Sök:

Sökresultat:

1485 Uppsatser om Lunds centrum - Sida 41 av 99

Bilder av övervakning

Detta är en berättelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, på en viss geografisk plats.Berättelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger på kunskap utifrån min erfarenhet inom området, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord på 1920-talet i Virserum, Småland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, är att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel på Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gäster en ännu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag är att, med gästen i centrum /?/ Skansen ska vårda och bevara samlingarna av byggnader, föremål, växt- och djurarter.

Konstruktion av CNC-Router

AASS (Applied Autonomous Sensor Systems, Centrum för Tillämpade Autonoma Sensorsystem) arbetar med forskning inom autonoma system. Deras stora användningsområden är utveckling av automatiska system till fordonsindustrin samt system till äldrevården.AASS, har ett önskemål om en enklare modell av en CNC fräs för enklare fräsning till bland annat prototyptillverkning. Fokus ska ligga på kostnaden då precisionen inte är av största intresse.Uppdraget innebär att ta fram en konstruktion av en cnc- router med tre axlar med ett arbetsrum på 600x450x150mm. Maskinen ska kunna skära i mjuka material som trä, plaster men även mjukare aluminium.Resultatet är en tre axlig cnc- router som drivs av tre stycken stepmotorer som är kopplade till respektive kulskruv. Cnc routern har ett arbetsrum på cirka 600x450x150mm.

Förslag till utveckling av Tullkammarkajen, resecentrum samt dess närområde i Halmstad

Examensarbetet utgörs av en omfattande analys samt bakgrundsmaterial som redogör för planerings-förutsättningar samt problematik för planområdet. Analyserna och bakgrundsmaterialet mynnar sedan ut i ett planförslag som vägt ihop alla tillgängliga fakta och skapat en fungerande och attraktiv helhet. I huvudsak består planförslaget av följande delar: Arbetet tar upp ett översiktligt förslag till ett nytt resecentrum byggt utifrån den befintliga stationsbyggnaden. Även närområdet kring resecentrumet utvecklas för att skapa en attraktiv helhet som passar in i staden. Längs med Tullkammarkajen utvecklas ett nytt bostadsområde med vattennära bebyggelse.

Etnologi på museer : en studie i hur det mänskliga förhållandet till materiell kultur beskrivs inom etnologisk föremålsforskning samt hur sådan forskning kan vara till nytta i museimannens praktiska arbete

Jag har valt att studera etnologi vid Lunds universitet med sikte på en karriär inom museivärlden. Grundutbildningen i etnologi kan därför bidra med en mängd användbara teoretiska redskap och en god inblick i mänskliga kulturmönster och livsvärldar. Genom tidigare studier i museologi samt yrkespraktik vid Malmö Museer har jag dock upptäckt att arbetsuppgifterna på ett museum även kräver konkret kunskap om föremålens betydelser och hur man kan använda sig av dem i scenografiskt och pedagogiskt syfte. En möjlighet till fördjupning i den etnologiska föremålsforskningen, genom en förändrad kursplan eller möjligheten att välja en tilläggskurs, skulle alltså vara till stor värde för oss studenter som siktar på en museal karriär.För att få reda på vilka etnologiska kunskaper som kan komma till användning på ett museum har jag, med relevant litteratur som utgångspunkt, undersökt vad som definierar ett museum samt hur dagens museer arbetar. Genom intervjuer har jag sedan bildat mig en uppfattning om vilka kunskaper som verkligen krävs av de anställda för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra sina arbetsuppgifter.

Ancient patterns - Modern technology

Jag har gjort en serie mönster som handlar om genetiskt modifierade grödor och djur. Eftersom mytbildningarna kring gentekniken löper amok, har jag haft svårighet att fastställa fakta. Jag har därför valt att hänge mig åt fantasin. Den bildvärld jag försökt skapa handlar om att vistas i gränslandet mellan fakta och fiktion utan att kunna få några klara svar.Jag har velat hitta en spänning mellan en vacker och dekorativ yta och ett makabert innehåll. Mönstret är vackert att se på till en början för att vid en närmare titt avslöja mindre behagliga detaljer.Till mina mönster har jag hämtat inspiration från medeltida symbolik och bildkonsten kring sekelskiftet år 1500, då nya kontinenter och kulturer upptäcktes.

