Sökresultat:
690 Uppsatser om Lokalt omhändertagande av dagvatten - Sida 5 av 46
Kundregisterbaserat kalkylprogram för lokal och serveransluten anvÀndning
Byggnadsautomation har i dagslÀget ett kalkylprogram gjort i Excel som Àr helt fristÄende frÄn deras kvalitetsprogram. Dom vill i och med detta fÄ ett tvÄ delat system som anvÀndaren bÄde ska kunna köra med eller utan anknytning till Internet. Programmet har tillgÄng till en befintlig kund och komponentregister som man kommer Ät via en Web Service. Om det inte finns nÄgon Internet uppkoppling sÄ kommer dessa register att sparas lokalt för att sedan synkroniseras nÀr det finns tillgÄng till Internet. En kalkyl ska kunna sparas och öppnas antingen pÄ servern eller lokalt som i detta fall Àr en SQLite databas.
Informationsstöd för lokal ekonomi
För att ett företag ska kunna tillÀmpa lokal ekonomi, det vill sÀga ekonomistyrning pÄ produktionsavdelningsnivÄ, Àr det viktigt att produktionsledaren har ett lokalt informationsstöd. Denna uppsats belyser design och anvÀndning av ett sÄdant stöd. Det som har undersökts Àr hur ett högteknologiskt tillverkningsföretag i lastbilsindustrin arbetar vid design av ett lokalt informationsstöd. Undersökningen har Àven belyst vad det lokala informationsstödet bestÄr av samt vad som uppnÄs vid anvÀndning av ett sÄdant stöd. Genom en kvalitativ fallstudie pÄ Ferruform i LuleÄ undersöktes detta.
Handlingsplan för rening av dagvatten frĂ„n hĂ„rt trafikerade gator i Ărebro
The main purpose with the project has been to approximate the magnitude of the pollution transport from the actual road surfaces and to get an approximation of the possibility to collect the pollutants to reduce the load to the water and improve the water quality.The quantity of pollution transport from the most trafficated roads areas in Ărebro city has been calculated. Roads whith a traffic exceeding 10 000 vehicle/day. The study has been done with the calculation tool StormTac. Through analysis of traffic loads and road surface, which together with a different kinds of parameters gives an approximation of the pollutant transport.The calculation has included some metals and other substances in the stormwater and has also included the present of suspended solids. Included the overall study, some smaller areas has also been calculated for the possibility to remove pollutants.The work also includes calculation for three different areas for stormwater treatment.
GrÀsarmering pÄ villagator : möjligheter och begrÀnsningar
Idag sker det förtÀtningar i den urbana miljön vilket bidrar till en ökad andel hÄrdgjorda ytor inom dessa omrÄden. Det Àr Àven ett vÀxande fenomen inom villaomrÄden att anlÀgga hÄrdgjorda ytor med ogenomslÀppliga fogar pÄ tomtens framsida. Vart tar det avrinnande dagvattnet frÄn de hÄrdgjorda ytorna vÀgen och blir det nÄgra negativa följder av detta?
GrÀsarmering pÄ villagator Àr ett kandidatarbete som Àr en renodlad litteraturstudie för att söka fakta om det Àr möjligt att anlÀgga grÀsarmering inom ett villaomrÄde med en begrÀnsad hastighet upp till 30 km/h. Arbetet ger en grund för framtida studier inom omrÄdet av dagvattenhantering inom villaomrÄden eller vÀgar med en hastighetsbegrÀnsning pÄ 30 km/h.
Problematiken med dagvattenhanteringen i vÄra samhÀllen har idag börjat bli en mer diskuterad och beprövad metod.
Samband mellan vattenkemi, ekosystemstruktur och -funktion i tvÄ dagvattendammar
Dagvatten bildas dÄ regnvatten inte kan infiltrera marken pÄ grund av hÄrdgjorda ytor sÄsom vÀgar och hustak. Dagvatten Àr ofta kontaminerat av metaller, nÀringsÀmnen och andra föroreningar och bör dÀrför renas i en anlÀggning innan det nÄr recipient. En allt populÀrare metod för att omhÀnderta dagvatten Àr att anlÀgga dagvattendammar. I dammarna renas det inkommande dagvattnet genom flera olika processer, varav sedimentation Àr den viktigaste.
Ă
r 2006 startades projektet NOS-dagvatten (Norrortskommuner i samverkan) i syfte att erhÄlla ökade kunskaper om funktionerna hos fem dagvattenanlÀggningar i StockholmsomrÄdet. I detta arbete utreds sambandet mellan den kemiska vattenkvaliteten och ekosystemens hÀlsostatus i Ladbro- och Tibbledammen som ingÄr i NOS-dagvatten.
VÀgen till ett attraktivare VallÄs : en processutvÀrdering av lokalt utvecklingsarbete och samverkan i nÀtverk
För andra gÄngen startar nu det kommunala bostadsbolaget i Halmstad (HFAB) upp ett lokalt utvecklingsarbete för att förbÀttra ett bostadsomrÄde. Med de boendes deltagande vill man skapa tankar kring hur man kan göra stadsdelen VallÄs till en mer attraktiv stadsdel.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att, ur ett deltagardemokratiskt perspektiv, undersöka hur bred samverkan kring stadsdelsförnyelse fungerar. För att kunna göra detta avser jag att genomföra en kvalitativ processutvÀrdering. Jag kommer att anvÀnda mig av Nils Herttings teorier om deltagardemokratier och analysmodell gÀllande förhoppningar och risker i den samverkansintensiva politiken.Min uppsats visar att projekt har en deltagardemokratisk grund och att man lyckats fÄ med grÀsrötter och ökat den demokratiska kompetensen. Samtligt finns det vissa tendenser pÄ att man frÀmst attraherar redan engagerade medborgare.
