Detta är en skriftlig presentation av mitt examensarbete från Kungliga Musikhögskolans musikerprogram på masternivå, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfälle, men uppsatsen är skriven under tiden i Indien och detta skymtar då och då fram i texten. De tre inspelningarna består uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gång.

Författare: Johan SundTitel: Det handlar om inställning ? En studie om mental inställning i övningsrummetEnglish title: It is all about attitude ? A study of the effects of mental attitude in the practice room. Sökord: musik, psykologi, improvisation, övning, konstnärlig forskningDen här uppsatsen handlar om mental inställning och hur den påverkar situationen i övningsrummet för en improvisationsmusiker. Med hjälp av loggboksanteckningar och videoobservation har jag studerat mig själv under åtta övningspass där jag, inför min examenskonsert, övar olika improvisationsverktyg och moment. Min idé var att söka svaren på en av de frågor som vi musiker ofta ställer oss: ?Varför spelade jag så bra igår, men inte idag??.

Denna studie har undersökt hur svenska artister och representanter från svenska skivbolag uppfattar det rådande digitaliserade medieklimatets inverkan på musikbranschen. Syftet var att ta reda på hur artister samt skivbolag förhåller sig mot sociala medier, samt att undersöka hur deras upplevelser från en allt mer digitaliserad musikbransch ser ut. För att kunna utvinna en så djup analys som möjligt har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag har genomfört fem djupintervjuer, varav tre med representanter från tre olika skivbolag, samt två med två olika osignerade artister. Jag valde att genomföra intervjuer med dessa två olika aktörer i hopp om att kunna få olika perspektiv i mina frågor. Jag har relaterat min analys till teorier om bland annat digitalisering, medieproduktion samt fankulturen. Resultatet har visat på att sociala medier är något mycket viktigt gällande både artisters kamp om att nå framgång i en allt hårdare konkurrens där bruset av osignerade band och artister blir intensivare, samt när det gäller skivbolags arbete med att marknadsföra sina artister. Dock råder det delade uppfattningar mellan artisterna och de olika skivbolagen rörande hur de sociala medierna bör användas.

Afasi orsakas av en skada på hjärnans talcentra, konsekvenserna blir svårigheter med att tala och förstå tal. Kommunikation är en viktig del av omvårdanden där patienten ska vara delaktig och få komma med egna önskemål. Afasidrabbade har svårt att förmedla sina tankar och behov, där kan det bli problem och patienten blir lidande. Syftet med denna uppsats är att beskriva afasi ur ett patient perspektiv för att höja kunskapen hos vårdpersonalen. Uppsatsen är av en kvalitativ litteraturöversikt som bygger på Fribergs (2006) modell för litteraturstudier.

Studiens syfte var att undersöka om och hur skiljer sig personligheter av personer som är intagna i fängelse, rehabiliterade personer och personer som inte har begått något brott. Personlighetsundersökning baserades på femfaktorsmodell och en enkät som bestod av 50 frågor. Samtliga faktorer jämfördes genom alla tre grupper. Vidare gjordes en jämförelse av vilken typ av brott har de intagna och rehabiliterade personer begått, vilka drivkrafter hade dem och vad de tyckte var viktigt i deras liv för att inte begå brott vilken realiserades genom en konstant komparativ metod. Personlighetsskillnaderna undersöktes genom Kruskal-Wallis test.

More Than Melody (M.T.M.) är ett låtskrivningsprojekt med intentionen att integrera musik- och svenskaämnet i ett skapandesammanhang. Elevernas uppgift i projektet är att tillsammans skriva låtar genom att skapa text och musik samt utifrån egna förutsättningar utveckla egna lösningar genom att prova, utforska och praktiskt tillämpa sina kunskaper och erfarenheter. Syftet med studien är att undersöka hur ett låtskrivningsprojekt som M.T.M. kan inverka på elevers lärande samt hur de deltagande lärarna i projektet förhåller sig till och påverkas av detta lärandeperspektiv. Projektet har under de tre år som studien sträcker sig över (2005/2006, 2006/2007, 2007/2008) involverat elever i årskurs fem samt klass- och musiklärare från grundskolor i Umeå kommun med omnejd.

I Sverige är det omkring 200 000 personer som fått diagnosen demens. Läkemedelskostnaderna för behandling av demenssymtomen anses uppgå till 160 miljoner kronor/år i Sverige. Att använda sig utav icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan ses som ett alternativ, både ur etisk synpunkt såväl som ekonomisk. Det är därför viktigt att sjuksköterskan känner till vilka omvårdnadsåtgärder som finns tillgängliga. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder i omvårdnaden av oroliga, agiterade och aggressiva personer med demens.

Forskning har gjorts som visar att musikläraren har ganska stor möjlighet att påverka kunskapsbildningen med egna tankar och idéer om vad som är bra kunskap för eleven. Monica Nerland beskriver detta fenomen som att läraren är en kunskapsagent. Denna undersökning är ett försök att komma närmare några sådana kunskapsagenter och skapa förståelse för deras syn på kunskap. Jag har inte haft för ambition att kategorisera dessa utan endast att beskriva likheter och skillnader i en gemensam kunskapsbild för dem alla. Syftet med undersökningen är att undersöka och måla upp en gemensam bild av några musiklärares syn på kunskap i musik.

