Sök:

Sökresultat:

580 Uppsatser om Lokalt skogsbränsle - Sida 24 av 39

Biogasproduktion pÄ Utö

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

Yrkesutbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen. En studie om deras betydelse för individ och samhÀlle.

Den hÀr studien belyser vilken betydelse de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen har, bÄde ur ett individ- och ett samhÀllsperspektiv. Den belyser ocksÄ vÀgledningens betydelse i samband med ansökan. Den empiriska studien har genomförts i NÀssjö kommun. Det material som har anvÀnts bestÄr av en intervju med ett kommunalrÄd i NÀssjö. En intervju med en studie- och yrkesvÀgledare som Àr verksam inom den kommunala vuxenutbildningen i NÀssjö. Samt en enkÀtundersökning som bestÄr av svar frÄn 35 individer som alla har gÄtt en restaurangutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen i NÀssjö, nÄgon gÄng mellan Är 2002 och 2005. Resultatet visar att yrkesutbildningarna har betydelse bÄde för individ och samhÀlle. Restaurangutbildningen har haft stor betydelse för individen, frÀmst för att den har gett nya kunskaper och erfarenheter.

eWord-of-Mouth : - En kvalitativ studie om smÄföretags marknadsföring pÄ Facebook.

Diskussioner kring kostnader inom hÀlso- och sjukvÄrdsverksamhets kan betraktas som ett omtvistat Àmne. AvvÀgningen mellan kostnad och kvalitet Àr kanske mer komplext pÄ detta omrÄde Àn pÄ mÄnga andra. Moraliska aspekter, liksom vÀrdighet och diskretion Àr exempel pÄ avseenden som Àr svÄra att mÀta i ekonomiska termer men som Àr nödvÀndiga för att kvaliteten pÄ vÄrden skall betraktas som hög. Det kan sÄledes anses finnas en inbyggd konflikt mellan vissa kvalitetsaspekter och kostnaden för vÄrden.Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i vÄrdverksamhetens ökade ekonomiska styrning, vilket Àr en följd av de rationaliseringar och omstruktureringar som sedan 1980-talet uppmÀrksammats inom den offentliga sektorn och som gÄr under benÀmningen New Public Management. Syftet Àr att utifrÄn relevant teori genomföra intervjuer för att samla information om hur de förÀndringar som kommit att ta plats inom hÀlso- och sjukvÄrden mÀrks av och hur de bemöts av vÄrdpersonalen, samt konsekvenser av styrningens villkor och effekter.Slutsatserna har landat i att det inte rÄder nÄgot tvivel om att New Public Management kommit att förÀndra organisation och styrning inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Konurrensen tÀtnar - En studie om hur Katedralskolan har anpassat sig till den nya skolmarknden

Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur Katedralskolan i Lund tacklar den allt tuffare konkur-rensen som uppstÄtt mellan skolor sedan vi i Sverige har gjort att det egna valet av gymnasie-skola fÄtt större fokus. Eftersom det numer Àr ett val som ska göras mÄste skolorna visa att de finns som alternativ. Detta gör att de mÄste synas och det stÀller krav pÄ att skolan marknads-för sig pÄ ett eller annat sÀtt. Jag undrar ocksÄ hur skolan har finansierat dessa satsningar. Vad kan man prioritera ned för att fÄ rÄd till marknadsföring? I Lund har kommunen beslutat att introducera en gymnasiemÀssa som har i syfte att visa de kommande eleverna vilka alternativ som finns och dÀrmed underlÀtta för dessa elever att skapa sig en uppfattning om vilket val de ska göra. Genom att intervjua ett antal personer pÄ skolan har jag velat fÄ fram en bild av hur lÀrare och skolledning stÀller sig till konkurrenssituationen.

UtslÀppsnivÄer frÄn smÄskalig biobrÀnsleanvÀndning

BiobrÀnsle Àr en förnyelsebar energikÀlla som har stor potential för enskilduppvÀrmning av villor. Men en stor del av de biobrÀnslepannor, som anvÀnds idag, Àr inte miljögodkÀnda samt saknar ackumulatortank, vilket kan orsaka storautslÀpp av hÀlsofarliga Àmnen.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur utslÀppsnivÄerna frÄnsmÄskalig biobrÀnsleanvÀndning skulle förÀndras, om man bytte ut dagens uppvÀrmningssystemmot bÀsta biobrÀnsleteknik.Studien har utförts i villaomrÄden i kommunerna SkellefteÄ, Lycksele ochStoruman. UtslÀpp frÄn dagens biobrÀnsleanvÀndning har jÀmförts med hurutslÀppen skulle se ut om alla hushÄll bytte till bÀsta teknik. Med hjÀlp avinventering av bland annat energibehov och anvÀnd teknik, samt definiering avbÀsta teknik har berÀkningar och datasimuleringar utförts. Simuleringarna hargjorts i spridningsprogrammet Airviro, dÀr samkörning av klimat-, energianvÀndnings-och emissionsdata ger resultat i emissionshalter i luft.

