MÄlet med utvecklingsarbetet Àr att öka en grupp förskoleklass elevers medvetenhet om frÄgor som rör miljö och hÄllbar utveckling genom att utveckla och genomföra en miljövecka. Verktyg som anvÀnds för dokumentation i mitt utvecklingsarbete var observationer och reflektioner. Jag har planerat och genomfört en temavecka med fokus pÄ miljö i en förskoleklass. Genomfört utvecklingsarbete visar vikten av material som fÄngar eleverna och deras intresse. Min slutsats Àr att genom ett varierande arbetssÀtt och elevernas delaktighet skapade vi tillsammans en rik temavecka som gav en försmak pÄ vad hÄllbar utveckling kan innebÀra.

Syftet Àr att undersöka vilken inverkan gymnasielÀrares kursstart har pÄ elevernas motivation och delaktighet. Vad Àr det som hÀnder i klassrummet och vilka faktorer pÄverkar elevernas motivation och delaktighet? Fokus ligger pÄ relationen lÀrare ? elev och elevernas inflytande. UtifrÄn en kvalitativ metod har tvÄ klassrumsobservationer, tvÄ lÀrarintervjuer samt sex elevintervjuer uförts. Resultatet visar pÄ en viss skillnad mellan lÀrare och elevers uppfattningar om vad som inverkar pÄ kursstarten och i sin tur pÄverkar eleverna. LÀrarna betonar betydelsen av kommunikation med eleverna medan eleverna uttrycker behovet av en tydlig kursgenomgÄng och en möjlighet att pÄverka arbetsformerna.

Syftet med denna studie var att se nĂ€rmare pĂ„ gymnasieelevers vilja och lust för fortsatta studier i kemi. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer av tio gymnasieelever pĂ„ det naturvetenskapliga programmet pĂ„ en mindre ort i Sverige. Resultatet visade pĂ„ att alla dessa elever ville lĂ€sa vidare efter gymnasiet, men enbart tvĂ„ kunde tĂ€nka sig en kemiutbildning. Övriga elever hade antingen redan bestĂ€mt sig för nĂ„gon annan utbildning eller blivit avskrĂ€ckta frĂ„n att lĂ€sa kemi pĂ„ grund av sĂ€ttet undervisningen var upplagd i skolan. De elever som möjligen skulle vilja lĂ€sa vidare inom kemiomrĂ„det kĂ€nde, liksom flera av de andra eleverna, att skolan inte givit tillrĂ€cklig information kring möjliga yrken inom de olika naturvetenskapliga omrĂ„dena..

Bakgrund: Forskning har visat att patienter som Àr delaktiga i sin vÄrd kan fÄ ökad motivation som kan leda till en bÀttre behandling. En viktig del för sjuksköterskan Àr att ge tillfÀlle för patienten att medverka i vÄrden. Hinder för delaktighet kan uppstÄ pÄ vÀgen, som makt och dominans i relationen mellan sjuksköterska och patient. Problem: Sjuksköterskan har ett ansvar att ta till vara pÄ patientens resurser. Dock kÀnde sig patienten ibland utsatta och hade dÄlig kontroll över sin situation.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva innebörden och konsekvenserna av nÀrstÄendesdelaktighet i vÄrden ur bÄde nÀrstÄendes och sjuksköterskors perspektiv, samt hurbekrÀftelse kan anvÀndas i sjuksköterskans yrkesutövande för att nÀrstÄende ska kÀnnadelaktighet. I bakgrunden beskrivs nÀrstÄende kort ur ett historiskt perspektiv, dÀrtillpresenteras teorier kring individers roller i samhÀllet. Som omvÄrdnadsteoretisk bakgrundvaldes begreppen delaktighet och bekrÀftelse. Elva vetenskapliga artiklar, som pÄ olika sÀttknyter an till litteraturstudiens syfte, granskades och analyserades induktivt. Resultatetvisar att de nÀrstÄende ville bli inbjudna till delaktighet i vÄrden av patienten.

Syftet med min studie var att lyfta fram barn perspektiv kring fritidshemsmiljön och framförallt barn med funktionsnedsÀttningars upplevelser. Barnen har haft varierande former av funktionsnedsÀttningar men fokus har inte varit pÄ de medicinska delarna utan pÄ barnens tankar om fritidshemmet. Jag ville fÄ kunskap om vad barnen anser Àr betydelsefullt för en meningsfull fritidstid, bÄde gÀller verksamhet, lÀrande och bemötande.Jag har intervjuat barn i Ärskurs 3-6 frÄn tre olika kommuner som Àr eller har varit inskrivna pÄ fritidshemmet. DÄ jag ville lyfta fram informanternas egna tankar, upplevelser och erfarenheter har jag valt en kvalitativ metod. Jag har anvÀnt mig av en intervjuguide med bÄde öppningsfrÄgor och kompletteringsfrÄgor eftersom jag ville ha mer samtalsbetonade intervjuer.

Uppsatsens övergripande syfte Ă€r att studera fenomenen ledarskap och delaktighet i en kommunal verksamhet, mer specifik avses att undersöka ledarskapets betydelse för medarbetarnas delaktighet. Avsikten med föreliggande studie Ă€r sĂ„ledes att studera vad i ledarskapet som ledarna och medarbetarna uppfattar pĂ„verkar delaktigheten, och hur dessa faktorer pĂ„verkar delaktigheten, stödjande eller hindrande. Den teoretiska referensramen presenterar en forskningsöversikt över ledarskapsforskning, delaktighetsbegreppets komplexitet samt faktorer i ledarskapet som pĂ„verkar medarbetarnas delaktighet.Empirin har inhĂ€mtats genom tio kvalitativa intervjuer pĂ„ tvĂ„ enheter inom en kommun belĂ€gen i Östergötland. Resultaten visar fler olika faktorer i ledarskapet som pĂ„verkar medarbetarnas delaktighet. Faktorerna som framkommit i studien som verkar stödjande Ă€r; visa intresse, förtroende, tillgĂ€nglighet, tillĂ„tande, belöning och engagemang.

