Sökresultat:
14 Uppsatser om Lotsar - Sida 1 av 1
Kommunicera säkert : En studie om kommunikation mellan lotsar, befälhavare och bogserbåtsbefälhavare
Syftet med studien var att undersöka vad Lotsar, befälhavare och bogserbåtsbefälhavare ansåg om den verbala kommunikationen med hänsyn till säkerhet och effektivitet. Detta eftersom majoriteten av alla fartygsolyckor inträffar på grund av den mänskliga faktorn, där kommunikationen är en stor del. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med två Lotsar, två befälhavare och två bogserbåtsbefälhavare. Genom de sex intervjuerna i studien gick det bland annat att utläsa att användandet av standardfraser och closed loop communication varierar. Om användandet inom dessa två områden blev bättre skulle säkerheten kunna ökas.
RTK-teknikens användningsområden
Syftet med denna uppsats var att undersöka om RTK ? tekniken (Real Time Kinematik) i framtiden kan komma att användas vid lotsning i Sverige, ombord på fartyg med begränsat vattendjup under kölen. Squateffekten påverkar fartyg vid passage över grunda partier i farleder och i kanaler. För att minska ner på squateffekten så kan man minska ned på farten eller ändra fartygets trim. Studien har utformats utefter en kvalitativ metod, som handlar om att man väljer att bearbeta och analysera sin information genom att verbala analysmetoder används. Detta har genomförts genom att intervjua ett antal utvalda Lotsar som både är insatta samt mindre insatta i tekniken.
Lotsning som kontroll : En explorativ studie av lotsning från land
Att säkert navigera ett fartyg in till eller ut från en hamn är ett av de svårare momenten inom sjöfarten. För att underlätta uppgiften har man under lång tid använt sig av Lotsar ? erfarna sjömän med hög grad av lokalkännedom som assisterar fartygets ordinarie besättning med navigering och andra uppgifter relaterade till en säker passage genom farleden och hamnen.Ny teknik, tillsammans med ekonomiska och säkerhetsmässiga överväganden, har lett fram till frågan om det i någon mån är möjligt att bedriva lotsning från andra platser än från fartyget självt, s.k. fjärrlotsning. Att överföra lotsningsfunktioner från en fartygsbrygga till ett landbaserat kontrollrum är emellertid ingen trivial fråga.
Effektivare lotsallokering
Arbetet har utförts i syfte att belysa möjligheten för Sjöfartsverket att använda helikopter istället för att allokera Lotsar med lotsbåttransport till fartyg. Detta har gjorts i ett ekonomiskt perspektiv genom att använda Payback-metoden. Metoden har använts explorativt där det ekonomiska underlaget från nuvarande verksamhet vid allokering med lotsbåt jämförts med de beräknade kostnaderna för Sjöfartsverkets SAR-helikoptrar om de utför samma transporter. Ingen vikt har lagts vid vilka eventuella processförbättringar detta skulle kunna leda till, utan enbart vad kostnaderna för samma transporter skulle bli med det nya transportsättet. Resultatet har tagits fram utifrån tre aspekter: Hur det ses från lotsningens sida, hur det ses från helikopterfunktionens sida och slutligen vad det kommer att innebära för Sjöfartsverket som helhet.
samband mellan olyckor i den svenska handelsflottan
Olyckor såsom kollisioner mellan fartyg, kollisioner mellan fartyg och föremål samt grundstötningar inom sjöfarten är något som kan leda till såväl miljöförstöring som till enorma kostnader för alla inblandade. Kan det möjligen vara så att en anledning till dessa olyckor är bristande bryggrutiner ombord? Syftet med denna uppsats är att, genom en sammanställning av olycksrapporter från år 2000 till 2007, undersöka om det går tyda några samband mellan fartyg som grundstöter, kolliderar eller kolliderar med annat föremål, inom den svenska handelssjöfarten. Resultatet visade bland annat att tankfartyg grundstöter oftare än andra fartyg. Utifrån det påträffade sambanden genomfördes ett antal intervjuer med Lotsar, styrmän och befälhavare som är verksamma inom tanksjöfarten, för att undersöka hur situationen ser ut ombord under de förhållanden då tankfartygen vanligast grundstöter.