Nöjdare patienter med sjuksköterskemottagning? Mötet mellan patient och sjuksköterska.

Dystrofia myotonika Typ 1 (DM 1) är en kronisk, progressiv och ärftlig neuromuskulär sjukdom. För patienten innebär det en livslång sjukdom där försämring sker över tid och där även flera i familjen är eller kan vara drabbade. Patienter med DM 1 är i behov av regelbunden uppföljning gärna varje år. För att kunna tillgodose patientens behov skapades på Neuromuskulärt centrum, Sahlgrenska sjukhuset Göteborg, en sjuksköterskemottagning. Syftet med föreliggande litteraturstudie, var att kartlägga kunskapen om sjuksköterskemottagningar samt belysa mötet mellan patient och sjuksköterska.

När Du kan Din egen historia är Du trygg och kan öppna
dörren för andras: om breddad historieundervisning för att
öka intresset

Syftet med denna studie var att genom att mera aktivt bredda historieundervisningen till att innefatta såväl nationell som lokal historia öka det historiska intresset. Jag har i min undersökningsgrupp, 24 stycken 14-åringar, arbetat med historia ur en rad olika didaktiska modeller i en sju veckors period. Den egna elevinsatsen har varit ett tonbärande inslag och den dialektiska pedagogiken har satts i centrum. Själva studien som helhet präglas av ett hermeneutiskt förhållningssätt och mätinstrumenten har bestått av enkäter, observationer och undersökningsgruppens egna skriftliga kommentarer. Resultatet visar att man kan utkristallisera tre olika elevkategorier, de redan intresserade vilka upplevs ha fått utökat intresse, de måttligt intresserade som gör vad som föreskrivs samt en grupp som visade ointresse och som i detta exempel presterade svagt prov på eget kunskapshämtande.

Sötkörsbärssorter : användning och förekomst i svenska genbanker

Rapporten beskriver olika anledningar till bevarandet av sorter av sötkörsbär, Prunus avium, med tyngdpunkt på sorternas kulturvärde och den genetiska resurs de utgör för forskare och förädlare. Vidare beskrivs kortfattat de olika aktörer som arbetar med bevarandet i svenska genbanker och klonarkiv som NordGen, Sveriges Lantbruksuniversitet, Centrum för biologisk mångfald och Programmet för odlad mångfald. I arbetet undersöks även vilka egenskaper hos sötkörsbär som är viktiga att förbättra. Speciellt önskvärda egenskaper är t ex resistens mot bakteriekräfta och svampsjukdomar, vinterhärdighet, svagväxande träd, fasta och stora frukter med hög spricktålighet, självfertilitet, tidigt bärande träd, samt frukter som mognar under olika tider under hela säsongen. I ett appendix beskrivs kortfattat egenskaperna hos 39 sorter av sötkörsbär som finns vid Balsgårds genbank.

Svenska kyrkans konfirmandarbete

Studiens huvudsakliga syfte är att se hur konfirmationsundervisningen ser ut ur pedagogisk synvinkel, vad den har för mål, innehåll och hur undervisningen bedrivs. Antalet femtonåringar som konfirmeras i Svenska kyrkan har sjunkit drastiskt sedan 1970 och därför ville jag även se vad kyrkan gör för att locka till sig fler ungdomar till läsning. Jag valde därför att intervjua fem präster för att få en djupare förståelse över fenomenet. Jag kom fram till att målet med konfirmandarbetet är att ge ungdomarna ett eget andligt liv, få en bra livssyn och ge dem en bra relation till den kristna tron. För att nå dit får konfirmanderna diskutera olika livsfrågor, lära sig om bibelns olika berättelser samt besöka gudstjänster.

