Fördjupningsarbetets syfte var att belysa upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som lider av Àtstörning, samt hur sjuksköterskor kan möjliggöra för nÀrstÄende att kÀnna delaktighet i omvÄrdnaden och hur bekrÀftelse kan anvÀndas som vÄrdhandling för att stÀrka kÀnslan av delaktighet. I bakgrunden beskrivs Àtstörningar och vad det innebÀr att vara nÀrstÄende till en person med en psykiatrisk diagnos. Vi valde begreppen bekrÀftelse och delaktighet som den omvÄrdnadsteoretiska förankringen eftersom nÀrstÄende beskrivit att de saknar bekrÀftelse frÄn vÄrdpersonal och att de inte kÀnt sig sÄ delaktiga i vÄrden som de önskat. I resultatet framkommer att mÄnga nÀrstÄende hade en kÀnsla av att vara utestÀngda och bortstötta av vÄrdpersonal. De upplevde kÀnslor av skuld och maktlöshet.

Syftet med den hÀr studien var att öka förstÄelsen för hur begreppet delaktighet fungerar i skolan genom att studera fem lÀrare och pÄ vilket sÀtt de arbetar med begreppet i sin klassrumsmiljö respektive lÀrandemiljö. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersöknings metod i form av intervjuer. Intervjuerna Àr gjorda med fem lÀrare frÄn fyra olika grundskolor. Jag anser att mitt val av metod har passat vÀl för mitt syfte, dÄ jag ville ha en djupare och mer informativ undersökning. Forskning visar att elevernas möjlighet till att vara delaktiga i den verksamhet de tar del av, Àr en förutsÀttning för lÀrande.

AbstractSyftet med uppsatsen Àr att undersöka vilket inflytande elever i Är sex upplever att de har i skolans musikundervisning. Vi har valt att fokusera pÄ elevers uppfattningar pÄ grund av bristen pÄ forskning inom detta omrÄde.En förundersökning genomfördes i form av enkÀter för att kartlÀgga elevers intresse, för att sedan genomföra tvÄ gruppintervjuer varav fyra elever i varje. Resultatet visar att eleverna till viss del har ett inflytande pÄ musikundervisningen men att det Àr lÀraren som begrÀnsar inflytandet vid lektionstillfÀllena. Det finns inslag av populÀrmusik som man under lektionstillfÀllen diskuterar och analyserar tillsammans med musiklÀraren. Musikundervisningen leder enligt vÄr undersökning ej till att elever blir mer musikintresserade Àven utanför skolans dörrar.

Studien har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt vad elever i montessoriklass erfar som lustfyllt i sin lĂ€rmiljö.  Elevernas svar har satts i relation till den forskning som finns kring motivation och framgĂ„ngsfaktorer för lĂ€rande samt till montessoripedagogiken.De teorier som studien utgĂ„r ifrĂ„n Ă€r olika motivationsteorier, teorier relaterade till motivation samt montessoripedagogik. Även framgĂ„ngsfaktorer för lĂ€rande beskrivs. TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet i analysen av fokusgruppsintervjuerna har inspirerats av fenomenografisk metodansats. De tvĂ„ forskningsfrĂ„gor som studien ger svar pĂ„ Ă€r vad elever pĂ„ mellanstadiet och högstadiet, i de undersökta montessoriklasserna, framför som orsaker till att de kĂ€nner nyfikenhet att lĂ€ra sig mer i skolan, samt vilka av dessa faktorer som Ă€r kopplade till montessoripedagogikens principer, och om de gĂ„r att överföra till all undervisning. Resultatet av studien visar att eleverna pekar ut lĂ€raren som viktig för huruvida de ska kĂ€nna nyfikenhet och lust i lĂ€randet.

