Syftet med studien var att genom intervjuer och observationer undersöka pedagogers delaktighet i den fria leken i förskola och förskoleklass. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund var, Vad innebÀr vuxnas delaktighet i barnens fria lek? PÄ vilket sÀtt kommer den vuxnes delaktighet till uttryck i den fria leken? Detta för att vi ville veta om vuxna deltar och pÄ vilket sÀtt de deltar i barnens lek. VÄr studie Àr kvalitativ och i metoden Àr vi inspirerade av fenomenografi och sociokulturellt perspektiv. Studien grundar sig pÄ sju intervjuer med pedagoger i förskola och förskoleklass och pÄ observationer, en i förskola och en i förskoleklass.I resultatet kom vi fram till att vuxnas uttryck av delaktighet har visat sig pÄ flera olika sÀtt.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i svenska som andrasprÄk utifrÄn skolorganisation, undervisningsformer och Àmnets gagn för elevers lÀrande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med Ätta undervisande svenska som andrasprÄkslÀrare.Resultaten visar att lÀrare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för Àmnet har en större möjlighet att höja Àmnets status bland kollegor, förÀldrar och elever..

I uppsatsen förenas tvÄ perspektiv ? engelska och estetik ? med kommunikation som gemensam nÀmnare. Syftet Àr att undersöka hur estetiska uttrycksformer kan bidra till elevers sprÄkutveckling i engelska. Estetiken har i uppsatsen en dubbel roll, dels som pedagogiskt verktyg i engelskundervisningen men ocksÄ som sprÄkform med ett slags egenvÀrde. Undersökningen har baserats pÄ tvÄ, av mig iscensatta, engelsklektioner i en Ättondeklass. Fokus var muntlig kommunikation i kombination med redan befintliga estetiska uttryck ? fotografier och musik.

Studiens syfte var att ta reda pÄ vad pedagoger anser om samlingens betydelse i förskolan samt hur de inbjuder barnen till delaktighet. Studien grundar sig pÄ följande frÄgestÀllningar: Vilka förestÀllningar har pedagoger om samlingens roll i förskolan? PÄ vilket sÀtt bjuds in barnen till delaktighet vid samlingen? Vi gjorde en kort historisk tillbakablick samt en forskningsöversikt för att fÄ en större inblick i samlingens ursprung och barns delaktighet och inflytande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi kvalitativa metoder som bestod av intervjuer och observationer. Studien genomfördes pÄ tvÄ olika förskolor.

I studien ?Barnets inflytande och delaktighet kring mÄltiden i förskolan? har vi undersökt barns delaktighet och inflytande kring mÄltiden pÄ tvÄ olika förskolor och sedan jÀmfört dessa. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av sex stycken strukturerade observationer. Vi studerade hur de vuxna jobbade med delaktighet och inflytande med barnen. Vi studerade Àven hur barnens kommunikation var nÀr de pratade med varandra och till de vuxna.

Motivation, engagemang och delaktighet bland medarbetare Àr viktiga faktorer i organisationers ekonomiska framgÄng och överlevnad pÄ marknaden. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i inre motivation och delaktighet utifrÄn grad av tillfredsstÀllelse av de tre grundlÀggande psykologiska behoven mellan organisationens olika yrkeskategorier. Vidare syften var att undersöka om ohÀlsa kan prediceras med grad av inre motivation samt om det fanns skillnader i skattningarna av delaktighet pÄ arbetsplatsen och inom organisationen. En web-baserad enkÀt skickades ut till samtliga 914 medarbetare i organisationen och 205 valde att delta. Resultaten visade att det inte fanns nÄgon skillnad i tillfredsstÀllelse av de grundlÀggande psykologiska behoven kopplat till yrkeskategorier samt att medarbetarnas inre motivation kunde anvÀndas som prediktor för deras sjÀlvskattade ohÀlsa.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur begreppen delaktighet och inflytande arbetas med ute pÄ förskolorna. Men vi kÀnde att vi ville fördjupa oss pÄ hur en avdelning jobbade och var inte ute efter att jÀmföra olika resultat pÄ olika avdelningar eller förskolor. Genom att vi gjort kvalitativa intervjuer och varit ute och observerat sÄ har vi fÄtt resultat pÄ att det skiljer sig pÄ vad de sÀger och hur de gör pÄ avdelningen vi varit ute pÄ. Det som ocksÄ var intressant var att det skiljer sig i hur pedagogerna svarat pÄ intervjuerna. De som var barnskötare svarade likadant medan förskollÀraren sÄg det pÄ ett annat vis.

FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av barn pÄ sjukhus har inte alltid varit sjÀlvklar. Först efter andra vÀrldskriget började barns behov av förÀldrar pÄ sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvÄrdnad. Trots fortsatt utveckling av förÀldrars delaktighet inom barnsjukvÄrden Äterfinns fortfarande brister inom omrÄdet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Resultatet visar förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnad av barn pÄ sjukhus utifrÄn tolv vetenskapliga artiklar.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Delaktighet, vÄrdrelation och kommunikation Àr tre centrala begrepp inomhÀlso- och sjukvÄrden. Detta med tanke pÄ att det Àr tre faktorer som kan fÄ patienten attpÄverka dennes hÀlsoprocess samt att kunna trygghet. Syfte: Att belysa sjuksköterskansförutsÀttningar och hinder för att skapa delaktighet i vÄrdrelationen med patienter nÀrsamma verbala sprÄk inte talas. Metod: Studien utgÄr frÄn sjuksköterskans perspektiv ochbaseras pÄ en kvalitativ analys utifrÄn Evans (2002) litteraturstudie. Resultat: Det somansÄgs vara förutsÀttningar för delaktighet kunde vara tolkens nÀrvaro för skapandet avdelaktighet i vÄrdrelationen.