Inledning: Kvinnors sexualitet och kroppsuppfattning efter gynekologisk cancer förÀndras. Som barnmorskor Àr det viktigt att i tidigt skede medverka till och förebygga de komplikationer som dessa kvinnor drabbas av. Syfte: Syftet med studien var att göra en jÀmförande, detaljerad beskrivning av attraktion och sexuell lust hos kvinnor som blivit strÄlbehandlade mot gynekologisk cancer. Metod: En prospektiv kohortstudie med kvantitativ ansats med enkÀtformulÀr. TvÄ kohorter har jÀmförts dÀr 616 kvinnor behandlats för gynekologisk cancer samt 344 kvinnor som inte behandlats.

NĂ€r barn drabbas av sjukdom och skador involveras förĂ€ldrarna till barnet. Det ökar komplexiteten för sjuksköterskor som tar hand om barnet. Är dĂ„ barnet i ett livshotande tillstĂ„nd blir förĂ€ldrars delaktighet en aktuell frĂ„ga. Syftet med denna litteraturöversikt Ă€r att belysa förĂ€ldrars och sjuksköterskors upplevelser av förĂ€ldrars delaktighet inom vĂ„rden nĂ€r barn befinner sig i ett livshotande tillstĂ„nd. Metoden för denna litteraturöversikt utgĂ„r ifrĂ„n Fribergs modell.

Denna studie utgÄr frÄn ett problemomrÄde och en hypotes, nÀmligen den att det inom bistÄndshandlÀggningen finns en svÄrighet dÄ det gÀller sjÀlvbestÀmmande och delaktigheten för den Àldre i bistÄndshandlÀggningen.Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen och förstÄelse för hur bistÄndshandlÀggarna beaktar den Àldres sjÀlvbestÀmmande och delaktighet vid bistÄndshandlÀggningen samt vad det innebÀr för bistÄndshandlÀggaren. För att besvara syftet finns det tre frÄgestÀllningar.? Vad innebÀr sjÀlvbestÀmmande och delaktighet för bistÄndshandlÀggaren vid en behovsbedömning?? PÄ vilket sÀtt tar bistÄndshandlÀggaren hÀnsyn till den Àldres sjÀlvbestÀmmande under behovsbedömningen?? PÄ vilket sÀtt tar bistÄndshandlÀggaren hÀnsyn till den Àldres delaktighet under behovsbedömningen?Metoden jag har anvÀnt mig utav Àr kvalitativ och studien bygger pÄ intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med 5 olika individer som alla jobbar som bistÄndshandlÀggare, utifrÄn socialtjÀnstlagen med inriktning mot Àldre. Mitt resultat visar att bistÄndshandlÀggarna upplevde att sjÀlvbestÀmmande Àr, nÀr insatserna bygger pÄ en frivillig överenskommelse med den enskilde, men ocksÄ att den Àldre sjÀlv fÄr bestÀmma över sin tillvaro.

This studie is an investigation about pupilassets workningforms and participation at school. The basis of the studie are two ITiS-projects, whose workningforms investegates with qualitative methods in form of observations and interviews whit pupils and teachers. This investigation will accomplish to find out how the pupils see their participation at school, and also to investigate what pupilassets workningforms mean to teachers and pupils. Conclusions from the investigation are that a more pupilassets workningforms doesnÂŽt exist continuous in the teaching and that the pupils see their increased participation in the work with the ITiS-project as something temporarliy. Some suggestions to further investigation into this area are to be found in the end of the paper..

Syfte: Att studera och analysera hur implementeringen av balanserat styrkort gÄr till i tvÄ verksamheter med avseende pÄ information, dialog och delaktighet. Metod: Vi har anvÀnt oss av semistandardiserade personliga intervjuer pÄ lednings-, facklig och individnivÄ, i tvÄ tillverkande företag. Det material som vi erhÄllit ligger till grund för vÄr analys och vÄra slutsatser som vi har arbetat med utifrÄn vÄr problemdiskussion. Slutsatser: I de tvÄ tillverkande företagen vi studerade lades ingen vikt vid delaktigheten hos de anstÀllda vid införandet av balanserat styrkort. Bristen pÄ delaktighet skapade dÄlig eller ingen acceptans till förÀndringen. Detta i sin tur minskade engagemanget och motivationen hos de anstÀllda och resultatet blev inte det ledningen förvÀntade sig.

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan Àr nÄgot som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans lÀroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi lÀst Àr det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstÄ demokrati och dess vÀrderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var dÀrför viktigt för oss att undersöka hur förskollÀrare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollÀrare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att anvÀnda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde tvÄ fokusgruppssamtal med sju förskollÀrare och en barnskötare totalt.

Syftet med denna studie var att utvÀrdera hur tidigare familjehemsplacerade ungdomar upplevt sig vara delaktiga i beslut rörande dem. De unga vuxna som intervjuades hade alla blivit placerade av samma kommun och det Àr denna kommun som önskade utvÀrderingen. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa metoder och bygger pÄ intervjuer med fem unga vuxna, i Äldrarna 22-28. För att analysera intervjupersonernas utsagor, har jag anvÀnt mig av ett analysverktyg för delaktighet, nÀmligen Harts (1992) delaktighetsstege. För att se hur intervjupersonernas delaktighet pÄverkat deras kÀnsla av sammanhang, har jag i min analys Àven anvÀnt mig av Antonovskys (1987) teori KASAM. Resultaten visar pÄ en stor bredd av upplevd delaktighet.