MÀnniskors jÀmlika förutsÀttningar att delta i samhÀllet har stor betydelse för folkhÀlsan. Utanförskapet Àr demokratins och största fiende och regeringens frÀmsta utmaning idag. Det finns samverkansformer och projekt som kan frÀmja en grÀnsöverskridande kommunikation och stÀrka mÀnniskors delaktighet. För att bemöta denna utmaning krÀvs aktiva och grÀnsöverskridande samverkansformer. Syftet med studien var att belysa erfarenheter och önskemÄl om samverkan mellan föreningar, nÀringsliv och kommunen som kan stÀrka mÀnniskors delaktighet.

Detta examensarbete handlar om vad nÄgra elever i Ärskurs 2, 5 och 9 sÀger om sin lust att lÀra i matematik. Arbetet har sin teoretiska utgÄngspunkt inom den sociokulturella teoribildningen, dÀr fokus ligger pÄ lÀrande i samspel med andra. Undersökningen utfördes genom intervjuer, dÀr 4 elever i varje Ärskurs, dvs. 12 elever ingÄr i undersökningsgruppen. Varje intervju gjordes i par om flicka/pojke, vilket resulterade i 6 intervjuer.

Syfte: Intentionen med en inkluderande skola genomsyrar skolans styrdokument, men trots goda intentioner sÄ har arbetet med inkludering kommit olika lÄngt. Syftet Àr att identifiera och analysera förutsÀttningar för delaktighet i matematikundervisningen för elever med utvecklingsstörning i en inkluderande miljö. Undersökningen riktar sig till klasser dÀr elever som lÀser enligt sÀrskolans kursplan i matematik Àr integrerade i ordinarie grundskoleklasser. Vad karaktÀriserar delaktigheten mellan eleverna, lÀrare och assistent under matematiklektioner? Vilka interna och externa förutsÀttningar för elevernas delaktighet framtrÀder? Hur planerar lÀraren för att ge förutsÀttningar för delaktighet? Teori:Som utgÄngspunkt anvÀnder vi det sociokulturella perspektivet dÀr kommunikationen Àr central och lÀrande och förmÄga förstÄs som nÄgot som uppstÄr i interaktion mellan individen och den sociokulturella miljön.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter av delaktighet i det dagliga livet hos pojkar med muskelsjukdomen Duchennes Muskeldystrofi. Debuterande symptom för sjukdomen Àr svÄrigheter att gÄ vilket medför att pojkarna blir rullstolsburna innan tio Ärs Älder. Behovet av olika habiliteringsinsatser Àr stort under hela livet. Studien inkluderade Ätta pojkar mellan 7- 32 Är. Datamaterialet utgjordes av bloggar och biografier och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.

Tidigare studier visar att delaktighet Àr en förutsÀttning för lÀrande. Det finns olika sÀtt att frÀmja delaktighet men mest framtrÀdande Àr inverkan av personal och individuell anpassning. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva olika sÀtt som personer som fÄtt en stomi uppfattar egen delaktighet under stomitrÀning pÄ sjukhus. Syftet kunde besvaras med hjÀlp av intervjuer med öppna frÄgor och fenomenografisk analys av insamlat data. Elva personer som har fÄtt stomi och stomitrÀnat intervjuades.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Delaktighet, vÄrdrelation och kommunikation Àr tre centrala begrepp inomhÀlso- och sjukvÄrden. Detta med tanke pÄ att det Àr tre faktorer som kan fÄ patienten attpÄverka dennes hÀlsoprocess samt att kunna trygghet. Syfte: Att belysa sjuksköterskansförutsÀttningar och hinder för att skapa delaktighet i vÄrdrelationen med patienter nÀrsamma verbala sprÄk inte talas. Metod: Studien utgÄr frÄn sjuksköterskans perspektiv ochbaseras pÄ en kvalitativ analys utifrÄn Evans (2002) litteraturstudie. Resultat: Det somansÄgs vara förutsÀttningar för delaktighet kunde vara tolkens nÀrvaro för skapandet avdelaktighet i vÄrdrelationen.

Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn förÀldrarnas perspektiv undersöka barns delaktighet direkt och indirekt i samband med vÄrdnadstvist utifrÄn följande frÄgestÀllningar: hur upplever förÀldrarna att familjerÀtten involverat barnen i utredningen; har förÀldrarna informerat barnen om den pÄgÄende vÄrdnadsutredningen; hur har barnen pÄverkats av vÄrdnadstvisten samt har familjerÀttens utredning bidragit till en lösning av konflikten?Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med fyra pappor och en mamma som medverkade i vÄrdnadsutredningar Är 2002-2003 vid en och samma familjerÀttsenhet.Resultatet visade att i stort sett alla barn mÄdde dÄligt innan, under och efter vÄrdnadstvisten. FörÀldrarnas information till barnen om utredningsprocessen har varit mycket varierande. Alla barn har haft enskilda/syskonsamtal med utredarna. En del förÀldrar har upplevt att under dessa samtal lyckades inte utredarna lyssna pÄ barnen.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares och rektors uppfattningar om att lÄta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero pÄ att mÄlet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning Àr att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.   Metoden jag anvÀnt mig av Àr en kvalitativ metod dÀr jag genomfört intervjuer med fyra lÀrare och en rektor pÄ en och samma skola.    I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror frÀmst pÄ fyra orsaker, brist pÄ diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist pÄ diskussion gÀllande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristÄende frÄn varandra och att det beror pÄ lÀrares och rektors egna instÀllningar, uppfattningar och kompetens..

Bakgrund: VÄrd och behandling ska utgÄ ifrÄn patientens egna önskningar och förutsÀttningar dÀr patientens delaktighet Àr en rÀttighet. Bröstcancerpatienter har olika individuella förutsÀttningar av att vara delaktiga i att ta beslut om den behandling som de ska vÀlja.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva bröstcancerpatienters upplevelse av delaktighet vid val av behandling samt hur de vill vara informerade för att uppleva delaktighet vid behandlingsbeslut. Avsikten var ocksÄ att granska artiklarnas kvalitet i förhÄllande till undersökningsgruppen.Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design och den genomfördes i de för Àmnet relevanta databaserna CancerLit och PsycINFO under oktober 2013. Elva artiklar inkluderades och resultat bearbetades utifrÄn studiens syfte. Artiklarna identifierades och fÀrgkodades i tre fÀrger efter följande indelning: val, alternativ och beslut utifrÄn en trestegsmodell om delat beslutsfattande.Huvudresultat: Tydliga skillnader framkom i beskrivningarna av kvinnornas upplevelser av delaktighet i de olika faserna i trestegsmodellen.

Bakgrund; I Sverige har patienten en laglig rÀtt att vara delaktig i sin egen vÄrd. Patienters upplevelse av delaktighet varierar dock mycket och forskning visar ocksÄ att kvaliteten vid patientdelaktighet Àr i fortsatt behov av förbÀttring. De senaste Är har det börjat vÀxa fram ett antal kvalitativa studier som belyser patientens perspektiv pÄ delaktighet inom en svensk vÄrdkontext. Detta skapar en möjlighet att syntetisera olika forskningsresultat om patienters upplevelse av delaktighet. Syfte; Studiens syfte var att syntetisera evidens frÄn publicerade studier angÄende patienters upplevelse av delaktighet i en svensk vÄrdkontext.

Avsikten med vÄrt val av Àmne var att belysa barnens delaktighet och inflytande i samlingen pÄ förskolan. VÄr intention var att ta reda pÄ om lÀrarnas förhÄllningssÀtt pÄverkar barnens möjlighet till utveckling och förÀndring av förskolans arbetssÀtt.  Vi har anvÀnt aktionsforskning som design i vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt. Som metod anvÀnde vi oss av sÄvÀl kvalitativ som kvantitativ forskning i form av observationer och enkÀter. Det resultat vi kunde skönja var att barnens instÀllning var positiv och vi fick bekrÀftelse genom att samtliga barn hade förberett och planerat sin aktivitet utifrÄn sin egen förmÄga. Slutsatsen av vÄrt arbete var att barnen blev mer motiverade och aktiva nÀr de sjÀlva fick pÄverka sin situation..