Idag Àr det mÄnga elever som inte nÄr mÄlen i matematik i grundskolan, de tappar lusten och tycker att det Àr ett svÄrt och trÄkigt Àmne. Vi har dÀrför valt att undersöka hur matematiken kan göras lustfylld. Syftet med vÄr undersökning Àr att öka kunskapen om hur lÀrarna i Ärskurs 1-3 undervisar i matematik, för att skapa lust och motivation hos eleverna. Litteraturen kommer att diskuteras och jÀmföras med vad lÀrarna anser spela roll för ett lustfyllt lÀrande i matematik. Faktorer som visar sig pÄverka att eleverna kÀnner lust och motivation Àr förstÄelsen, tilliten till sin egen förmÄga och att innehÄllet i undervisningen Àr meningsfullt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur fem lÀrare i Ärskurserna ett, fyra och fem arbetar med inflytande och delaktighet för vÄrdnadshavare i skolan. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöktes vad delaktighet och inflytande för vÄrdnadshavare innebÀr för lÀraren. Vilka möjligheter för delaktighet och inflytande skapar lÀraren, och vilka för- respektive nackdelar med inflytande och delaktighet för vÄrdnadshavaren anser lÀraren kan finnas? Resultaten av undersökningen visar att lÀrarna gör likartade tolkningar av betydelsen och innebörden av delaktighet och inflytande för vÄrdnadshavaren. Det som skiljer lÀrarna och framförallt Ärskurserna Ät Àr de olika arbetssÀtten de anvÀnder sig av i arbetet.

Syfte:Syftet med studien Àr att studera hur lÀrare inom grundsÀrskolan arbetar med metoder för lÀsning hos elever med utvecklingsstörning. Studien tar sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Vilka erfarenheter har lÀrarna om lÀsutvecklingen för elever med utvecklingsstörning?? Hur beskriver lÀrarna sina metoder och arbetssÀtt?? Hur arbetar lÀrarna för att möjliggöra elevers delaktighet och lÀrande?Teori:Studiens teoretiska ramar har delvis hÀmtat inspiration frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr delaktighet och lÀrande blir centrala i förstÄelsen av hur lÀrare i sÀrskolan arbetar med lÀsning och dess metoder. Metod:Metoden Àr utformad som en fallstudie med triangulering innehÄllande intervjuer, observationer och granskning av dokument. Studien Àr genomförd pÄ tre grundsÀrskolor i mellersta Sverige.

Studien inriktade sig pÄ individer vars falltrauma resulterat i höftfraktur. Syftet med studien var att beskriva hur mÀn och kvinnor upplever delaktighet i det vardagliga livet efter en höftfraktur. Urvalet bestod av tio deltagare, med jÀmn fördelning av könen. Studien hade en kvalitativ ansats och bearbetades med innehÄllsanalys. Resultatet visade att det förekom tydliga aktivitetsinskrÀnkningar som med förde en ökas isolering och socialt tillbakadragande, vilket bidrog till att deltagarna upplevde minskad delaktighet i vardagen.

Parkinsons sjukdom Àr en neurologisk sjukdom, som frÀmst drabbar motorik, men Àven kan pÄverka psykosociala och kognitiva funktioner. Studiens syfte var att kartlÀgga aktiviteter och upplevd delaktighet hos en grupp personer med Parkinsons sjukdom (n = 10). En semistrukturerad intervju gjordes med genomgÄng av aktiviteter under ett dygn. Data analyserades utifrÄn aktivitets- och delaktighetsdomÀnerna i ICF. JÀmförelse med tidigare forskningsresultat visade att personerna i den aktuella undersökningsgruppen Àgnade mer tid Ät personlig vÄrd, men mindre tid Ät vila och TV-tittande.

VÄrt syfte med denna studie har varit att undersöka, analysera och beskriva hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande pÄ förskolan. DÄ begreppen har blivit allt mer betydelsefulla i förskolan och dess lÀroplan har vi valt att gÄ djupare in pÄ hur barnen i verksamheterna upplever detta. Det finns en del studier pÄ hur vuxna arbetar kring barns delaktighet och inflytande men inte lika mÄnga som handlar om barnens perspektiv. DÀrför har vi i vÄr studie valt att enbart utgÄ ifrÄn barnens upplevelser och tankar kring delaktighet och inflytande. De frÄgestÀllningar vi har anvÀnt oss av har varit: Hur upplever barn sin delaktighet och sitt inflytande? Och vad vill barn ha inflytande över och vara delaktiga i? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer med barn pÄ tre olika förskolor. Resultatet visar att det Àr i leken som barn kÀnner sig ha mest inflytande, dÀr upplever de flesta att de pÄ egen hand fÄr bestÀmma saker som vem de vill leka med och vad de vill leka med, men mÄnga av barnen hade gÀrna velat fÄ bestÀmma nÀr de skall fÄ leka.