Sök:

Sökresultat:

3505 Uppsatser om Lpfö 98 Rev 2010 - Sida 36 av 234

Att anvÀnda bedömningsmatriser för att synliggöra bedömning och lÀrande - Exempel pÄ uppfattningar frÄn en 7-9-skola

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares och elevers uppfattningar och erfarenheter av arbete med bedömningsmatriser. Uppsatsen skrivs i samband med ett VALprojekt pÄ fakulteten för lÀrande och samhÀlle pÄ Malmö högskola under 2010 och 2011. Arbetet presenterar en kunskapsbakgrund som sammanfattar huvuddragen i den forskning kring matriser som finns i Sverige idag samt en studie kring hur nÄgra lÀrare och elever i Ärskurs 9 pÄ en grundskola i SkÄne uppfattar arbetet med bedömningsmatriser. Med stöd av det jag tagit till mig dÄ jag studerat samtida forskningsmetodik har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med tre ÀmneslÀrare samt 10 elever i Ärskurs 9, vilka Àgde rum i slutet av november 2010. Resultatet av min undersökning visar att sÄvÀl elever som lÀrare Àr positivt instÀllda till bedömningsmatriser.

Hur pÄverkar Finansinspektionens nya regler om rörlig ersÀttning institutionella aktieÀgare att styra ledningen mot deras mÄl?

???????FrÀmsta anledningen till att kontant rörlig ersÀttning existerar Àr för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieÀgarnas frÀmsta mÄl, vilket Àr en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersÀttning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mÄl vilket kan leda till ett högt risktagande och Àr dÀrmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari Är 2010 gav dÀrför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anstÀllda som har inflytande över ett företags risknivÄ ska minst 60 procent av deras rörliga ersÀttning betalas ut efter tre Är eller mer. Finansinspektionen ger Àven ut nya regler, CRD III, som Àr mer preciserad om den rörliga ersÀttningens form och trÀder i kraft 1 januari 2011.

Datorskrivande - En vÀg till fonologisk medvetenhet?

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

DÀrför vÀljer företagare aktiebolag idag

Handledare: Johanna HanssonExaminator: Per ForsbergTitel: Da?rfo?r va?ljer fo?retagare aktiebolag idagBakgrund: Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i de fo?ra?ndringar som skett fra?n statens sida vad ga?ller aktiekapital och revisorsplikt. Detta skapade en tanke om vad det a?r som faktiskt pa?verkar fo?retagarnas beslut att va?lja aktiebolag.Syfte: Studiens syfte a?r att beskriva vilka faktorer som a?r viktigast i fo?retagares val av bolagsformen aktiebolag efter de fo?ra?ndringar i lagar och regler som skedde a?r 2010. Detta ska go?ras genom en ja?mfo?relse av svar fra?n respektive respondent fo?r att sedan ta fram de viktigaste kategorierna utifra?n den teori som tagits fram.

Hur gÄrdagens lösningar blev dagens problem : En kvalitativ studie av Försvarsmaktens rekryteringsprocess för gruppbefÀl, soldater och sjömÀn

Sveriges drygt 100-Ă„riga tradition av vĂ€rnplikt har försvunnit. År 2010 ersattes vĂ€rnpliktutbildningen av en ny frivillig militĂ€r. Ingen ska lĂ€ngre utbildas med plikt om inte försvarsberedskapen krĂ€ver det. En förĂ€ndring som innebĂ€r att Försvarsmaktens tillsĂ€ttning av tidigare vĂ€rnpliktsbaserade befattningar som gruppbefĂ€l, soldater och sjömĂ€n nu genomförs pĂ„ frivillig grund. Försvarsmakten har dĂ€rmed blivit en arbetsgivare med stora Ă„rliga rekryteringsbehov.

Protestretorik : En studie av kroppen som ett retoriskt medel under demonstrationen i BÄstad 1968

Med utgÄngspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildsprÄket i opionsjournalistiska texter som behandlar frÄgan om individualiserad förÀldraförsÀkring. DÀrtill anlÀggs med hjÀlp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna Àr könade och/eller reproducerar det binÀra könstÀnkandet. Materialet Àr hÀmtat frÄn DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013. .

Det Àr insidan som rÀknas En kvalitativ innehÄllsanalys om svenska partiledare pÄ valaffischer 2010

Titel: Det Ă€r insidan som rĂ€knas.Författare: Henrik Åberg.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet.Handledare: Nicklas HĂ„kansson.Sidantal: 55 inklusive bilaga.Antal ord: 20,739.Syfte: Att undersöka hur svenska partiledare framstĂ€lldes visuellt pĂ„ valaffischer i samband med riksdagsvalet 2010.Metod: Kvalitativ innehĂ„llsanalys av text och bild pĂ„ valaffischer.Material: Sex valaffischer med partiledare frĂ„n 2010. En av vardera av följande; Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, VĂ€nsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.Huvudresultat: Studien har visat att partiledarna fick mycket plats pĂ„ valaffischerna och att partiledarna aktivt utförde nĂ„got i bilderna. Partiledarna framstĂ€lldes i sammanhang dĂ€r omgivning och bildtext tillsammans skapade ett övergripande budskap. Partiledarnas personliga egenskaper var mĂ„nga och skilde sig en hel del mellan de olika affischerna. Det fanns dĂ€remot ett tydligt fokus pĂ„ ledaregenskaper och sĂ€rskilt pĂ„ egenskaper som styrka och kompetens.

IFRIC 15 En lösning eller ett problem?

