde oss av var semistrukturerade intervjuer. I studien har Ätta förskollÀrare vid fyra olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att förskollÀrarna tycker att det Àr viktigt att barn Àr delaktiga och har inflytande i planeringen samt att de anvÀnder sig av olika arbetssÀtt och metoder för att möjliggöra detta. Det kan dels innebÀra att förskollÀrarna tar fasta pÄ barnens intressen och planerar verksamheten efter dessa och dels att barn har inflytande inom omrÄden som presenteras av förskollÀrarna.

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

Bakgrund: Delaktighet Àr förutsÀttning för god vÄrd, och en rÀttighet för patienten. Delaktighet bygger pÄ god kommunikation mellan vÄrden och patienten. Personer med afasi efter stroke kan ha nedsatt förmÄga att förstÄ information, och uttrycka behov och önskemÄl. För att de ska kunna delta i beslut om vÄrd och behandling har de behov av extra stöd frÄn omgivningen. Arbetsterapeuter som ofta möter patienter med afasi som följd av stroke kan ha nytta av att veta hur omgivningen kan anpassas för att stödja dessa patienter.Syfte: Belysa omgivningsfaktorer som kan inverka pÄ delaktighet i vÄrden för patienter med afasi, och hur dessa kan skapa förutsÀttningar för delaktighet.Metod: Litteraturöversikt. Resultat: Omgivningsfaktorer som inverkar pÄ delaktighet för patienter med afasi Àr fysisk och social omgivning, och vÄrdens system.

AbstractMy purpose with this study was to learn more about different ways to teach children how to read and to investigate how teachers can use more fiction when they teach.During the years that I have been working in school, I have only met teachers who use a method that is built on sounds. The children learns to read from books where the words is not put in their right purpose; for example; we can se a sun, a dear looks down in a lake.After my teacher-education in literature I became more and more interested in if it could be possible to use more fiction when you teach children how to read. I also wondered if it was possible to find readers where the sentences are put in a meaningful story.I heard of a method called Whole Language, or the kiwi-method and I decided to find out more about that method. I decided to make a comparison between the ?sound-method? and the Whole Language-method.I have been using qualitative interviews with both children and teachers with experience from these different ways of teaching.

Mat har betydelse för barns hÀlsa ur kortsiktigt sÄ vÀl som lÄngsiktigt perspektiv. Förskolan Àr en betydelsefull arena i arbetet att frÀmja god hÀlsa i tidig Älder. I förskolans lÀroplan poÀng-teras att varje barn ska kunna utveckla sin förstÄelse för hÀlsa och vÀlbefinnande genom aktiv delaktighet i frÄgor som pÄverkar deras vardag. DÀremot saknas association till hÀlsans rela-tion till mat och matvanor. Detta motiverar vidare studier om hur förskolebarn kan erbjudas möjligheter till delaktighet i situationer med hÀlsosamma matvanor.

En utmaning som pedagoger st?r inf?r i m?tet med barnens fria lek ber?r balansen mellan pedagogers delaktighet och fr?mjandet av barnens inflytande samt sj?lvst?ndighet. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa intervjustudie till att unders?ka en grupp fyraoch fem?riga f?rskolebarns uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken. De fr?gest?llningar vi unders?ker ?r: vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken? Vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers roll i den fria leken? Vad f?rmedlar barnen kring pedagogers agerande i den fria leken? Med avstamp i livsv?rldsfenomenologi som ansats unders?ker vi vad som ?r meningsfullt f?r barnen utifr?n deras livsv?rld och erfarenheter.

Ämnesövergripande undervisning innebĂ€r att Ă€mnesgrĂ€nserna suddas ut. Syftet med detta examensarbete Ă€r att utifrĂ„n begreppen samspel, lust och motivation och lĂ€rande undersöka varför sex pedagoger i lĂ„g och mellanstadiet arbetar Ă€mnesövergripande. Vi har Ă€ven valt att studera vilka fördelar respektive nackdelar pedagogerna anser att det finns med denna arbetsmetod. För att skapa en djupare förstĂ„else för vad Ă€mnesövergripande undervisning innebĂ€r redogör vi för tidigare forskning och relevant litteratur. Resultat av undersökningen Ă€r att pedagogerna anser att elevernas lust och motivation ökar i en Ă€mnesövergripande undervisning.

Socialstyrelsen gavs, tillsammans med lÀnsstyrelserna, i uppdrag att granska vÄrden i HVB-hemmen. Detta resulterade i tvÄ olika rapporter; den ena granskade HVB-hemsvÄrden utifrÄn ensamplacerade barn och ungdomar och den andra utifrÄn barn som Àr placerade tillsammans med sina förÀldrar. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett av socialstyrelsen granskat HVB-hem belysa och diskutera de omrÄden som socialstyrelsen och lÀnsstyrelserna framstÀller i sina rapporter. Via kvalitativa intervjuer har följande omrÄden framstÄtt som viktiga i familjebehandling; delaktighet, utbildning, tyst kunskap och personlighet hos medarbetarna. Mest centralt Àr, enligt personalen, deras egen tysta kunskap i kombination med klienternas delaktighet..

