I denna uppsats jämförs skillnader mellan svenska och utländska hedgefonder med avseende på avkastning och risk. Information om fondernas avkastningar är hämtade från de olika fondernas hemsidor. Jämförelser görs under två olika tidsperioder, 18-respekive 48 månader. Mått som beräknas är genomsnittlig årsavkastning, standardavvikelse, kurtosis, skevhet och Sharpekvot. I resultat och analys konstateras att de svenska och utländska hedgefonderna inte skiljer sig mycket åt i det första intervallet.

Uppsatsen sammanfattar nationalekonomiska teorier kring fair trade och, för teorierna, relevant empiri. Störst vikt läggs vid fair trades prismekanism och vilka effekter samt bieffekter den innebär. Teorikapitlet består i princip av fyra delar; Premiens konsekvenser i effektivitetshänseende. Rational choice, om incitamenten att delta i fair trade. Därefter en handelsteoretisk jämförelse mellan fri handel och fair trade i heckscher-Ohlinmodllen.

Studiens syfte var att undersöka om naturläkemedlet Ibogain kunde vara en bra behandling för missbruk. För att kunna besvara detta har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra personer som genomgått Ibogain-behandling och en psykolog/psykoterapeut på en beroendeklink, Lars Lundell. Utöver dessa intervjuer har en klinik i London besökts som utför Ibogain-behandling. På kliniken gjordes en observationsstudie av behandlingen, samt intervjuer med klinikchefen Dr Brackenridge och en av hans patienter, i uppsatsen kallad Will. Studiens perspektiv utgår från informanterna och våra egna observationer om Ibogain-behandling.

Den här uppsatsen studerar sambandet mellan egalitarism och tillväxt i fem sydostasiatiska länder under fyra decennier från 1960-talet och framåt. Egalitarism operationaliseras med Gini-koefficienten samt andel absolut fattiga i befolkningen. Uppsatsen behandlar även hur statens autonomi och sociokulturell påverkar ekonomisk tillväxt. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används. Teorier är hämtade från både nationalekonomi och ekonomisk historia.

EU-kommissionen har satt upp som mål att få ett unisont redovisningsspråk för alla företag i Europa. Därför har kommissionen antagit de regler och standarder som den London baserade organisationen International Accounting Standards Board arbetat fram.Studien syftar till att undersöka och utvärdera hur ett antal slumpvis utvalda bolag, som i huvudsak agerar i fastighetsbranschen, efterlever IFRS regelverk IAS 40 gällande förvaltningsfastigheter.Vi har i vårt arbete använt oss av en kvantitativ metod. Underlaget för empirin är hämtat från årsredovisningar från 2009 och är insamlade från företagens egna hemsidor som vi har navigerat oss fram till via Nasdaq OMX Nordic. Dessa har vi granskat och resultatet har redovisats i tabellform.Resultaten visar att det fortfarande finns mycket att arbeta med när det gäller efterlevnad av standarderna. Den största skillnaden fanns hos de Danska företagen när det gäller att lämna vissa upplysningar och kan vara värd att följa upp i en framtida studie.

This essay discusses and evaluates the international currency market in regards to efficiency. To prove the theory that, the difference between expected and actual exchange rates is explained by the difference in expected and actual interest rates and the difference in expected and actual inflation between countries, a model was developed. This model was inspired by the paper of Sebastian Edwards (1982), and is based on three theories; UIP, IS/LM and the Efficient Markets Hypothesis. The model uses 16 regressions estimated from three pairs of curriencies: $/SEK, £/SEK and ?/SEK.

A successful acquisition is based upon good preparations before the integration process..

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur belöningssystemen är utformade i detaljhandeln med inriktning på hemelektronikföretag.Fallstudien gjordes på företagen Siba, OnOff, Thorn och El-Giganten..