Insekter i hÄrt törskateangripna ungtallbestÄnd i Norrbotten : skadeinventering och artbestÀmning

Sedan i början av 2000-talet har nordligaste Sverige drabbats hÄrt av törskateangrepp och det Àr konstaterat att skadorna framförallt har orsakats av den vÀrdvÀxlande varianten C. flaccidum. I Sverige visade forskning i början av 1900-talet att flera arter frÄn fjÀrilsslÀktet Dioryctria (barrskogsmott) förekom i samband med törskateskador. Med de stora törskateskador som idag finns i norra Sverige Àr det fortsatt intressant att ta reda pÄ vilka arter som idag kan pÄtrÀffas och vilken roll de kan spela vid dessa skador. Syftet med studien har varit att, genom en fÀltstudie, bedöma förekomst och omfattning av angrepp frÄn barrskogsmott och törskatesvamp i ett urval pÄ 18 bestÄnd. Syftet var ocksÄ att, med en kontrollgrupp genom en förkortad klÀckningsprocess, försöka artbestÀmma barrskogsmotten som angripit trÀden samt att försöka bedöma hur vanligt det kan vara att insektsangrepp inte upptÀcks i fÀlt.

Kriskommunikation - FörestÀllningars relation till praktiska arbetssÀtt

I den hÀr studien undersöks hur förestÀllningar kring kriser och risker inom en organisation pÄverkar och styr sÀttet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjÀlp av fyra frÄgor för att undersöka detta nÀmligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet pÄ landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för förestÀllningar om hot och risker för landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssÀtt och medarbetarnas syn pÄ hot och risker ut?Uppsatsens empiri bestÄr av Ätta stycken samtalsintervjuer med anstÀllda inom landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig HÀndelse. Jag intervjuade personer frÄn olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos landstinget Kronoberg dÄ de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har rÄkat ut för kriser sÄ som Sankt Sigfridsbranden under de senaste Ären.

FR2000 : Introducering av ett ledningssystem pÄ ett litet företag

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

Ett ökat turismflöde i Åre : Önskat eller oönskat av "lokalbefolkningen"

Uppsatsen syftar till att undersöka om ett ökat turismflöde Ă€r önskat eller oönskat av lokalbefolkningen i Åre. Uppsatsen har haft en pendelrörelse mellan induktiv och deduktiv ansats, samt ett kvalitativt synsĂ€tt. Metoderna som har anvĂ€nts för att fĂ„ ett mer relevant resultat Ă€r kortare intervjuer med lokalbefolkningen och djupare intervjuer med en arrangör samt med tvĂ„ lokalt boende. De stĂ€llda frĂ„gorna berörde bland annat Ă„sikter om turism, effekter av turism, hur lokalbefolkningen pĂ„verkas av turismen, arrangörernas förvĂ€ntningar av ett evenemang med mera. För att besvara syftet formulerades tre frĂ„gestĂ€llningar som behandlade hur lokalbefolkningen stĂ€ller sig till ett ytterligare arrangerande av ett alpint mĂ€sterskap, sociala effekter och hĂ„llbarhet.Teorierna och den tidigare forskning som författarna valde att arbeta med berör evenemang, positiva och negativa sociala effekter ett evenemang kan generera i, Doxey?s irridex som behandlar om hur vĂ€lkomnande lokalbefolkningen Ă€r, enligt de sjĂ€lva, gentemot turisten och i vilket stadium de anser att destinationen ligger pĂ„ nĂ€r det kommer till bemötandet av turisten.

New Public Management : förekomst och effekter inom hÀlso- och sjukvÄrdsorganisation

Diskussioner kring kostnader inom hÀlso- och sjukvÄrdsverksamhets kan betraktas som ett omtvistat Àmne. AvvÀgningen mellan kostnad och kvalitet Àr kanske mer komplext pÄ detta omrÄde Àn pÄ mÄnga andra. Moraliska aspekter, liksom vÀrdighet och diskretion Àr exempel pÄ avseenden som Àr svÄra att mÀta i ekonomiska termer men som Àr nödvÀndiga för att kvaliteten pÄ vÄrden skall betraktas som hög. Det kan sÄledes anses finnas en inbyggd konflikt mellan vissa kvalitetsaspekter och kostnaden för vÄrden.Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i vÄrdverksamhetens ökade ekonomiska styrning, vilket Àr en följd av de rationaliseringar och omstruktureringar som sedan 1980-talet uppmÀrksammats inom den offentliga sektorn och som gÄr under benÀmningen New Public Management. Syftet Àr att utifrÄn relevant teori genomföra intervjuer för att samla information om hur de förÀndringar som kommit att ta plats inom hÀlso- och sjukvÄrden mÀrks av och hur de bemöts av vÄrdpersonalen, samt konsekvenser av styrningens villkor och effekter.Slutsatserna har landat i att det inte rÄder nÄgot tvivel om att New Public Management kommit att förÀndra organisation och styrning inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Trender i öppen dagvattenhantering : en kartlÀggning av de senaste 40 Ären

