Sökresultat:
573 Uppsatser om Lokalt - Sida 5 av 39
Analys av elkvalitetsproblemlokalt nät Forsbacka
I Forsbacka har det uppstått klagomål angående elkvalitén. Elkvalitetsproblemet är aven typ som kallas flicker eller flimmer på svenska. Ljusutbytet från glödlampor ärspeciellt känsliga för vissa spänningsvariationer som får ljuset att uppfattas somflimrande. Ett sådant ljus kan vara mycket störande och påverkakoncentrationsförmågan hos människor som vistas i ljuset och kan även undermedvetetpåverka individer som inte är medvetna om problemet.Forsbacka är ett mindre samhälle med ca 1800 inv. och har en elintensiv stålindustri.Tidigare mätningar visar på stort flicker i området och tyder på att störningarna kankomma från subtransmissionsnätet som Forsbacka är inkopplat till.
Jag har varit med och inredit det här! : barn inreder rum på sitt lokala bibliotek : ett designpedagogiskt projekt om DIY, craftivism och ett sociokulturellt perspektiv på lärande
Idag finns de varor vi behöver tillgängliga att köpa och de tillverkas ofta långt bort i andra delar av världen. Tyg-, sybehörs- och garnaffärer läggs ned i Stockholm, samtidigt som intresset för att göra själv tycks öka. Denna bakgrund synliggörs genom aktuella rörelser i gränslandet mellan design, konst och hantverk som har gett idéer till mitt designpedagogiska projekt och redskap för att analysera det. Dessa rörelser har ofta politiska eller konsumtionskritiska motiv och en vilja att uppmärksamma, tillgängliggöra, förändra eller förbättra någonting, nära eller i en annan del av världen, med det egna skapandet som redskap.I uppsatsen besvaras frågeställningen: Hur förhåller sig barn i åldrarna elva och tolv år till möjligheten att lämna avtryck i en offentlig miljö i området där de bor? Detta undersöks genom ett designpedagogiskt projekt på biblioteket i en förort i södra Stockholm där ett rum för 9-13-åringar skulle skapas.
Bulkemulsionsprängämnens utträngningsförmåga i geologiska diskontinuiteter
Syftet med detta examensarbete var att studera hur bulkemulsionsprängämnen (bulkemulsioner) tenderar att penetrera sprickor. Eftersom bulkemulsioner kan variera stort i sin sammansättning och konsistens, är det av betydelse att utifrån den Lokalt dominerande geologin veta vilken sammansättning bulkemulsionen bör ha. Målen med detta examensarbete var att: a) identifiera och undersöka sprickegenskaperna i Aitikgruvans berggrund, b) genom Lokalt utförda fältförsök samt med teoretisk modellering, skaffa erfarenhet och utvärderingsmaterial i hur bulkemulsionen uppträder vid olika sprickvidder och c) med ledning av resultaten från arbetet, kunna ge indikationer om vilka parametrar man bör beakta gällande bulkemulsionens sammansättning och konstitution vid applikationer där tektoniska element förekommer i större omfattning. Förhoppningsvis skall resultaten leda till förståelse och nyfikenhet hos beställare och leverantörer av sprängämnen samt forskning om bulkemulsioners sammansättning vid skiftande geologiska miljöer. För att möjliggöra studier av bulkemulsionens utträngningsegenskaper på ett rättvisande sätt, föll det sig naturligt att göra försöken i full skala.
Jämförelse av bonitering enligt övre höjd och ståndortsegenskaper i yngre tallskog
I studien jämfördes bonitering med ståndortsegenskaper och övre höjd i en yngre tallskog i Mellansverige. I jämförelse mellan olika provytor på likvärdig mark och efter olika skötselåtgärder gav de två boniteringsmetoderna samma bonitet, trots variation i antal typarter och olika resultat vad gäller markvegetationstyp. Resultaten kan möjligen vara Lokalt representativa men behöver ett större material för att kunna generaliseras på kommunnivå eller större..
Köldbryggor i kantbalkar UNORM/DAVID-32
En köldbrygga uppstår i en byggnadsdel vars isoleringsförmåga är lägre än omslutande material. Detta innebär att värmeförlusterna ökar och att den varma ytan blir Lokalt kallare, vilket kan leda till nedsmutsning, mögel och kondensation. I examensarbetet har vi inriktat oss på grundkonstruktioner, närmare bestämt L-element med både lätt och tung vägg som komplement. I rapporten framgår hur vi räknat genom handberäkning och med hjälp av UNORM, ett datorprogram för beräkning av köldbryggor. För att redovisa resultatet jämförs handberäkningen med datorberäkningen, dels för att kontrollera resultatet och se skillnaden samt att se om det finns risk för mögel och kondensation med de olika L-elementen..
Vad är det som gör en bankkund värd att satsa på?
Denna uppsats behandlar vad som gör en kund värd att satsa på för ett Lokalt bankkontor. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken mån banker på ett rättvisande sätt kan avgöra lönsamheten hos sina kunder. Studien syftar även till att fastställa vilka typer av kunder banken har, och i vilken utsträckning man har en relation till dem. För att få en större förståelse för ämnet inleds uppsatsen med en teoretisk genomgång av olika modeller om värdeskapande. Den teoretiska genomgången följs upp av en empirisk del.