Prediktionen av aktieprisutvecklingen har alltid legat i intresse för den finansiella marknadens aktörer. Flera studier har frambringat värdefulla prediktorer för aktieprisutvecklingen. Som en relativt ny prediktor av aktieprisutvecklingen har varians riskpremium rönt uppmärksamhet i forskningsvärlden. Varians riskpremium har i studier visat sig vara träffsäkrare i prognostiseringen av aktieprisutvecklingen än de traditionella prediktorerna som P/E (price over earnings ratio), CAY (consumption wealth ratio) och dividend yield. Varians riskpremium kan även betraktas som ett mått på marknadsimplicerad riskaversion med negativ korrelation till BNP-tillväxttakten.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Arbetet behandlar Universals skräckfilmsproduktion under dess så kallat klassiska period, från ljudfilmens genombrott fram till USAs inträde i andra världskriget i december 1941. Det inleds med en kort historik av studions utveckling, främst under Laemmle-dynastins ledning, samt med korta tillbakablickar på stumfilmsperiodens skräckfilmer. Syftet är att beskriva hur skräckfilmen utvecklades, konstnärligt, företagsekonomiskt och produktionstekniskt, under denna period. Tyngdpunkten ligger givetvis främst på Universal, som snabbt blev kända som de främsta skräckfilmsproducenterna, ett rykte som man fortfarande upprätthåller.Vidare beskrivs alla Universals skräckfilmer från och med Dracula (1931) fram till och med The Wolfman (1941), som väl kan beskrivas som den sista riktigt stora skräckfilmen, innan bolaget förföll till mer eller mindre obegåvade uppföljare..

Making accurate predictions of private consumption expenditures is a difficult task. This thesis examines if consumer confidence can be used to forecast consumption. Using regression analysis, the link between consumer confidence and private consumption expenditures is analyzed for Sweden between the years 1994 and 2005. Two different models are estimated. In the first model consumption is regressed only on consumer confidence, while model two is extended to contain more variables.

Titel: Inflation: Ger kointegration bättre prognoser Ämne/Kurs: NEK691, Examensarbete C, 10 poäng Författare: Kristofer Månsson Handledare: Thomas Elger Nyckelord: Inflationsprognoser, indirekt metod, kvantitetsteori, kointegration Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om eventuell kointegration mellan inflation och penningmängd ger bättre inflationsprognoser. Metod: Jag använder mig av svensk kvartalsdata för inflation och penningmängd (mätt som M0 och M3) mellan 1993:1 och 2005:4, för att se om modeller med en felkorrigeringsterm ger bättre prognoser än VAR-modeller, AR-modeller och RW-modeller. Jag prognostiserar med indirekt metod och använder tre olika prognoshorisonter, t+1, t+4 och t+8. Slutsats: Kointegration ger inte bättre prognoser oavsett prognoshorisont. För t+1 är AR-modellen bäst och för t+4 och t+8 är VAR-modellerna bäst.

Avsikten med uppsatsen är att undersöka vilka handelseffekter Sveriges inträde i EU 1994 har medfört på handeln av frukt och grönsaker. Vi har även undersökt hur inträdet har påverkat handeln med tredje land. Med hjälp av Trumans metod har vi analyserat frukt och grönsaker på aggregerad samt disaggregerad nivå. Analyserna samt diskussionerna som förs i uppsatsen utgår ifrån handelsomfördelning och handelsalstring, vilka är de två handelseffekter metodens sex olika utfall påvisar. Då vi studerade en tullunions uppkomst och dess konsekvenser på handeln förväntade vi oss en handelsalstring inom unionen samt en handelsomfördelning gentemot tredje land.

EU:s jordbrukspolitik och dess effekter på unionens och omvärldens invånare är ett ämne som ofta väcker debatt. När man studerar effekterna på medlemsländerna skiljer man ofta mellan budgeteffekter och handelseffekter där det förstnämnda är mer frekvent förekommande både i media och som föremål för studier. Jag har valt att studera handelseffekterna som uppstår tillföljd av att EU skyddar unionens jordbruksproduktion från konkurrens utifrån.Medlemsländerna påverkas olika beroende på hur situationen inom jordbruket och handeln med jordbruksprodukter är i landet. Mitt syfte är att se vilka av medlemsländerna som vinner respektive förlorar på hur EU:s jordbruksprogram är utformat idag. I min analys använder jag data från tidsperioden 1995-2004 och jag har valt att arbeta med produktgrupperna spannmål, kött och frukt och grönsaker.