Gullbergsvass är ett centralt lågexploaterat område beläget vid Göta älv i Göteborg. Utvecklingen av Norra Älvstranden är snart klar och planeringen av Södra Älvstranden pågår. Gullbergsvass står nu inför en liknande omvandling. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP99) kan området på sikt omvandlas till en blandad markanvändning där bostäder kan ingå. Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassområde. Fram till 1880-talet fylldes området ut och Gullbergsvass började fungera som infart för tågtrafiken till Göteborg.

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1) Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

Närheten till Danmark och utvecklingen av Öresundsregionen har länge skapat positiva och dynamiska effekter för Skåne, med ökade investeringar och etableringar. Avståndet mellan Sverige och Danmark är kort vilket underlättar rörligheten för kapital, varor, tjänster och arbetskraft. På den svenska sidan om Öresund är den privata tjänstesektorn med högutbildad arbetskraft huvudsakligen koncentrerad till sydvästra delen av Skåne. Malmö är Sveriges tredje största stad med nästan 300 000 invånare, denna region är länets ekonomiska motor. Intill Malmö ligger Lund som är en av Sveriges största studieorter. Med omkring 30 000 studenter och 10 000 inflyttade varje år är det en snabbt växande stad.

Stadsdelen Skäggetorp är en förort cirka 4 kilometer från Linköpings centrum som uppfördes under miljonprogrammet det vill säga mellan 1965-74. Under dessa tio år uppfördes drygt en miljon bostäder i Sverige med avsikten att bygga bort den bostadsbrist och trångboddhet som då rådde. Efteråt har byggandet och stadsdelarna från epoken kommit att kritiserats hårt för att bland annat ha monotona och torftiga miljöer. Utemiljöerna var något som allt som oftast blev eftersatt vid byggandet på grund av att det rationaliserades och serietillverkning skedde. Förorterna från miljonprogrammet har även kritiserats på grund av den segregering som allt som oftast skett i dessa stadsdelar.

Most of the beef production in Sweden has been integrated with milk production. Since the 1990:s, the number of dairy cows has decreased. A specialised beef production has developed in purpose to compensate for this decrease. The consumption of beef have increased in the last decade, but the Swedish production has no followed this trend. In 2004, the percentage of beef self-sufficiency in Sweden was 60 %.

The responsibility to identify, protect, look after and develop cultural and historical values in our surroundings - urban as well as rural - falls on the local authorities. This essay focus on local preserve programs for cultural landscapes in Sweden?s municipalities. Programs for preserving cultural landscapes are important tools in the aim to reach a sustainable development of these values. The object of the essay is to delineate how the municipalities handle cultural landscapes in terms of how cultural and historical values is identified, how the landscape is divided and assessed and how different aspects of intangible and tangible values are taken into consideration.

Arbetets syfte är att ta fram principer för hur levande centrum kan utformas samt att komma med förslag på hur det kan ske vid regementsområdet i Borås. Det har skett genom att studera handelns utveckling, dess situation idag och det offentliga rummet. Utifrån dessa ämnen har sedan en målbild utformats som beskriver principer för vilka kvaliteter som är viktiga att sträva efter i planeringen av centrum och hur de kan tänkas uppnås. Förslaget utgår från det som har beskrivits i målbilden och även från en inventering som visar Regementet idag och planeringen av dess framtida utveckling. Arbetet avslutas med reflektioner kring processen med att ta fram förslaget, vad planeringen har för roll i centrumskapande och hur vi kan se på handelns utveckling.