Elevers intresse för matematik: vad lägger grunden till att
bibehålla elevers intresse för matematiken
Syftet med examensarbetet har varit att, med stöd av styrdokumenten, tidigare forskninng och två avhandlingar, försöka ge en bild över vad som lägger grunden till att bibehålla elevers intresse för matematiken. Forskningen visade att antalet elever som går ut grundskolan med icke godkänt i matematik har ökat de senaste åren. När eleverna börjar skolan är det intresserade och motiverade. Att få räkna, läsa och skriva tycker de är roligt. Allt eftrersom åren går avtar intresset, lusten och motivationen och framför allt då till matematiken.
Takt och ton - Musik för livet
Detta arbete handlar om Rädda Barnens Musikprojekt, ett ettårigt individuellt gymnasieprogram, där elever som misslyckats i grundskolan får chansen att spela in en CD-skiva samtidigt som de kan läsa upp sina betyg. I en tidigare C-uppsats har fyra elevers berättelser åskådliggjort hur ett år på Musikprojektet fått deras självkänsla att växa, förändrat deras inställning till vuxna och skapat en framtidstro hos dem.
Syftet med följande arbete är att försöka svara på frågan hur lärarna har arbetat för att eleverna ska få de ovan skildrade erfarenheterna av ett år på Musikprojektet? Hur går det rent konkreta arbetet med skivan till? Vilka andra pedagogiska mål är knutna till de olika faserna i inspelningsprocessen?
Svaret på frågorna har fåtts genom två metoder: dels genom intervjuer med lärarna, dels genom observation av en dokumentärfilm inspelad under ett år på skolan. Dokumentärfilmen fokuserar på eleverna, vilket gett mig en möjlighet till jämförelse mellan lärarnas intervjusvar och elevernas agerande i dokumentärfilmen.
Resultatet skildrar rent konkret hur lärarna genom att ge eleverna ett tryggt ramverk, Lotsar eleverna genom ett år då en CD-skiva blir inspelad. Resultatet visar också hur varje fas i inspelningsprocessen har bestämda syften: att öka självkänslan, stärka gruppgemenskapen eller premiera det individuella initiativet.
Att vikta sin information : hur signaleras biinformation i deskriptiva teckenspråkstexter?
SammanfattningMålet med denna uppsats är att undersöka hur döva föreläsare signalerar vad som är biinformation i en deskriptiv teckenspråkstext. Materialet består av tre olika föreläsningar som analyserats i annotationsprogrammet ELAN.Biinformation kan dels bestå av längre utvikningar och dels parentetisk information i form av korta inskjutna avbrott i huvudinformationen. Längre utvikningar tycks kräva en tydlig och explicit inledning och avslutning i form av lexikala uttryck medan parentetiska kommentarer verkar kunna markeras enbart med prosodi och utnyttjandet av teckenrummet.Analysen visar att det är mycket vanligt att man utnyttjar spatial förskjutning för parenteser, antingen genom att byta hand, placera tecknen åt ena sidan eller att rent fysiskt förflytta sig i rummet. Då en parentes avslutar ett tema (termination) verkar den ofta få en spatial förskjutning åt höger (till skillnad mot i narrativa texter där parentetisk information placeras till vänster i teckenrummet). Den åtföljs även av höjda ögonbryn och ofta hålls parentesen samman med hjälp av teckenfragment.I de fall då man återgår till huvudtemat som om parentesen aldrig funnits (continuation) verkar man istället använda sammandragna ögonbryn, uppdragna kinder samt ibland även rynkad näsa och kisning.
Jag syns! Alltså finns jag! : En studie i hur unga människor beskriver hur de tänker kring att synas på sociala medier.