Bakgrund och problem: Enligt IFRS finns det skillnader i tillÀmpningen av redovisnings-standarder för avtal om uppförande av fastighet. Det har visat sig att vid intÀktsredovisning av entreprenad har tvÄ olika standarder anvÀnts, IAS 11 Entreprenadavtal och IAS 18 IntÀkter. Redovisas intÀkter enligt IAS 11 görs det med successiv vinstavrÀkning, medan IAS 18 inne-bÀr intÀktsredovisning vid det juridiska överlÀmnandet. Dessa skillnader i tillÀmpning kan leda till olika redovisning vid fastighetsförsÀljning, dÄ det visat sig att lÀnder tillÀmpar olika standarder för intÀktsredovisning.En ny tolkning, IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet, har nu publicerats av IASB för att försöka minimera dessa olikheter. Kommittén IFRIC gav ut tolkningen för att fÄ en ?rÀt-tare? bild av hur intÀktsredovisning skall ske, dÄ det hÀnt att lÀnder tidigare intÀktsredovisat försÀljning av fastighet olika.

"Myror i brallan" : Beteendeproblem hos barn i förskolan ur ett lÀrandeperspektiv

Inom förskolan finns mÄnga barn med ?störande? beteenden och förskollÀrare möter nÄgon gÄng dessa barn. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare kan arbeta för att skapa en optimal lÀrandemiljö, bÄde ur ett pedagogiskt och ur ett socialt perspektiv, för dessa barn. I studien kommer begreppet beteendeproblem, utifrÄn Socialstyrelsens (2010) benÀmning, att anvÀndas.Första delen av studien bestÄr av litteraturstudier. Nordahl, SÞrlie, Manger och Tveit (2007) pÄvisar vikten av proaktiva strategier för att förebygga att beteendeproblem uppstÄr eller att existerande beteendeproblem förvÀrras.Den andra delen av undersökningen bestÄr av sju intervjuer med förskollÀrare.

PÄ tal om text ...Hur pedagoger i fyra förskoleklasser resonerar om anvÀndandet av höglÀsning och textsamtal i sina verksamheter

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

ElevhÀlsans arbetssÀtt : Planering, Àrendefördelning och samtal inom elevhÀlsan i ett professionsperspektiv

Sammanfattning/abstract Syftet med denna observationsstudie Àr att beskriva hur nÄgra elevhÀlsoteam arbetar i praktiken. TvÄ övergripande frÄgestÀllningar konstruerades: Vilka arbetssÀtt har de observerade elevhÀlsoteamen nÀr det gÀller; hur en elev lyfts och vilka professioner deltar samt vilka som tilldelas ansvar för beslutade ÄtgÀrder. Vi undersökte ocksÄ vad professioner samtalar om under elevhÀlsans möten. Metoden vi anvÀnde oss av för att undersöka frÄgestÀllningarna var observationer av fem olika elevhÀlsoteam i Ärskurs 4-9. Det etnografiska angreppssÀttet som vi anvÀnt oss av i studien valdes eftersom vi vill beskriva och undersöka vad som samtalas och beslutas om sÄ nÀra den vardagliga praktiken som möjligt.VÄr nyfikenhet för elevhÀlsan vÀcktes genom att skollagen (SFS 2010:800) fick tydligare bestÀmmelser för elevhÀlsans arbete och krav pÄ specialpedagogisk kompetens.

KÀnner du rÀtt person? : En studie om sociala kontaktnÀtets betydelse vid anstÀllning av civilekonomer

Bakgrund: 2010 presenterade SCB en undersökning om hur 403 000 jobb tillsattes (GP2010). 79 000 av dessa tjÀnster tillsattes via personliga kontakter och ytterligare 100 000dÀr arbetsgivaren sjÀlv kontaktade den arbetssökande. Denna trend i anvÀndandet av detsociala kontaktnÀtet fÄr stöd av Lena Hensvik, doktorand i nationalekonomi, i tidskriftenFramtider (2012). Hon skriver att den sociala omgivningen sÄsom grannar,skolkamrater, tidigare kollegor och förÀldrar har stor betydelse för hur vi fÄr anstÀllningeller inte. Hon menar att kontaktnÀtet Àr en viktig sjÀlvinvestering dÄ vÄrdandet av ensnÀtverk uppenbarligen kan underlÀtta jobbsökandet.

Elcertifikatsystemet: konsekvensen av att undanta den elintensiva industrin frÄn kvotplikt

Elcertifikatsystemet infördes i Sverige 2003 med syfte att stödja produktionen av förnyelsebar el. En funktion i systemet Àr kvotplikten vilken anger hur stor andel av konsumenternas elförbruknings som ska utgöras av förnyelsebar el. Vid införandet av systemet beslutades att industri som har en elintensiv tillverkningsprocess skulle undantas frÄn kvotplikten. Syftet med uppsatsen var att studera detta undantag för att vÀrdera vad det fÄtt för konsekvenser. BerÀkningar visade att de kvotpliktiga konsumenterna kommer subventionera den elintensiva industrin med 1,1 miljarder kronor Är 2010..

AnvÀndarutbildning. En studie kring utbildningspaket för Windovs 7 och Office 2010

Vid en uppgradering av ett företags IT-lösning kan de anstÀllda komma att fÄ nya datorer och ny programvara. För att upprÀtthÄlla samma effektivitet som innan uppgraderingen kan de anstÀllda genomgÄ en fortbildning inom den nya programvaran. Denna rapport behandlar en studie kring hur man kan utveckla ett utbildningspaket vars fokus ligger pÄ atta uppfylla anvÀndarnas och företagets behov vid uppgradering av deras IT-lösning. Studien resulterar i ett implementerbart utbildningspaket och har följt ett anvÀndarcentrerat och agilt arbetssÀtt för atta undersöka designprinciper, teorier om lÀrande och hur man kan förhÄlla sig till en heterogen mÄlgrupp..

Motiv till revision i sma? aktiebolag och revisorns roll i dessa

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->