Hjälp eller Tvång? : En sociologisk analys av arbetslösas syn på arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Under hösten 2003 skrev jag tillsammans med en annan student vid Lunds universitet en C-uppsats om hur långtidsarbetslösa upplever sin situation. I denna uppsats nystar jag vidare på denna tråd för att undersöka några arbetslösas upplevelser av sina behov av stöd och hjälp som arbetssökande och sätta detta i relation till deras upplevelse av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder de möter och intentionerna bakom dessa åtgärder.För att närma mig en förståelse angående detta har jag utgått från arbets- och utvecklingscentra som idag arbetar för att slussa arbetslösa personer genom rådgivning och praktik till arbete.Då jag är intresserad av att lyfta fram arbetslösas beskrivningar och önskemål vad gäller arbetsmarknadsåtgärder har en kvalitativ studie utförts. Åtta djupintervjuer har genomförts, sex med arbetslösa personer inskrivna på arbets- och utvecklingscentra, resterande två med tjänstemän som arbetar med arbetsmarknadsfrågor. Utifrån utarbetat material har analysen delats upp i olika teman. Det teoretiska perspektiv som anlagts på denna studie är hämtat i Göran Ahrnes teori om vardagsverklighet och struktur, nätverksmodellen så som den beskrivits av Marianne Liedholm och Göran Lindberg, samt två processer presenterade av Bengt Furåker; dekommodifiering och rekommodifiering.Arbetet med att skapa program och förberedande insatser för individer som står utanför arbetsmarknaden är en process som hela tiden står under förändring.

Bangårdområdet - Sundsvalls nya stadsdel

Det pågår ständigt förändringar i samhällsstrukturen som får effekter på många olika nivåer. Det har skett en övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och till kunskapssamhälle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmån för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lämnat efter sig stora landsarealer som är välförsedd med infrastruktur. På många platser runt om är det idag vanligt att mark i staden blir tillgänglig på grund av industrins strukturomvandlingar.

Ridundervisningens historia : -ridpedagogikens utveckling i Sverigen under 1900-talet

Tillgång till sanitet är en mänsklig rättighet och en förutsättning för liv och hälsa. Trots det lever miljontals människor världen över med bristande sanitet. Den här uppsatsens syfte är att studera hur sanitetssituationen i informella bosättningar kan se ut och hur den upplevs av de boende, samt hur det är möjligt att förbättra den situationen. Genom att utföra en intervjustudie i den informella bosättningen Kibera i Kenyas huvudstad Nairobi, har de boende där fått ge sin bild av hur de upplever sanitetsproblemen och hur det gått till när sanitetslösningen Peepoo introducerades i området. I den här uppsatsen står själva förändringen i centrum och Kurt Lewins teori om förändringsprocessen används som teoretiskt verktyg.

Konsumera mera : Är butikssäljaren medveten om de teorier som konsumentens beteende omfattas av, gällande konsumtion av hemelektronik?

Idag konsumeras det allt mer och det är konsumtionen som står i centrum för denna rapport. Det stadiet som vårt samhälle befinner sig i nu, namnges ofta konsumtionssamhället. Det har skett en förändring inom konsumentens inställning till konsumtion. Hemelektronik är en bransch som tydligt märker av detta skifte i samhället, och därför har vi valt att avgränsa vår rapport till detta område. Denna rapport skall ge en ökad förståelse om säljarens medvetenhet av de teorierna som formar konsumentens beteende i dagens samhälle, av konsumtion inom hemelektronik.

Experiential Learning - ett metodiskt arbetssätt för den svenska skolan!?? : En komparativ studie av den 'nya' svenska skolan och det alternativmetodologiska arbetssättet Experiential Learning.

Syftet med detta arbete var att utreda ?om? och ?i vilken utsträckning? som Experiential Learning (EL) går i linje med dagens svenska skola. Med avgränsning till gymnasieskolan var syftet därför att relatera Experiential Learning gentemot de dokument som ligger till grund för dagens svenska gymnasieskola, nämligen: ?Skollagen?, ?Läroplanen för de frivilliga skolformerna? (Lpf 94) och Läroplanskommitténs betänkande ?Skola för bildning? (SOU 1992:94). Utgångspunkten för denna hermeneutiska jämförelse var ett kritiskt förhållningssätt (läs.

Samveerkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. En fallstudie om samverkan kring arbetslivsintroduktionen i Göteborgs centrum.

The aim of this Master?s thesis is to investigate the factors of children?s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3?4 children in each group.

<- Föregående sida 41 Nästa sida ->