Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

The construction of buildings and paved surfaces changes the natural water balance.Precipitation generates surface runoff and storm water instead of infiltrating into the soil.Storm water has come to be considered as a major source of pollution in lakes and streams inthe vicinity of urban areas. Reduction of pollutants in storm water is a key action in order toprotect sensitive recipients and maintain high water quality. Storm water is traditionallytransported by storm sewers to the nearest recipient. In recent years the approach to stormwater management has changed; storm water should primarily be disposed of on site, throughlocal disposal of storm water, LOD. LOD is created by a combination of the function ofseveral smaller local facilities and the general sewer system.

AB Slagkraft har under den senaste tiden genomgått stora förändringar. Tidigare var företaget specialiserade på tillverkning, montering och försäljning av maskiner avsedda för röjning utmed vägar. Sedan den 1 januari 2005 ansvarar Slagkraft även för försäljning av kranar avsedda för skogsindustrin. Kranarna som tillverkas av Cranab, ett annat lokalt beläget företag i Vindeln, inhandlades även tidigare i mindre skala då de även används till buskröjningsutrustning. I samband med övertagandet av kranförsäljningen flyttades även tillverkningen av svetsade detaljer till buskröjningsmaskinerna från Slagkraft till Cranab.

AB Slagkraft har under den senaste tiden genomgått stora förändringar. Tidigare var företaget specialiserade på tillverkning, montering och försäljning av maskiner avsedda för röjning utmed vägar. Sedan den 1 januari 2005 ansvarar Slagkraft även för försäljning av kranar avsedda för skogsindustrin. Kranarna som tillverkas av Cranab, ett annat lokalt beläget företag i Vindeln, inhandlades även tidigare i mindre skala då de även används till buskröjningsutrustning. I samband med övertagandet av kranförsäljningen flyttades även tillverkningen av svetsade detaljer till buskröjningsmaskinerna från Slagkraft till Cranab.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur professionella tjänsteorganisationer mäter och följer upp prestationer i verksamheten samt vilken funktion som prestationsmätnings-systemet har för implementering och uppföljning av organisationens strategier och mål. Metod: Metodvalet är en kvalitativ studie byggt på undersökningens syfte att bättre förstå hur studieobjektet i detta fall en kunskapsintensiv organisation mäter och följer upp prestationer för att nå sina strategiska mål. Den analytiska processen har utgått från att objektivt undersöka om det finns en överenstämmelse mellan befintlig teori och den empiriska undersökningen. Samtidigt har det varit viktigt att vara öppen för en djupare och subjektiv tolkning av det empiriska materialet för att på så sätt finna nyskapande och meningsfulla insikter inom det undersökta området. Genom att använda en intervjuguide istället för ett detaljerat frågeformulär anser vi att vi har uppnått en större följsamhet under intervjuarbetet samtidigt som respondenterna självständigt har kunnat utveckla sina tankar och åsikter. Slutsatser: Slutsatserna som författarna dragit i denna studie är att professionella tjänsteorganisationer generellt bör använda relativt få indikatorer vid användandet av prestationsmätningssystem för att implementera och genomföra strategier. Bakgrunden är att dessa företag många gånger kännetecknas av komplexa processer som kan vara svåra att styra och följa upp.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

I forskning har betonats hur företag i högre grad behöver engageras i det lokala arbetet för en hållbar utveckling. Interorganisatoriska samarbeten av olika slag har i hållbarhetsdebatten kommit att framhävas som centrala för omvandlingen av begreppet hållbar utveckling till praktisk verklighet. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att nå fördjupade kunskaper om företags och organisationers motiv, förväntningar och erfarenheter av att delta i interorganisatoriskt nätverksarbete för hållbar utveckling på lokal nivå. Det interorganisatoriska nätverket ? här exemplifierat med Alingsås miljönätverk ? ses som ett potentiellt sätt att möjliggöra lokalt hållbarhetsarbete som överbryggar organisationer, branscher och sektorer.

Endast en kilometer från Växjö Centrum ligger ett bostadsområde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till många av de bostadsområden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis välplanerade och funktionella lägenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

De senaste åren har det framförts kritik mot svensk räddningstjänst både från egen personal och forskare avseende brister i lärande och erfarenhetsåterföring inom organisationerna. Bland annat har kritik riktats mot att den dokumentation som görs endast skapar mera papper eftersom det saknas ett system för att ta tillvara på erfarenheterna. En forskare som studerat området är Anna-Karin Lindberg som granskat lärande från räddningstjänstens insatsrapporter. Hon konstaterar att spridning av kunskap och lärdomar från insatsrapporterna inte fungerar särskilt väl. Inom Storstockholms brandförsvar fanns misstankar om att den problematik som fanns avseende insatsrapporterna sannolikt också gällde brandutredningarna.