AbstraktTitel: Svenska företags motiv till hållbarhetsrapportering ? Är det till nytta för alla?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Magdolna Berg och Camilla ÖrnebroHandledare: Jan SvanbergDatum: 2014-06 Syfte: Företagens hållbarhetsrapportering är frivilligt i nuläget. De regleringar som finns gäller rapportering om olika miljöpåverkan men inte inom ramen av en hållbarhetsrapport utan som en del av årsredovisningen eller övriga rapporter till lokala myndigheter. Det format som finns till hållbarhetsrapporten ? GRI rapporteringsstandard - passar större företag men är för omfattande för att mindre företag ska börja rapportera enligt detta.

Världens energipriser har ökat drastiskt sedan 1970-talet. Detta skapar incitament för investeringar för att sänka sina energikostnader, vilket det satsas på inom industri-, transport- och bebyggelsesektorn.Karlstad Centralsjukhus är inget undantag gällande dessa investeringar och med en lokalyta motsvarande 26 fotbollsplaner med aktivitet dygnen runt förbrukas här stora mängder energi, om inte annat bara för att värma och kyla sjukhuset till ett behagligt klimat. För tillfället sker ombyggnationer över hela sjukhuset för att minska dess energianvändning. Efter ombyggnationer som färdigställdes september 2010 ändrades sjukhusets energiproduktion. Det installerades då sex värmepumpar, två kopplade mot sjukhusets kylsystem för återvinna värme och fyra stycken mot 81 nya borrhål och Klarälven, som rinner förbi sjukhuset.

Bakgrund och problem: Sverige har stora skogstillgångar i förhållande till antalet invånareoch skogen har historiskt sett spelat en viktig roll för den svenska ekonomin. Under de senasteåren har branschen kännetecknats av låg lönsamhet. En verksamhetsgren har dock haft enpositivare utveckling - sågverken. Ett av företagen inom den så kallade sågbranschen, RörvikTimber, tillhörde under 2007 en av börsens absoluta kursvinnare. Därefter har börskursenfallit och aktien är idag lägre värderad än vad den var före uppgången.

Många impedimenttyper anses ha varit förskonade från mänsklig påverkan under lång tid och borde därför uppvisa en lång skoglig kontinuitet. De skulle då innehålla så väl gamla, grova träd som död ved i form av lågor och stående träd, faktorer som är viktiga för ett bibehållande av artdiversiteten hos växter och djur. Syftet med denna studie, som utfördes på uppdrag av AssiDomän Skog & Trä AB, var att analysera impedimentens potentiella betydelse för biologisk mångfald. Detta gjordes genom en inventering av ett urval av myrar, hällmarker och rasbranter inom ett geografiskt begränsat och landskapsplanerat område i Västerbottens län. Ett antal parametrar så som grundyta, trädslagsfördelning, krontäckningsgrad, mängd död ved och grova träd, samt kulturpåverkan registrerades.

CE-märkning av produkter blir allt vanligare i Europa. I stort sett alla produkter kan CE-märkas. En av dessa produkter är ballast, det vill säga berg- och grusmaterial. Det finns många olika användningsområden för ballast, men framförallt är det en viktig komponent i asfaltbeläggningar, betong och som väg- och järnvägsmaterial. Säkerhets- kraven på dessa typer av ballast är höga, vilket har medfört att ett antal nya europeiska kravstandarder har utvecklats.

 På senare år har samhället ställt allt högre miljökrav, när nya tunnlar ska anläggas. Ett område där kraven har höjts, är dräneringen av grundvatten på grund av inläckage till tunneln. Detta kan ge upphov till bland annat sinande brunnar, sättningsskador på byggnader samt påverkan på vegetation och naturmiljö. För att minimera problemen genomförs ett omfattande tät­ningsarbete i tunneln. Fullständig täthet uppnås dock sällan.

I Malmberget har LKAB ett 20-tal malmkroppar där gruvbrytning bedrivs ellerhar bedrivits. Med tiden går brytningen mot allt större djup och risken förbergmekaniska problem kan tänkas öka pga ökade spänningar. Närbergmassans hållfasthet överskrids frigörs potentiell eller lagrad energi i formav seismisk energi och benämns seismisk händelse. Gruvbrytningen påverkarett allt större område runt malmkroppen och de sekundära spänningarna kanpåverka normalspänningen över befintliga strukturer och således även utlösaglidningar som frigör seismisk energi pga av minskad skjuvhållfasthet.De seismiska händelserna delas på så sätt in i två olika huvudtyper, delstryckspänningsinducerade händelser och dels strukturrelaterade händelser. Denförstnämnda kategorin omfattar olika typer av smällberg medan den andrakategorin omfattar olika typer av skjuvbrott.För att övervaka de seismiska händelserna i en bergmassa används samma typav instrumentering som används för övervakning av jordbävningar.

Världens energipriser har ökat drastiskt sedan 1970-talet. Detta skapar incitament för investeringar för att sänka sina energikostnader, vilket det satsas på inom industri-, transport- och bebyggelsesektorn.Karlstad Centralsjukhus är inget undantag gällande dessa investeringar och med en lokalyta motsvarande 26 fotbollsplaner med aktivitet dygnen runt förbrukas här stora mängder energi, om inte annat bara för att värma och kyla sjukhuset till ett behagligt klimat. För tillfället sker ombyggnationer över hela sjukhuset för att minska dess energianvändning. Efter ombyggnationer som färdigställdes september 2010 ändrades sjukhusets energiproduktion. Det installerades då sex värmepumpar, två kopplade mot sjukhusets kylsystem för återvinna värme och fyra stycken mot 81 nya borrhål och Klarälven, som rinner förbi sjukhuset.