BakgrundI Sverige lever 160 000 personer med demenssjukdom och prevalensen av sjukdomen är stigande. Tillståndet är progredierande och utan botemedel. Malnutrition är ett stort och komplext omvårdnadsproblem hos denna patientgrupp. Orsaken till viktförlust vid demenssjukdom är multifaktoriell och den personal som arbetar inom demensvården har ofta en låg kunskapsnivå i ämnet demenssjukdom och nutrition. Risken med en försämrad nutritionsstatus är bland annat förhöjd infektionsrisk, minskad livskvalitet, snabbare sjukdomsförlopp och för tidig död.SyfteSyftet var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder gällande nutrition som är betydelsefulla för personer med demenssjukdom.MetodAllmän litteraturöversikt valdes som metod då var den metoden var bäst lämpad för att besvara syftet.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

En våldtäkt medför både psykiska och fysiska besvärför den som drabbats. Hälso- och sjukvården har en betydande roll i hurvåldtäktsoffren ska omhändertas. Studien har genomförts som en litteraturstudiemed syftet att klargöra vårdteamets roll i omhändertagande av en patient somutsatts för en våldtäkt. 12 artiklar ingår i studien. Frågeställningar vidanalysen av de 12 artiklarna var att belysa specifika rutiner för hur ettvåldtäktsoffer ska bli mottaget, vilket förhållningssätt som vårdteamet börupprätthålla samt särskilda strategier och anpassade behandlingar som finns atttillgå.

Bakgrund: Ett självskadebeteende kan förekomma i många olika former som att skära sig, förgifta sig och ha destruktivt sex. Självdestruktivitet är en stigande trend bland flickor. Vården är en viktig del av flickornas liv och att bli tagen på allvar och sedd av vårdpersonalen är en förutsättning för god vård.Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om flickors upplevelser av att leva med ett självskadebeteende.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på fem självbiografier som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Att leva med ett självskadebeteende innebar ångest, lidande och tankar på döden blandat med en vilja att överleva. Genom att skada sig själva skapades ett lugn då fysisk smärta beskrevs vara enklare att hantera än psykisk.

Detta examensarbete är en pilotstudie och handlar om  den forskning som  berör musikens och det talade språkets interrelation där syftet består i att skapa förståelse för vad musiklärare anser om denna forskning och om dess tillämpning eller implikationer i undervisningen. Undersökningens metodologi utgår  från en  kvalitativ ansats  i form av strukturerade intervjuer. Mål- eller urvalsgruppen består av fyra stycken verksamma  musiklärare vilka undervisar antingen på högstadiet eller gymnasiet inom svensk skola. I vissa fall förekommer även undervisning på universitetsnivå samt på vuxenutbildning.Resultatet visar att de fyra musiklärare som ingick i undersökningen uppfattar musikens påverkan på språkutvecklingen som reell och befintlig men att denna till största delen tillskrivs de undervisningstillfällen där elevgrupperna består av individer med ett annat förstaspråk än svenska. Följaktligen uppger  majoriteten av urvalsgruppen att specifika kunskaper inom aktuell forskning brister.

Denna uppsats handlar om elever som spelar ett instrument generellt har lättare för matematik, än de elever som inte spelar något instrument. Den försöker också ta reda på om det är någon skillnad på de elever som spelar efter noter och de som inte spelar efter noter.Metoden jag använt är att jag har låtit 180 elever i årskurs 1 på gymnasiet kryssa i vilket slutbetyg från årskurs nio de fått i matematik, svenska och engelska. 59 av dessa elever läser på ett studieförberedande program och 121 elever läser på ett yrkesförberedande program, vilket ungefär motsvarar den procentuella fördelningen totalt i Uppsala. De har också fått ange om de spelar något instrument och i så fall även hur länge de spelat samt om de spelar efter noter.Resultatet visar att betygen är betydligt högre för de elever som spelar ett instrument efter noter än vad det är för såväl de elever som spelar ett instrument utan att läsa noter samt för de elever som inte alls spelar något instrument. Det visar också att i den här undersökningen blir betygen bättre ju längre eleven spelat sitt instrument, samt att den ökningen är större för tjejerna än för killarna.

Syftet med undersökningen var att studera en grupp elevers och en grupp pedagogers upplevelser av och synsätt på skäll inom skolverksamheten. Undersökningen genomfördes våren 2005 vid en F-3 skola i Luleå kommun och den undersökningsmetod som användes var kvalitativa intervjuer. De intervjuade eleverna, fem till antalet, gick samtliga i år 1. Jag intervjuade även fem pedagoger som arbetade med elever i olika åldrar. Undersökningen visade att upplevelsen av och även synsättet på skäll inom skolverksamheten skiljer sig mellan elever och pedagoger, något som delvis stämmer överens med tidigare forskning.