AbstraktJag har i min undersökning fördjupat mig i huruvida det är viktigt för unga människor att synas i sociala medier. Jag har studerat på vilket sätt de kommunicerar och hur stor vikt de lägger vid textskapande på nätet i interaktion med andra. Mina frågeställningar är; Hur beskriver unga människor att de tänker kring huruvida det är viktigt att synas i sociala medier? Vilken roll spelar den visuella texten hos de unga i deras sociala relationer? För att söka svar på mina frågeställningar har jag bland annat tilldelat fem ungdomar olika uppdrag under en veckas tid. De veckolånga uppdragen var utformade så att de antingen skulle hålla sig helt borta från att vara synliga på sociala medier, eller att vara överdrivet aktiv med att synas på sociala medier, på så många sätt som möjligt.
Lågenergihus : projektvägledning vid byggande av småhus
Miljö och energianvändning blir ett mer aktuellt ämne. 40 % av landets totala energianvändning går idag till bostäder.[1] Om elpriserna stiger under den närmsta tiden kommer det med stor säkerhet leda till att människor blir mer kostnadsmedvetna och gärna hittar sätt för att minska sina energikostnader. Som ett led i detta har hustillverkare tagit fram ett energisnålt alternativ till det vanliga huset. Det benämns lågenergihus och använder mindre energi än de hus som är vanliga på marknaden idag. Det här är möjligt genom att lågenergihus byggs på ett annorlunda vis jämfört med ett ordinärt hus.
Intervjustudie med kvinnor som skattat sin förlossningsupplevelse negativt vid återbesök på sjukhus 3-4 dagar efter förlossningen
Att föda barn är för många kvinnor en av de största händelserna i livet. Ett flertal faktorerpåverkar kvinnans upplevelse såsom smärta, kontroll och stöd. Att få kontinuerligt stöd underförlossningen påverkar både förlossningsupplevelsen och förlossningsutfallet i positivriktning. Det finns flera studier om förlossningsupplevelser men få som enbart fokuserar pånegativa upplevelser av förlossningen. Studier som beskriver vad kvinnor med en negativförlossningsupplevelse upplever skulle vara viktigt för att få en mer positiv upplevelse saknashelt.
Unga män om heder och vanära - unga invandrarmäns tankar om heder och egna val
Det finns en hel del forskning om hedersrelaterad problematik. Det har också skrivits ett flertal skönlitterära böcker i ämnet samt skildrats i massmedia. Oftast skildras flickorna/kvinnorna som offer och pojkarna/männen som förövare, vilket naturligtvis är fullständigt relevant utifrån de händelserna som har skildrats. Det är emellertid intressant att höra pojkarnas röster i den här frågan, dels då de själva kan råka ut för hedersrelaterat våld och dels då de är bärare av denna kultur då de själva en dag kanske ska bli fäder. Med anledning av detta har jag valt att skriva en uppsats med syftet: Att studera hur unga invandrarmän som berörs av s.k.
Att bevara och utveckla kulturmiljöerna Östra Hästholmen-Ytterön samt Långören i Karlskrona skärgård
Magisterarbetet avgränsas till öarna Långören, Östra Hästholmen och Ytterön som ligger i Karskronas skärgård. Dessa kulturmiljöer speglar kustnäringar som lotsbosättningar och fiskeläger. Magisterarbetet leder fram till ett planförslag, bestående av områdesbestämmelser, för att bevara och utveckla dessa miljöer. Man kan identifiera ett problem i och med trenden med minskat antal bofasta i skärgården, som leder till att öarna är mer eller mindre övergivna under större delen av året. Likaså övergår många permanentboenden till fritidsboenden och då är det vanligt att husen byggs om utefter moderna krav och influenser.
Att bevara och utveckla kulturmiljöerna Östra Hästholmen-Ytterön samt Långören i Karlskrona skärgård
Magisterarbetet avgränsas till öarna Långören, Östra Hästholmen och Ytterön som
ligger i Karskronas skärgård. Dessa kulturmiljöer speglar kustnäringar som
lotsbosättningar och fiskeläger. Magisterarbetet leder fram till ett
planförslag, bestående av områdesbestämmelser, för att bevara och utveckla
dessa miljöer. Man kan identifiera ett problem i och med trenden med minskat
antal bofasta i skärgården, som leder till att öarna är mer eller mindre
övergivna under större delen av året. Likaså övergår många permanentboenden
till fritidsboenden och då är det vanligt att husen byggs om utefter moderna
krav och influenser.