Hur ett land organiserar sitt utbildningsväsende är en stor och viktig fråga. I de flesta länder finns en kombination av allmänna och privata skolor. Förhållandet mellan dessa två alternativ varierar länderna emellan. Sverige har haft ett väldigt lågt antal fristående skolor i ett internationellt perspektiv. Detta medför att en undersökning av de svenska förhållandena är motiverad.

När man kopplar en dator eller ett Lokalt nätverk av datorer till ett annat nätverk, t.ex. Internet, måste man vidta vissa åtgärder för att förhindra att inkräktare får tillgång till resurser eller material som kan anses hemligt eller känsligt. För att uppnå detta måste en s.k. brandvägg installeras. Dess uppgift är att se till att bara godkänd trafik tillåts passera mellan nätverken och att otillåten trafik blockeras och loggas.

Social exkludering är ett aktuellt samhällsproblem Lokalt liksom globalt. Det handlar i stort om individers och gruppers möjligheter till delaktighet i samhället, vilket avgörs av sociala, ekonomiska, politiska och kulturella processer. Att se social exkludering som ett samhällsproblem är relevant för att förstå behovet av ett mer integrerat samhälle och behovet av satsningar för att åstadkomma mer social inkludering. El Sistema är en social verksamhet som använder musik- och orkesterundervisning som verktyg för social och mänsklig utveckling. Verksamheten som 1975 startade i Caracas, Venezuela har utvecklats till en global rörelse.

Inom Svensk hälso- och sjukvård sker en stor förändring i IT-infrastruktur. En nationell tjänsteplattform som ska möjligt delning av information mellan vårdgivare i olika regioner har implementerats. Flera landsting och regioner har implementerat liknande arkitekturer Lokalt för att uppnå samma effekt även internt, men också för att underlätta uppkoppling till den nationella lösningen.Genom en kvalitativ fallstudie undersöker denna uppsats implementationen av en regional tjänsteplattform i Stockholms Läns Landsting med fokus på styrning. I en teoretisk undersökning behandlas teorier gällande IT inom offentlig hälso- och sjukvård, IT-governance, SOA och SOA-governance.Syftet med studien är att analysera och utvärdera teorier gällande SOA-governance i relation till styrning av en regional tjänsteplattform inom offentlig hälso- och sjukvård och på så sätt bidra till utveckling av aktuella teorier genom en diskussion gällande dess användbarhet inom en specifik sektor. Jag syftar också att bidra till utveckling av den studerade verksamheten genom att identifiera/prognostisera möjligheter och problem med aktuella styrningsstrukturer.Resultaten indikerar att utmaningar för att etablera SOA-governance inom offentlig hälso-och sjukvård främst härstammar ur organisationens natur.

Runt om i världen fortsätter människans gemensamma naturresurser att utarmas på grund av att vi kortsiktigt vill maximera våran vinst, och glömmer att vi alla tjänar mest på hållbart nyttjande av resurser på lång sikt. Hur människan bäst ska organisera förvaltningen av de gemensamma resurserna har i många decennier varit en fråga för debatt. Argumentationen har länge kretsat kring den statliga och privata kontrollen, men med tiden har allt större vikt lagts vid möjligheterna med Lokalt förvaltade resurser. Förhoppningen är att individer som direkt är berörda av resursen ska ha incitament att förvalta resursen ur ett hållbart perspektiv. För att en sådan förvaltning ska komma tillstånd är det regelverk som skapas runt resursen av största vikt.

En av huvudmålen med arbetet var att få ökad förståelse för hur medborgarnas makt och inflytande utvecklats historiskt inom stadsplanering. Jag var även intresserad av arkitektens roll i denna process. Jag ville som arkitekt, med stadsplanering som huvudfokus, hitta intressanta vägar att arbeta med medborgare och medborgargrupper och att förstå hur ett reellt Lokalt inflytande kan ta form. Därför har jag försökt titta på relationer mellan medborgare, arkitekter, planerare, organisationer och kommun/stat. Jag drevs av en övertygelse att jag lättare kommer att finna argument för mina ?sociala ambitioner? som arkitekt om jag förstår de historiska processerna bakom medborgardeltagandet i både Sverige och ur ett internationellt perspektiv.

Hur tas barnfattigdomsforskning emot på kommunal nivå i dagens Sverige? Anses den som positiv eller negativ? Ges den alls något utrymme? Barnfattigdom  i Sverige har varit ett mycket debatterat ämne under 2013. Forskningsresultat visar att barnfattigdomen i landet är stor vilket innebär att Sverige i dag misslyckas med att tillgodose alla barn i landet rätten till en skälig levnadsstandard, som utgör Barnkonventionens 27 artikel. Då regeringen gett i uppdrag till landets kommuner och landsting att utföra arbetet mot barnfattigdom är det nu upp till dem att styra upp detta. Då det finns en del nationell forskning att tillgå i ämnet skulle möjligtvis den kunna fungera som hjälp, frågan är bara hur kommunerna ställer sig till barnfattigdomsforskning.

Denna uppsats bygger på ett uppdrag att utvärdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen är att analysera hur denna nya form av Lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med särskilt fokus på gräsrotsbyråkraternas roll och deras arbetssituation inom området för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod består av intervjuer med tio deltagare från trygghetsgrupperna och deltagande observationer som är direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket består av Michael Lipskys begrepp om gräsrotsbyråkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjänstemän m.fl. arbetar direkt med och mot människor, och dessutom har ett stort svängrum att själva kunna utforma mål och arbetssätt i praktiken.