Efter att ha ägt fastigheterna benämnda som Polstjärnan, belägna i stadsdelen Lindholmen på Norra Älvstranden i Göteborg, under många år ställs Wallenstam nu vid ett vägskäl. Med byggnader som åldrats och ett område som utvecklas ifrån dem växte fastighetsutvecklingsprojektet Polstjärnan fram.Syftet med arbetet är således att utreda en framtida utvecklingsplan för fastigheterna som är väl förankrad i området Lindholmen och kvarteret Polstjärnegatan-Karlavagnsgatan. Till att börja med ville jag få en bild av Lindholmen ser ut och vad det finns för planer för fortsatt utveckling i området. Därför kontaktade jag Johan Altenius, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret i Göteborg och Anna Eckerstig, byggprojekt och verksamhetsansvarig på Chalmers Fastigheter.För att sedan skapa en gällande utgångspunkt för arbetet har flera personer på Wallenstam intervjuats. I dessa intervjuer har de fått ge sin bild av fastigheterna, dess historik och tidigare tankar på vidare utveckling.

Denna kandidatuppsats fokuserar på mötesplatser och dess roll i samhället. Här behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen är inte bara till för kommers utan fyller även en viktig funktion som mötesplats. Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra människor, är betydande för att stärka samhällets sociala kapital inom demokrati- och hälsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har därmed varit relevant utifrån rollen som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och då specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsätta vara attraktiva mötesplatser.

Mitt i Sjuhäradsbygden ligger staden Borås, i ett kuperat och sjörikt skogslandskap genomflutet av Viskan. Viskan flyter genom Borås och delar staden utan att det egentligen märks. De båda sidornas olikheter möts kring vattenrummet. Den strukturerade och stadsmässiga rutnätstaden med anor från 1600-talet på ena sidan Viskan och den mer uppluckrade och storskaliga industrilandskapet som växt fram under expansionsåren, Borås var Sveriges snabbats växande stad mellan 1890-1930, på den andra sidan årummet. Viskans anonymitet är påtaglig, beskrivningar av Viskan som att den skär genom staden utan att den märks är påvisande.

Syftet med arbetet är att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det går och få svar på varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en väldigt liten centralort i förhållande till kommunens storlek. De flesta av invånarna i kommunen bor i utbredda villaområden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gå in på vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. När man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvägar, stora köpcentrum och utbredda städer.

Södra Segestrand är ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles intill stationen och Sege å. Det är en stadsdel med blandade funktioner som kan erbjuda bostäder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen innehåller ca 520 nya lägenheter vilket förväntas ge drygt 1300 nya invånare. Närhet till stationen ger goda förutsättningar för boende att miljövänligt pendla med tåg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv. Området uppförs på ett idag befintligt industri- och verksamhetsområde; Industriområde Syd.

Helsingborgs stad är en stationstät kommun. Utmed tre järnvägslinjer finns inte mindre än tio lokaltågstationer. Intentionerna i kommunens översiktsplan är att lokalisera bebyggelse i stationsnära lägen för att skapa en flerkärnig stadsstruktur och att leda in landsbygdens grönstruktur in i de centrala delarna av tätorten. Behov och önskemål om ytterliggare tre stationer finns och Raus, i södra Helsingborg, är ett av de önskade stationslägena. Fram till 1966 hade Raus en station och i samband med anläggandet av Västkustbanan skapades återigen förutsättningar för en station.

Examensarbetet är ett förnyelseprojekt i centrala Karlskrona. Planområdet utgörs av ett stycke utfylld landmassa vilken nyttjats som oljehamn sedan mitten av 1950-talet. Området är aktuellt som förnyelseområde då den pågående verksamheten successivt skall avvecklas fram till år 2010. På samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona har en stigande efterfrågan på centrala lägen för bostäder och verksamheter uppmärksammats. I översiktsplanen har denna efterfrågan besvarats med en planberedskap där en rad utvecklingsområden pekats ut. Oljehamnen på Hattholmen är ett av dessa utvecklingsområden. Hattholmens läge i stadsstrukturen innebär både goda utvecklingsmöjligheter och svårhanterliga problem.

In Automatic Milking Systems (AMS), cows are kept in a free stall barn equipped with one or several milking units (MU). The cows? activities in the system are called cow traffic. There are three types of cow traffic systems: guided, partly-guided and free. Free systems have no gates, allowing the cows access to the feeding and resting areas at any time.