Dagvatten orsakar en rad problem i vÄra tÀtbebyggda omrÄden, bland annat överbelastning av ledningssystemen vilket leder till översvÀmningar och nedsmutsning av recipienter. Den hÀr typen av miljöförstöring har lett till ökad miljömedvetenhet inom omrÄdet, och en helhetssyn dÀr man bÄde kan rena och samtidigt utnyttja dagvattnet för olika syften har vuxit fram. IstÀllet för att som förr lösa problemet med för stora dagvattenflöden genom att öka ledningarnas storlek och bygga underjordiska magasin, försöker man idag anvÀnda sig av naturligare system för att sÄ lokalt som möjligt bÄde fördröja och rena dagvattnet innan det rinner vidare till reningsverk och recipienter. Lösningen kan vara dammar, vÄtmarker, gröna tak, infiltration, diken och tillfÀlliga magasin pÄ grönytor. FrÄn att enbart ha varit ett problem som mÄste lösas, har hanteringen av dagvatten kommit att ses i vissa sammanhang som en resurs dÀr ett omrÄdes status kan höjas i samband med anlÀggandet av öppna dagvattensystem. Genom Ären har en mÀngd olika system för öppen dagvattenhantering tagits fram, utvecklats och inkorporerats i stadsbyggandet. Man har ocksÄ ÄterupptÀckt gamla system som tidigare setts som en olÀgenhet, ett exempel Àr vÄtmarker som förr dikades ut för att vinna Äkermark men som nu ses som en tillgÄng för bÄde dagvattenhanteringen och den biologiska mÄngfalden. I den hÀr uppsatsen undersöks hur trenderna i öppen dagvattenhantering sett ut under Ären 1970-2010, vilka system som varit mest anvÀnda och vilka system som ser ut att vara pÄ uppgÄng idag.

Vi i femman : en studie av ett samarbetsförsök inom norrköpingsfotbollen dÀr kluster anvÀnds som modell

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att analysera samarbetsförsöket inom norrköpingsfotbollen och att ta fram en handlingsplan för det framtida samarbetet. Denna plan ska konkretisera hur ett samarbete mellan IFK Norrköping, Smedby AIS, Eneby BK, Lindö FF samt Åby IF ska utvecklas. De frĂ„gestĂ€llningar vi har utgĂ„tt ifrĂ„n Ă€r: Varför har de kommit fram till att ett samarbete med lokala föreningar frĂ€mjar norrköpingsfotbollen? Vad kan respektive part erbjuda i samarbetet? Hur ska samarbetet utvecklas för att samtliga inblandade ska fĂ„ ut sĂ„ mycket som möjligt av det?MetodStudien byggde pĂ„ sex kvalitativa intervjuer. Respondenterna vi valt att intervjua Ă€r betydelsefulla representanter frĂ„n samarbetsföreningarna.

Förstudie för byte till SWEREF 99 vid Forsmarks kÀrnkraftverk

I och med utvecklingen av globala satellitnavigeringssystem (GNSS) har Sverige, genom LantmÀteriet, skapat ett globalt anpassat referenssystem för bÄde nationell och lokal anvÀndning kallat SWEREF 99. Med GNSS kan mÀtningar i SWEREF 99 idag göras med en mÀtosÀkerhet frÄn nÄgra meter, ner till centimeter beroende pÄ metod. Sedan 2007 anvÀnds SWEREF 99 som nationellt referenssystem för bÄde mÀtning och kartframstÀllning. Vid Forsmarks kÀrnkraftverk anvÀnds i dagslÀget ett lokalt referenssystem kallat Forsmark TUZ. Vid anvÀndning av GNSS mÄste erhÄllna koordinater transformeras för att fÄ dem i det lokala systemet.

Genus och skola: frÄn nationellt uppsatta genusmÄl till enskilda lÀrare

Denna uppsats behandlar skola och genus. Syftet Àr att studera mÄlen i de nationella styrdo-kument som finns angÄende genus i skolan samt studera hur dessa riktlinjer praktiseras pÄ lokal nivÄ i skolor. Dokument som har studerats för att beskriva den nationella visionen Àr lÀroplan, lagstiftning och andra riktlinjer. Sju intervjuer har utförts med lÀrare i grundskolan för att studera hur genusmÄlen praktiseras och upplevs pÄ lokal nivÄ. Teoretiska begrepp som uppsatsen gÄr igenom Àr identitet och genus, könssocialisation, skola och genus samt interpel-lation och implementering.

Kulturella skillnader i internationella affa?rsrelationer : En studie av svenska fo?retags affa?rsrelationer i Mexiko

Strukturella reformer har fo?rvandlat Latinamerikas ekonomier fra?n att vara sta?ngda och statsdominerade till att bli mer marknadsorienterade och o?ppna fo?r resten utav va?rlden. Grundat pa? den politiska utvecklingen och den ekonomiska tillva?xten blir marknaden mer stabil och utgo?r stora mo?jligheter fo?r fo?retag som vill satsa utomlands. Men med intra?det pa? en fra?mmande marknad kommer kulturella utmaningar som kan sta?lla till problem om man inte ger dem tillra?cklig uppma?rksamhet.Studiens syfte a?r att underso?ka och beskriva de kulturella skillnaderna som kommer till uttryck na?r svenska fo?retag a?r verksamma pa? den latinamerikanska marknaden och hur de hanterar dessa.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->