Eftersom jag är mycket intresserad av framtiden för svensk livsmedelsproduktion valde jag att skriva mitt examensarbete om svensk nötköttsproduktion. På något sätt tror jag att den svenska produktionen kommer att finnas kvar i framtiden och kunna konkurrera med det utländska lågprisköttet. Små besättningar växer, specialiserar sig och blir mer rationella och de som väljer att förbli små nischar sig på något sätt för att få ut ett mervärde för sina produkter. En tydlig trend på marknaden är att handla lokalproducerade varor. Konsumenten vill veta var och hur produkten är producerad.

År 1994 fick Sverige en ny byggnorm som tillåter obegränsad användning av trä i bärande stommar om funktionskraven uppfylls (Östman et al., 1999). Innan dess hade trä som bärande system tillåtits i upp till två våningar, vilket var en följd av att bränder orsakat stora problem i flera svenska städer. Dagens byggande strävar mer och mer mot att bygga så effektivt som möjligt med så kort byggtid som möjligt. Ett sätt att bygga effektivt och få kort tid på byggarbetsplatsen är att använda sig av prefabricerade volymer som monteras ihop till flervåningshus på byggarbetsplatsen. Idag finns en efterfrågan på flervåningshus i trä högre än fyra våningar och branschen anpassar sig snabbt till kundens önskemål.

Traditionellt sett har gurkmeja använts för medicinskt bruk i många olika länder och kulturer för en rad olika besvär på både djur och människor. Användningen idag är framför allt som kosttillskott, som del i digestionsbefrämjande medel och för att lindra ledbesvär. I Sverige idag är Galexir det enda godkända traditionellt växtbaserade läkemedlet innehållande gurkmeja. Gurkmeja har visat sig ha låg biotillgänglighet, men höga koncentrationer uppnås Lokalt i tarmen vilket skulle kunna göra mag-tarmbesvär till en bra indikation för användandet av gurkmeja. Den här litteraturstudien syftar till att ta reda på om gurkmeja kan ha potential att användas på hundar med gastrointestinala besvär. Sjukdomar såsom gastrit, magsår, enterit, kolit, Inflammatory bowel syndrome (IBS) och Inflammatory bowel disease (IBD) kan ses hos hund.

Detta examensarbete har gjorts åt Luossavaara Kiirunavaara aktiebolag (LKAB). Företagets vilja är att förbättra brytningen och förädlingen av järngenom hela processen. Ett sätt är att få en effektivare malmproduktion är att få en inblick i det spill som uppkommer genom processen. Det problem som behandlas i detta examensarbete är spillet från Kirunas anrikningsverk, då nuvarande provtagare inte tar representativa prover. Anrikningsverket är ett av tre förädlingsverk, i anrikningen finkrossas malmen och skiljs från gråberg och fosfor innan den transporteras till kulsinterverket.

Översvämningar blir allt vanligare och händelserna kan kopplas till den ökade andelen hårdgjorda ytor i kombination med underdimensionerade lednings-system. Dagens urbanisering innebär att större ytor hårdgörs och tillsammans med en förväntad ökning av nederbörd kommer detta kunna bidra till allt fler översvämningar i framtiden. Europeiska Kommissionen har tagit fram riktlinjer för hårdgörning av mark som indikerar att hårdgörningen är ett rådande problem i Europa. Det finns idag flera sätt att jobba med dagvattenhantering och ett utav dem är användningen av genomsläppliga markbeläggningar. Forskning visar att användandet av genomsläppliga markmaterial bidrar till betydligt mindre ytav-rinning.

I dagens samhälle är hållbar utveckling ett mycket aktuellt ämne som diskuteras såväl nationellt som Lokalt. Till följd av växande klimathot och ökande urbanisering har den hållbara staden blivit en vision att sträva mot. År 2008 tillsatte regeringen en delegation, Delegationen för hållbara städer, med uppgiften att skapa ett forum att verka för hållbara städer, samhällen och tätorter. Regeringsuppdraget slutfördes 2012 och har resulterat i ett antal rapporter och underlag för Sveriges fortsatta arbete mot mer hållbara städer. I denna uppsats läggs fokus på hur vi i Sverige arbetar med att skapa mer hållbara städer genom att undersöka vad som framkommit i de rapporter som Delegationen för hållbara städers regeringsuppdrag resulterat i. Syftet är att ta reda på hur arbetet med hållbar stadsutveckling definieras, vilka omställningar som krävs i samhället och hur det fortsatta arbetet ser ut.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka de kontroverser som uppstått vid vindkraftsetableringar på Västkusten. Detta syfte innefattar frågeställningar om vilka argument och aktörer som är inblandade och vad som formar en aktörs åsikter.Anledningen till att vi valde detta område var på grund av ett förslag vi fick från en konsult inom området. När vi studerat ämnet närmare insåg vi att det existerar kontroverser kring de olika etableringar som skett och även runt de som endast är i planeringsstadiet. Dessutom insåg vi att det inte fanns mycket aktuell forskning inom området.Studien är baserad på material som har insamlats i form av samrådsredogörelser, artiklar, insändare och fyra utförda intervjuer. Tolkning av materialet har skett utifrån en diskursanalys som gett resultat i form av tre olika diskurser inom kontroversen; Miljödiskursen, Lekmannadiskursen och den Ekonomiska diskursen.