Merparten av den forskning som handlar om Aspergers syndrom bygger i dagsläget på studier gjorda på män och pojkar. Jag har därför valt att fokusera på flickor i denna studie. Den tidigare forskning som tas upp i denna uppsats beskriver diagnosen Aspergers syndrom, hur skolsituationen ser ut för elever med Aspergers syndrom i dagsläget, samt varför flickor i större utsträckning än pojkar blir förbisedda när det gäller denna diagnos. Min frågeställning är: ?Hur ser flickor, som fått diagnosen Aspergers syndrom, på sin skolsituation och sitt egna lärande?? För att få svar på detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio flickor som har diagnosen Aspergers syndrom.

Den här studien handlar om hur man som pedagog bemöter och stöttar barn i socioemotionella svårigheter.  Studiens syfte är att undersöka vad tre förskollärare och en elevassistent anser om hur man som pedagog bemöter barn i socioemotionella svårigheter. Studien är kvalitativ och data har samlats in via intervjuer. Resultatet visar att utagerande barn är de som syns om märks mest och har därför en tendens till att få lärarens uppmärksamhet mer än de inåtvända barnen. Barn med koncentrationssvårigheter behöver en miljö där det inte finns mycket saker runt omkring dem som kan distrahera dem.

Merparten av den forskning som handlar om Aspergers syndrom bygger i dagsläget på studier gjorda på män och pojkar. Jag har därför valt att fokusera på flickor i denna studie. Den tidigare forskning som tas upp i denna uppsats beskriver diagnosen Aspergers syndrom, hur skolsituationen ser ut för elever med Aspergers syndrom i dagsläget, samt varför flickor i större utsträckning än pojkar blir förbisedda när det gäller denna diagnos. Min frågeställning är: ?Hur ser flickor, som fått diagnosen Aspergers syndrom, på sin skolsituation och sitt egna lärande?? För att få svar på detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio flickor som har diagnosen Aspergers syndrom.

 Bakgrund:För att patienten ska uppleva att den blir respektfullt bemött avsin behandlande sjuksköterska, bör sjuksköterskan uppträda med enkommunikation som innehåller både ord och ett kroppsspråk som signalerarett artigt, intresserat och trevligt sätt gentemot patienten. Då får patienten enkänsla av sammanhang som i sin tur leder till befrämjande av hälsa ochsjälslig tillfredställelse. Enligt Travelbees omvårdnadsteori är det viktigt attsjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete bryr sig om patientens lidande och serpatienten för den han är.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudieär att belysa hur patienter upplever bemötande i primärvården.Metod:Studien är en systematisk litteraturstudie, där sökningarna gjordes i två olikadatabaser Cinahl och PubMed. Resultatet av sökningarna resulterade i sexkvalitativa och två kvantitativa artiklar som i sin tur analyserades ochkvalitetsgranskades.Resultat: Resultatet visar att patienterna upplevde ettgott bemötande om sjuksköterskan presenterar sig, informerar, är tydlig i sinkommunikation, samt är närvarande, lyssnar och ser varje patient som enunik person. Patienterna känner sig då trygga och Lugna i den vårdandebehandlingen.Slutsats: Slutsatsen är att varje patient anser att ett gottbemötande är av stor betydelse i en vårdsituation.

Syftet med studien var att undersöka 6-8-åringars uppfattningar om hur den fysiska miljön i klassrummet påverkar deras lust och motivation till skriftspråket. Med fokus på frågeställningarna, vilka element i den fysiska miljön barn upplever skapar lust och motivation till skriftspråket, vilka uppfattningar barn har om lekens betydelse för skriftspråket. Samt vilka möjligheter barn har att leka och att leka med skriftspråket i klassrummet. Metoden som valts för insamling av data är kvalitativa intervjuer, vilka har genomförts i klassrummen på tre skolor i både förskoleklass och i år 1. Totalt har 20 barn intervjuats i studien.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagogerna på en förskola talar om utanförskap, kränkningar och mobbning. För att vi skulle uppnå vårt syfte med undersökningen utgick vi från våra två frågeställningar: - Vad kan utläsas ur pedagogernas svar om orsaker till utanförskap, kränkningar och mobbning? - Vad kan utläsas ur pedagogernas svar om det förebyggande arbetet mot utanförskap, kränkningar och mobbning? För att svara på våra frågeställningar valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade totalt fem pedagoger med olika utbildningar. Vi har kopplat vår empiriska studie till relevant litteratur och läroplanen, samt diskrimineringslagen. Studien visar att utanförskap, kränkningar och mobbning förekommer på förskolan.

Syftet med studien var att få en inblick i hur vardagen såg ut för ungdomar med en reumatologisk sjukdom. Kartläggningen bestod av att ta reda på vilka aktiviteter ungdomarna ägnade sig åt, hur mycket tid de spenderade på aktiviteterna, var aktiviteterna utfördes samt tillsammans med vem. Syftet var även att ta reda på hur de upplevde sina utförda aktiviteter samt om de varit tvungna att välja bort någon aktivitet på grund av sin sjukdom. I studien ingick sju flickor i åldern 14-16 år. Datainsamlingen gjordes med hjälp av en återberättad tidsdagbok, veckoöversikt samt en fördjupande intervju kring de aktiviteter som nämndes i den återberättande dagboken.