BakgrundEtt barn som föds före påbörjad graviditetsvecka 37 räknas som för tidigt född och det kan då bli aktuellt att barnet vårdas på en neonatalavdelning. Inom neonatalvården ses föräldrarna som den viktigaste resursen i omvårdnaden av barnet och deras medverkan är avgörande för barnets framsteg i utvecklingen. Graviditeten kan ses som en tid att vänja sig vid tanken på sitt framtida föräldraskap. När ett barn föds tidigare än beräknat kan därför föräldrarna känna stress och oro över att snabbare än väntat kastas in i sina föräldraroller. Sjukvårdspersonalen på neonatalavdelningen ska sörja för såväl mammans som pappans delaktighet i omvårdnaden, vilket kan ske genom att introducera känguruvård samt ge stöd och information i den kris som föräldraparet går igenom.

Abstract In my work, I have tried to define and clarify the conception of sustainability seen from my perspective as a landscape architect. With a basis in literature studies, I have analysed and commented on different applications, contents and meanings of sustainability and endurance. This compilation is based on how a number of writers, researchers and authorities consider the importance of integrating ecological, social and economic aspects of sustainability in city planning. My perspective has mainly been founded on the anthologies and compilations from the 80´s and 90´s where Per G. Berg and Björn Malbert acted as editors.

I detta examensarbete har vi jämfört dieseldrivna lastmaskiner med eldrivna för att kunna föreslå bättre alternativ inför framtida produktionsökningar. Användning av specialbyggda hjullastare i underjordsgruvor sker framför allt vid transporten av lossprängt berg från sprängplatsen till schakten. Drivningen av maskinerna kan vara antingen med dieselmotor eller med elmotor. Problemen med de eldrivna lastmaskinerna i Kiirunavaara är framför allt flexibiliteten. Maskinens elmotor matas via en kabel som är fästad i ett eluttag på bergväggen som bland annat gör att bara en eldriven lastmaskin kan köras i ett lastområde.

Studien ingick som ett mindre delprojekt inom MinBaS Programområde 1 Optimering av produktionsprocessen från täkt till färdig produkt. Forskningsprogrammet MinBaS är ett samarbetsprojekt mellan mineral-, bergmaterial- (ballast-) och stenindustri, vilket genomfördes under åren 2003-2005. Arbetet inom programområdet inriktades på utveckling samt introduktion av teknik och metoder som arbetar med total optimering av fragmentering och energiutnyttjande. Ett mål med utredningen var att sammanfatta provningsmetoder, geologiska metoder, modeller och praxis som används vid design och simulering av processerna borrning, sprängning, krossning samt malning. En annan viktig målsättning var att genom fallstudierna få en uppfattning om vilka typer av optimeringsåtgärder som vidtas i MinBaS-branscherna samt att göra iakttagelser beträffande språk och kommunikation om bergegenskaper i syfte att utreda informationsöverföring och utbyte av erfarenheter.

Martina Törn (2015) Fysisk aktivitet, ett verktyg inom specialpedagogik. (Physical Activities, an Instrument within Special Needs Education.) Malmö Högskola. Lärande och samhälle. Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogexamen. Sammanfattning/abstrakt Syftet med min undersökning är att undersöka specialpedagogers, verksamma i förskola och grundskola, uppfattningar kring fysisk aktivitets betydelse för elevers inlärning. Jag vill även undersöka vilka möjligheter eleverna ges till fysisk aktivitet i undervisningen inom ramen för hela skoldagen, bortsett från idrottslektioner. Jag har utgått ifrån frågeställningarna: På vilket sätt uppfattar specialpedagoger att fysisk aktivitet påverkar elevers utvecklings- och inlärningsförmåga? På vilket sätt anser specialpedagoger att de arbetar medvetet med fysisk aktivitet med elever? Vilket ansvar och vilken roll anser specialpedagogerna att de har för fysisk aktivitet i skolan? Hur ser elevers möjligheter ut till fysisk aktivitet i undervisning utanför idrottslektionerna? Metod För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ ansats där jag intervjuat sex specialpedagoger.

Detta arbete handlar om en gestaltning av området Emmeryd 5:11, med hänsyn till natur-, kultur- och upplevelsevärden. Syftet är att främja biologisk mångfald, den historiska läsbar-heten samt rekreationsvärdet i området. Arbetsområdet utgör större delen av fastigheten Emmeryd 5:11, vilken är belägen i en mindre by, Emmeryd, i Karlskorna kommun. Området är en del av Kvistagården, som i sin tur utgör en del av ett varierat och starkt kulturpåverkat landskap. Emmeryd 5:11 är karakteristiskt för den Blekingska mellanbygden. Området både ramas in och genomskärs av stenmurar och marken utgörs numera av igenvuxen gödslad och ogödslad åkermark, naturbetesmark och tidigare ängsmark samt skogsmark.

Malmkroppen i Kiruna kan liknas vid en brant stående skiva med en tjocklek i medeltal på 80 meter. Längden på malmkroppen är fyra kilometer och den har ett indikerat djup på två kilometer. LKAB i Kiruna använder brytningsmetoden skivrasbrytning, för att utvinna malmen. Metoden medför att berggrunden ovanför och framför malmkroppen, hängväggen, spricker upp och sakta rasar in allteftersom malmen lastas ut. I och med detta kan man säga att det sker en naturlig återfyllning av gruvan.