Mot en hållbar turism - med hjälp av befintliga kvalitetsprinciper
Hållbar turism anses främst vara småskalig och naturnära och ses gärna ur ett Lokalt perspektiv. Kvalitet på turism anses också den vara kopplad till den lokala ?naturliga? miljön på platsen varför det påstås att den lokala synen på kvalitet förstärker den hållbara turismens lokala förankring. Principer för TQM kan möjligen bidra till ett förbättrat arbete med hållbar turism bland annat genom dess fokusering på processer, engagemang, allas delaktighet och ständiga förbättringar..
Tunna eller tjocka klienter: för- och nackdelar med de olika klienterna i lärande organisationer
I en arkitektur med tunna klienter körs all programvara centralt från servern, medan med tjocka klienter körs programvaran Lokalt på varje enskild klient. I denna uppsats har vi tagit fram teorier om för- och nackdelar med tunna och tjocka klienter och gjort en fallstudie vid Luleå tekniska universitet på en avdelning som nyligen bytt från tjocka till tunna klienter. Utifrån de teorier vi läst och den empiri vi utfört drog vi slutsatsen att tunna klienter oftast passar bättre i arkitekturen än tjocka klienter..
Ökad användning av biobränsle i Norrbotten: lokala effekter
Tillgången på trädbränsle i Norrbotten är god och idag utnyttjas inte de potentialer som finns. Syftet med projektet är att undersöka vilka konsekvenser ett ökat utnyttjande av trädbränslen, på bekostnad av fossila bränslen, har vad gäller lokala effekter. Arbetet inleds med en beskrivning av olika trädbränslen , som följs av en beskrivning av situationen i Sverige och Norrbotten idag. Efter det behandlas de lokala effekter som uppstår vid en ökad användning av trädbränslen. Slutligen sker en livscykelanalys av ett olje- och ett pelletseldat alternativ.
Anpassning av en produktion
Teknologin har gjort det lättare att nå ut till länder och regioner över hela världen. Det har resulterat i att media har kunnat lämna det lokala planet och nå ut till en större marknad än någonsin. I den här uppsatsen kommer vi att granska hur mediebolagens produktioner ändras när de når ut till främmande områden för att fungera på den nya marknaden.Uppsatsen tittar också på hur nyhetsbolag bevakar olika händelser beroende på om den utspelar sig på ett Lokalt eller globalt plan.Resultatet pekar på att de främsta anpassningarna görs på grund av respekt mot gamla traditioner som religion. Vid nyhetsbevakningen hos mediebolagen är det tydligt att mallar för nyhetsvärdeinger stämmer väl överrens med hur bevakningen görs..
Förnyelse och enhet. Motsatspar eller partners? : En frågeställning belyst av den ekumeniska utvecklingen i Uddevalla 1975-2000
1900-talets sista fyra decennier innebar stora förändringar för kyrkorna i såväl globalt som Lokalt perspektiv. Två rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. Tonläget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan både människor och organisationer vid sådana möten.
Den nya gymnasieskolan : En implementeringsstudie av GY2011 i tre halländska kommunerur ett lokalt förvaltningsperspektiv
Den här studien har för avsikt att undersöka tre kommunala förvaltningars förutsättningar föratt implementera den nya gymnasiereformen. Utifrån teoretiska antaganden gällandeförvaltningarnas kunskap, medel och vilja, undersöks vilken problematik som kan förekommavid reformimplementering på lokal nivå. Metoden som används är samtalsintervjuer, vilkautförts med förvaltningschefer som material. Resultatet har redovisats och analyserats medhjälp av meningskoncentration och semantisk meningskategorisering.Studien visar att problematiken som förekommer på lokal förvaltningsnivå är relativtsituationsberoende, avhängigt kommunens storlek och dess personella organisation. Vidarevisar studien att det råder en relativt bra förståelse på lokal nivå för implementeringsuppdragetsamt att viljan till att införa reformen är hög i de lokala förvaltningarna..
Verklighetsbaserad matematikinlärning ur ett lokalt
perspektiv
Syftet med examensarbetet var att undersöka om man med verklighetsbaserad matematikundervisning kan påverka elevernas attityd gentemot matematik. Vi genomförde vår undersökning i en år 7-9 skola. Gruppen bestod av 24 elever i en årskurs 8 med varierande kunskapsnivåer i matematik. Vi använde oss av en enkät till de två undersökningstillfällen vi hade: ett i början och ett i slutet av arbetsperioden. Tiden mellan enkäterna fick eleverna arbeta i grupp med uppgifter som vi tagit fram.
Medverkan: lokalt engagemang för ett hållbart samhälle
Medverkan som en väg till hållbart samhälle är centralt i Agenda 21. En av riktningslinjerna i det lokala Agenda 21-arbetet är att det ska säkras ett nedifrån- och upp-perspektiv, med bred medverkan från invånarna. En reell medverkan betyder att människor aktivt deltar i alla faser och processer som berör deras lokalmiljö, från planering till förvaltning. Denna rapport baserar sig på antagandet att Lokalt engagemang är en grundläggande förutsättning för medverkan. Den centrala frågeställningen är att finna vad som påverkar och stärker Lokalt engagemang.
En skolreforms möte med verkligheten
Syftet med vår undersökning har varit att öka förståelsen för komplexiteten som skolledningen och lärarna möter när en ny reform genomförs i skolan. Vi har grundat undersökningen på hur en skola upplevde och genomförde reformen med den individuella utvecklingsplanen, IUP. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med personer från skolledningen samt en lärargrupp. I våra intervjuer har svaren från respondenterna varit att de upplevt att direktiven med reformen IUP varit otydliga. Denna otydlighet har vi sökt svar på genom att undersöka en reforms väg från regeringsbeslut till Lokalt genomförande.