Bakgrund: Den högteknologiska miljön vid en magnetkamera kan vara svår att ta till sig för patienten. Magnetkameran är uppbyggd av en smal tunnel och vid bildtagning uppstår höga ljud. För att få bilder med bra kvalitet måste patienten ligga still under undersökningarna somkan ta upp till en timme. Syfte: Att undersöka varför många patienter upplever en magnetkameraundersökning som obehaglig samt vilka faktorer som kan påverka patientens obehag. Metod: Detta arbete har utformats som en litteraturstudie där elva kvalitativa och kvantitativa artiklar ingått för att besvara syftet.

Denna studie handlar om polisers upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön samt med avseende på hot och våld i arbetet. Genom en kvalitativ undersökning har intervjuer utförts med poliser för att få en djupare förståelse. Slutsatsen för denna studie görs genom att svara på frågeställningarna som är konstruerade för denna studie. Det finns tre frågeställningar: Hur påverkar psykosociala arbetsmiljöer polisers privatliv? Gruppdynamikens roll i psykosociala arbetsmiljöer? Faktorer som påverkar/motverkar psykosociala arbetsmiljöer? Polisernas upplevelser på sin psykosociala arbetsmiljö var varandra väldigt lika.

God kommunikation med patienter, anhöriga och medarbetare är essentiell för sjuksköterskans yrkesutövande. Information och undervisning har två huvudmål; att skapa trygghet och at hjälpa patienten att hantera situationen på bästa sätt, både fysiskt och psykiskt. I föreliggande studie var syftet att undersöka på vilket sätt sjuksköterskor på en korttidsvårdavdelning informerar patienter inför en gastroskopi. Frågeställningarna var; Vilken information som ges och på vilket sätt den ges? Hur försäkrar sig sjuksköterskan om att patienten har tagit till sig informationen och vilket språkbruk använder hon sig av? Data inhämtades genom intervjuer med sex sjuksköterskor.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den pedagogiska miljön på en förskolegård påverkar hur barn i åldern tre till fem år leker. Jag har undersökt hur gården ser ut, vad och hur barnen leker på den samt den pedagogiska miljöns påverkan på barnens lek. Jag har valt att avgränsa undersökningen om pedagogiska miljön till pedagogernas påverkan, den fysiska miljöns påverkan samt materialets påverkan på lek. I kunskapsbakgrunden presenterar jag tidigare forskning kring förskolegårdar och lek utomhus samt definierar begreppen lek och pedagogisk miljö. Som metod för undersökningen har jag använt mig av observationer.

Bakgrund:Beröring är en viktig del i omvårdnaden som sjuksköterskan tillämpar naturligt. Beröring har en Lugnande funktion och taktil massage som metod kan därmed tillämpas i syfte att Lugna patienter med ångestproblematik. Syfte: Syftet var att belysa hur personer med ångest upplever taktil massage som behandlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt tillämpades. Studien baserades på elva vetenskapliga artiklar.

Genom hela livet har nutrition en stor betydelse för människan. I palliativ vård prioriteras inte alltid nutrition trots att det är viktigt för patienten. Sjuksköterskans roll är att stötta patienten och gynna nutritionen för att på så sätt främja välbefinnande och lindra lidande. Syftet med studien var att belysa nutritionen i ett palliativt skede. Studien är en litteraturöversikt där 13 artiklar användes, artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl.

Den tekniska miljön på en röntgenavdelning kan orsaka oro och ångest för ett barn. Den stora maskinen, den smala, hårda sängen/britsen, trånga utrymmen, hamrande ljud, blinkande lampor och åsynen av nålar för kontrastinjektion kan upplevas som skrämmande. Det krävs kunskap om barns egenskaper, omvårdnadskompetens och extra tid för förberedelse för en röntgensjuksköterska för att utföra en lyckad undersökning. Syftet med denna studie var att studera barns upplevelser på en röntgen avdelning och vilka icke-farmakologiska metoder som används i en röntgenundersökning. Två frågeställningar användes för att nå detta: Hur upplever barn en röntgen undersökning? Vad finns det för icke-farmakologiska metoder som hjälper till att lyckas med undersökning av barn på röntgenavdelning? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med hjälp av sex av Goodmans sju steg och den aktuella forskningen genomsöktes i tre databaser samt genom manuell sökning.

Malmberget som är en ort i Gällivare kommun står inför ett läge som innebär att i stort sett hela de centrala delarna måste rivas eller flyttas på grund av gruvbrytningen. I dagsläget råder en brist på lediga bostäder i samhället och på grund av situationen i Malmberget kommer fler nya bostäder att behövas i kommunen. Syftet med detta examensarbete är att ta fram ett underlag som ska vara ett stöd för Gällivare kommun i deras fortsatta arbete med den pågående samhällsomvandlingen och för den framtida bostadsplaneringen i kommunen. Arbetet kartlägger vilka bostadstyper och upplåtelseformer som efterfrågas av invånarna i tätorten. Utredningen behandlar även vilka funktioner som efterfrågas gällande nya bostäder och vilka egenskaper som kännetecknar ett attraktivt bostadsområde i Gällivare.