Den här uppsatsen undersöker hur anställda inom offentlig förvaltning uppfattar begreppen jämställdhet och jämställdhetsarbete. Genom kvalitativ intervjumetod undersöker jag hur de anställda upplever att jämställdhetsarbete görs, inom ramen för förvaltningen och kommunen som organisation. Genom teoretiska utgångspunkter som diskuterar organisationsstruktur, kvinnor och mäns olika förutsättningar i organisationer samt vilka förutsättningar som krävs för att jämställdhet skall kunna uppnås i organisationer, analyseras utsagor från anställda på Lunds kommuns kultur- och fritidsförvaltning. Bilden som förmedlas är att begreppen jämställdhet och jämställdhetsarbete diskuteras bland de anställda, men att arbetet med jämställdhet inte är förankrat från förvaltningens ledning ut till tjänstemännen i verksamheten..

Medborgardeltagande brukar anses vila på en stark moralisk grundplatta och har med den senaste tidens decentraliseringspolitik krävts på större utrymme i den svenska lokala politiken. Men medborgardeltagandet är inte helt oproblematiskt och innehåller en del kända nackdelar. Syftet med den här uppsatsen är att utifrån skrivna teorier kring medborgardeltagande illustrera hur en utdragen medborgarkonflikt i Lunds kommun i verkligheten kan plocka fram baksidor av medborgardeltagandet. Resultatet visar att en flera av teorierna är applicerbara på fallstudien, bland annat vad gäller klassiska negativa aspekter som helhets- och jämlikhetsproblematiken. Undersökningen visar också att både medborgarnas och det representativa kommunstyrets agerande gör sig skyldiga till att baksidor av medborgardeltagandet görs synliga.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera processen från policy till praktik och att exemplifiera detta utifrån hur arbetet med kommunikationsplattformen i Lunds kommun har gått till väga. Ett viktigt mål är också att utifrån detta konstruktivt försöka bidra till plattformens fortsatta implementering. I uppsatsen identifieras aktiv kommunikation, kärnvärdesprofilering och effektiv implementering som organisatoriska nyckelbegrepp.Utgångspunkten är fyra dokument som utgör kommunikationsplattformen för Lunds kommun och en utvärdering av implementeringsarbetet för kommunikationsplattformen. Dessutom har även tre intervjuer genomförts med nyckelpersoner i kommunen. Med en kvalitativ innehållsanalys av dokumenten och intervjuerna görs en nulägesanalys av situationen och problematiken tematiseras.Det sista steget i uppsatsen är att skapa konkreta förslag till åtgärder.

This thesis deals with the question of why the Swedish Academy Dictionary has its own Library when, for almost a hundred years, it has been located at the University Library of Lund. Looking at the library functions: librarian, users, room and books and their external factors: economy, internal actors, external actors and the development of the Swedish Academy Dictionary helped to shed light upon which relations between these factors have been important in the development of the library. The results show that there has not been a conscious plan behind the Library. A large number of the books in the Library was given by those who have worked at the Dictionary and also by their friends and collegues. Another part was given by the Swedish Academy and was partly gathered when the project was still in Stockholm.

Att en organisation fattar beslut om överordnade mål och strategier innebär i sig inte något organisatoriskt lärande. För att möjliggöra en integration av uppställda mål och strategier så att dessa genomsyrar organisationen behöver det ske en process - ett organisatoriskt lärande. Vi har i denna uppsats studerat hur denna process går till i organisationen Lunds universitet, när det gäller integration av mål och strategier rörande ledarskap och hur universitetet i denna process tillvaratar individuell kunskap och kompetens så att organisationen får en högre kompetens och därmed en ökad möjlighet att nå uppställda mål. Vi har utgått från litteratur kring organisatoriskt lärande, där vi gjort en sammanställning av de teorier och den forskning som vi anser har relevans för vår frågeställning. Ur dessa har vi tagit fram följande kriterier för organisatoriskt lärande: kommunikation, tillgängliggörande, reflektion och samsyn och integration.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en företagsledning bör arbeta för att skapa goda förutsättningar för gästen att få en helhetsupplevelse. För att avgränsa vårt syfte har vi valt att titta närmare på Gröna Lunds organisation. Vidare har vi samlat empiri till studien utifrån tre perspektiv; konsulter, företagsledning och gäster. För att nå ett resultat har vi genomfört kvalitativa intervjuer med personer som representerar de tre nämnda perspektiven, som sedan kompletterats med en litteraturstudie för att definiera relevanta begrepp. I analysen har vi sedan tolkat resultatet och tagit in litteratur för att till sist nå våra konklusioner.