NĂ„gra faktorer om Ă€r av stor vikt för en lyckad lĂ€kemedelsanvĂ€ndning Ă€r patientens följsamhet och delaktighet i sin behandling. Kunskapen om patientens roll för en framgĂ„ngsrik lĂ€kemedelsbehandling har lĂ€nge varit ett relativt outforskat omrĂ„de.Syftet med denna studie Ă€r att via intervjuer undersöka hur patienter, ordinerade flera olika lĂ€kemedel, ser pĂ„ vĂ€rdet av delaktighet och följsamhet i deras lĂ€kemedelsbehandling och hur de upplevt den lĂ€kemedelsinformation de fĂ„tt.En kvalitativ och semistrukturerad intervjumetod har anvĂ€nts för att besvara frĂ„gestĂ€llningen. Studien genomfördes pĂ„ hjĂ€rtavdelningen pĂ„ Kalmar lĂ€nssjukhus. Åtta inlagda patienter med hjĂ€rtproblem intervjuades.De flesta av respondenterna upplevde att den information som de fĂ„tt var bristfĂ€llig. NĂ€r det gĂ€llde motivation för att följa lĂ€kemedelsordinationerna fanns det en samstĂ€mmighet bland patienterna i att adekvat information motiverade dem.

I en personcentrerad vÄrd av Àldre Àr det viktigt att ta del av deras erfarenheter och göra dem delaktiga i planeringen av sin egen vÄrd. Forskning visar att det finns mÄnga hinder för de Àldres delaktighet som har att göra med deras utsatta situation och brister i vÄrdplaneringsprocessen. Syftet med denna studie var att beskriva Àldre personers upplevelse av delaktighet vid vÄrdplaneringen i samband med att de vÄrdas pÄ kortidsboende. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes för att samla data. Sex deltagare ingick i studien.

Baumann, L & Unander-Scharin, M-J (2010) Lekinspirerande innemljö i förskolan och barns delaktighet i denna - En studie om pedagogers tankar kring innemiljön och dess inverkan pÄ barns lek Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet behandlar innemiljöns betydelse för att inspirera barns lek i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att synliggöra pedagogernas tankar om miljöns betydelse samt att se hur barn leker i denna miljö. De frÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr följande: Hur tÀnker pedagoger kring miljön i förskolan? Hur pÄverkas barns lek av miljöns utformning? Hur delaktiga Àr barnen i utformningen av miljön? Metoderna som anvÀnts för att besvara ovanstÄende frÄgor har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor, samt ostrukturerade observationer av barns lek i utvalda rum pÄ dessa. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit forskning kring leken, demokrati och delaktighet i förskolan.

Syftet med uppsatsen/examensarbetet Àr att undersöka och beskriva hur pedagoger i förskolan tÀnker om och arbetar med lÀroplanens mÄl och riktlinjer gÀllande demokrati och barns inflytande. FrÄgestÀllningar: Hur förbereder förskollÀrare barn för de rÀttigheter och skyldigheter som gÀller i ett demokratiskt samhÀlle? Finns det svÄrigheter/hinder nÀr det gÀller barns möjligheter till delaktighet och inflytande? I vilka sammanhang ges barn möjlighet till inflytande och delaktighet? Kan man se nÄgon skillnad, gÀllande demokrati, mellan en förskola med profilering mot Reggio Emilia och förskolor med annan profilering? Metod: En kvalitativ undersökning med intervjuer pÄ tre förskolor. Totalt har fem förskollÀrare medverkat. Resultat: Samtliga pedagoger poÀngterade att det var viktigt att man började med den demokratiska fostran i förskolan, det Àr dÀr man formar barnen och lÀgger grunden för det livslÄnga lÀrandet. VÄr undersökning visade att barnen till viss del hade möjlighet till inflytande och delaktighet nÀr det gÀllde beslut inom de ramar som förskollÀrarna satt upp..

Delaktighet anser vi Àr ett viktigt begrepp för att kunna skapa bra förutsÀttningar för jÀmlikhetoch inflytande för elever med funktionshinder inom skolan. Hur delaktighet kan skapas fördessa elever pÄverkas av samspelet med andra och av miljön i omgivningen. Att vara delaktigÀr att vara respekterad i sin omgivning och detta kan höja sjÀlvkÀnslan. Detta kan i sin turskapa en positiv utveckling för dessa elever, som gör att det Àr de som individer och intefunktionshindret i sig som Àr det huvudsakliga.Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger i skolans verksamhet uppfattar att dekan skapa förutsÀttningar för delaktighet för elever med funktionshinder utifrÄn vadLÀroplanen 94 skriver om delaktighet och hur delaktigheten fungerar för dessa elever ijÀmförelse med elever utan funktionshinder. De metoder vi har anvÀnt Àr intervju ochobservation, dÀr observationerna ska ses som ett komplement till intervjuerna.

Syfte:Syftet med studien Àr att studera hur lÀrare inom grundsÀrskolan arbetar med metoder för lÀsning hos elever med utvecklingsstörning. Studien tar sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Vilka erfarenheter har lÀrarna om lÀsutvecklingen för elever med utvecklingsstörning?? Hur beskriver lÀrarna sina metoder och arbetssÀtt?? Hur arbetar lÀrarna för att möjliggöra elevers delaktighet och lÀrande?Teori:Studiens teoretiska ramar har delvis hÀmtat inspiration frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr delaktighet och lÀrande blir centrala i förstÄelsen av hur lÀrare i sÀrskolan arbetar med lÀsning och dess metoder. Metod:Metoden Àr utformad som en fallstudie med triangulering innehÄllande intervjuer, observationer och granskning av dokument. Studien Àr genomförd pÄ tre grundsÀrskolor i mellersta Sverige.