Syftet är att utreda hur internhyressystemets enskilda styrverktyg samverkar och om de tillsammans uppnår målsättningen att öka affärsmässigheten och kostnadseffektiviteten ur ett kommunperspektiv. Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ fallstudie av Lunds kommun. Detta tillvägagångssätt har vi valt för att kunna göra en djupgående analys av den specifika situationen vi studerar. Utgångspunkten är deduktiv då vi utifrån tidigare teoretiska kunskaper har valt att studera den aktuella problematiken, men inslag av induktiva angreppssätt finns i uppsatsen. För att uppnå affärsmässighet och kostnadseffektivitet är det viktigt att de enskilda styrverktygen utformas så att de samverkar med varandra på ett sätt som stödjer de övergripande syftena med internhyressystemet..

En personalomsättning på 70 procent och en minskning av antalet sökande på 50 procent ledde till att Gröna Lunds arbetsgivarvarumärke ifrågasattes, eftersom ett starkt arbetsgivarvarumärke bidrar till ökad arbetslojalitet samt ökar arbetsgivarens attraktivitet.För att se hur Gröna Lunds Human Resource (HR) avdelning förmedlar arbetsgivarvarumärket internt gentemot säsongsansanställda, genomfördes intervjuer med HR-personal och personer i företagsledning samt bearbetades ett flertal dokument.HR kommunicerade arbetsgivarvarumärket i enlighet med teorier och tidigare forskning, ändå kvarstår problemen. Gröna Lund måste visa ett större engagemang för långsiktiga satsningar på sin personal genom att undersöka möjligheterna till utvecklingssamtal, utbildning och tillsvidareanställningar. Alternativt acceptera sin situation och lägga resurserna på att göra det bästa utav det..

Vad gäller relationen mellan budget och Balanced Scorecard har fyra dimensioner utkristalliserats. Dessa är den sekventiella-, kompletterande-, dominerande- och strategiska dimensionen. I stort kontrasterar WM-data Utilities och Lunds Energi företaget Alfa Laval i förhållande till relationen. I alla tre företagen kan observeras att både budget och Balanced Scorecard fungerar vad gäller strategiimplementering. Budgetens roll vad gäller strategiimplementering försvagas då modellen i huvudsak endast berör medarbetare i centrala positioner inom företagen.

En personalomsättning på 70 procent och en minskning av antalet sökande på 50 procent ledde till att Gröna Lunds arbetsgivarvarumärke ifrågasattes, eftersom ett starkt arbetsgivarvarumärke bidrar till ökad arbetslojalitet samt ökar arbetsgivarens attraktivitet.För att se hur Gröna Lunds Human Resource (HR) avdelning förmedlar arbetsgivarvarumärket internt gentemot säsongsansanställda, genomfördes intervjuer med HR-personal och personer i företagsledning samt bearbetades ett flertal dokument.HR kommunicerade arbetsgivarvarumärket i enlighet med teorier och tidigare forskning, ändå kvarstår problemen. Gröna Lund måste visa ett större engagemang för långsiktiga satsningar på sin personal genom att undersöka möjligheterna till utvecklingssamtal, utbildning och tillsvidareanställningar. Alternativt acceptera sin situation och lägga resurserna på att göra det bästa utav det..

Denna uppsats syftar till att finna förklaringsfaktorer till varför inflytandeforum för unga inte fungerar i vissa svenska kommuner men fungerar i andra. Metoden som har valts är en jämförande fallstudie. De kommuner som valts ut är Kalmar och Lunds kommun, där Kalmar kommun representerar den kommun där inflytandeforumet för unga har fått läggas ner och Lunds kommun representerar den kommun som har ett fungerande inflytandeforum för unga. Uppsatsen har sin teoretiska grund i demokrati- och maktteori. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer, där en politiker, en kontaktperson (tjänsteman) och en ungdom från varje kommun har intervjuats.Resultatet visar att det kring inflytandeforumens startande råder ganska lika förhållanden, de har ungefär samma syften och mål, initiativtagare har i båda fallen varit ungdomarna och engagemanget från politiker och ungdomar har varit liknande.

The main purpose of this essay is to analyze the late medieval shirt found in the cathedral of Lund. It has been preserved in the church and later on exhibited in the museum of Lunds cathedral. The most interesting thing about this shirt is probably its close connection to the secular world, as well as to the church. At first sight it appears to be a liturgical garment, it seams to be far too big for a regular, profane smock or shirt, but in a letter received by the church of Lund from Christian I of Denmark this shirt is mentioned as a chemise, or smock. The questions I aim to answer on the following pages goes, what characterizes the chemise or smock? What characterizes the mass shirt or alba? How can you use this type of analyse to examine the shirt from the cathedral of Lund?.

Denna uppsats söker förstå beslutsprocessen som resulterade i att Lunds och Frederiksbergs kommun fattade beslutet om att samarbeta. Beslutsprocessen resulterade i ett informellt samarbete, och söks förstås med hjälp av Cohen, March och Olsens Garbage Can-modell, och Kingdons window of opportuntity (möjlighetsfönster). Garbage Can-modellen består av fyra flöden, som innehåller beslutstillfällen, problem, lösningar och deltagare. Dessa flöden kan kopplas samman då möjlighetsfönster uppstår, vilket sker vid opinions- eller känsloförändringar bland befolkning och politiker.Vi har kommit fram till att beslutsprocessen bör förstås som att lösningen informellt samarbete mellan Lund och Frederiksberg, kopplades till problem relaterade till att vilja vara en del av Öresundsregionen, och beslutstillfällen såsom Öresundskommittén. Deltagare drev lösningarna och identifierade problemen.

Bakgrund: Sömnstörningar är ett vanligt förekommande problem med konsekvenser för hälsa och arbetsförmåga. Flera studier har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara en effektiv behandling för insomni. KBT innebär att kopplingen mellan sömnproblem och sängläge bryts genom kortare sovtid (sömnrestriktion) och undvikande av vaken tid i sängen (stimuluskontroll), parallellt med medvetandegörande och förändring av negativa tankar. Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera effekten av den 7-veckors KBT-behandling mot insomni som beteendevetare och företagsläkare på FHV i Lunds Kommun utförde i tre gruppomgångar under 2007-2008 för anställda i Lunds Kommun.Metod: 13 anställda med insomni behandlades för insomni med KBT. Samtliga deltagare var kvinnor med en medelålder på 48 år.

Lund är beläget i ett högintensivt jordbruksområde i sydvästra Skåne och andelen allemansrättslig mark i det tätortsnära landskapet är liten. För att tillgodose stadsinvånarnas behov av rekreation är tydliga strategier för grönstrukturplanering i kommunen viktigt. Ett verktyg i arbetet med tillgängligörandet av åkerlandskapet utanför staden är så kallade beträdor. Beträdor är smala strängar av insått vallgräs som lämnas obrukad längs åkerkanter och kan fungera som gångstråk ut i landskapet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Lunds kommun, med hjälp av beträdor, arbetar med tillgängliggörandet av det stadsnära jordbrukslandskapet för dess invånare. Studier av Lunds översiktsplan och Grönstruktur- och naturvårdsprogram gjordes för att utreda vilka intentioner och strategier kommunen har med grönstrukturplaneringen och vilken roll beträdor spelar i planeringsarbetet.