Den praktiska hanteringen av dagvatten: en studie av tre viktiga aktörer i förvaltningen av vattnet inom Lule Àlvs avrinningsomrÄde
Uppsatsen har syftat till att undersöka den praktiska hanteringen av dagvattenfrÄgor i förhÄllande till den rÀttsliga regleringen av dessa frÄgor, med utgÄngspunkt frÄn tre viktiga aktörer inom Lule Àlvs vattenomrÄde: Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt, LuleÄ kommun och SSAB TunnplÄt AB. Undersökningen har genomförts genom att vi har intervjuat representanter för respektive aktör och sedan bearbetat materialet för vÄrt syfte. Utöver intervjuerna har vi anvÀnt oss av lagtext, förarbeten, doktrin, rapporter och utredningar frÄn myndigheter samt universitetspublikationer. Resultatet har visat att kunskapen om och medvetenheten kring dagvattenfrÄgor Àr skiftande hos de olika aktörerna, men gemensamt för samtliga aktörer Àr dock dels att de inte ser dagvattenfrÄgorna som nÄgot trÀngande problem att komma till rÀtta med i nulÀget och dels att dagvattenfrÄgorna generellt har lÄg prioritet i de olika verksamheterna. Brister i lagstiftningen tillsammans med en svag nationell styrning samt osÀkerhet kring ansvarsfördelning och befogenheter i vattenförvaltningen, innebÀr att det praktiska genomförandet av ramvattendirektivet försvÄras, samtidigt som hÀnsynen till dagvattenproblematiken och dess inverkan pÄ möjligheterna att nÄ kvalitetskraven för Bottenvikens vattendistrikt Àr praktiskt taget obefintlig idag..
Erosionsproblematik vid dagvattenhantering : vegetationens betydelse
Erosion Àr en stÀndigt pÄgÄende naturlig process som kan bli ett problem nÀr hastigheten överstiger vad som Àr hÄllbart för naturmarken eller den urbana miljön. Denna uppsats första del behandlar erosion som naturfenomen och produkt orsakad av mÀnniskan. Erosionshastigheten och omfattning-en pÄverkas av jordens egenskaper, graden av tÀckande vegetation och markens lutning samt de naturkrafter som eroderar jorden. Tyngdpunkten i arbetet ligger pÄ erosion i vattendrag. Texten skildrar vidare ingenjörsbiologi som lösningsmetod vid slÀntstabilisering.
LÄngsiktigt hÄllbar dagvattenhantering : vÀgledning vid val av dagvattenlösningar i stadsmiljö
Det förekommer en ökad problematik i vÄrt samhÀlle nÀr det gÀller dagvattenhantering. Problemet beror till stor del pÄ förtÀtningen av stÀder och trafikökningen. De hÄrdgjorda markytorna har ökat markant det senaste halvseklet (Stahre, P., 2004) och i den förÀndring av klimatet som successivt sker förÀndras vattenflöden avsevÀrt (SMHI, 2009). Avloppssystemen Àr ofta underdimensionerade för de hÀftiga regn som blir allt vanligare och risken för översvÀmningar har ökat kraftigt (Boverket, 2010b).
Vatten Àr ett viktigt element i vÄr omgivning som vÀcker intresse, estetiskt behag och framkallar kÀnsloreaktioner (Ulrich, R.S., 1983), bÄde positiva och negativa. Dagvattnet kan ses som en tillgÄng och resurs för att göra stÀder mer attraktiva.
Lokalproducerad litteratur : om den lokalt förankrade litteraturens plats i skolan
Jag har under min egen skoltid i VÀsterbotten aldrig kommit i kontakt med vÀsterbottnisk litteratur. Med denna uppsats vill jag undersöka om och hur man jobbar med lokalt förankrad litteratur i skolorna idag. Jag har intervjuat fyra lÀrare pÄ tre olika gymnasieskolor i VÀsterbotten. Det visar sig att det knappt förekommer nÄgon vÀsterbottnisk litteratur i undervisningen alls. LÀrarna Àr överens om att tidsbrist Àr en bidragande faktor till att den lokala litteraturen prioriteras bort.
Energiaspekter pÄ gestaltning : fallstudie Energihuset i Uppsala
This thesis has been carried out at the Department of Urban and Rural Development at SLU Ultuna during the spring semester 2009. The topic of the paper is how energy consumption can be influenced through design and if the conditions for good design decreases when solutions based on energy efficiency are used. The report is divided into one literature study and one part where energy efficient solutions are used in a design. The thesis work has its origin in a project called "Energihus i Uppsala." The planned building will be a center for energy research in Uppsala. The project aims to demonstrate to the public what is currently happening in research related to energy.
Förekomst av Eschericha coli i IndalsÀlven : Potentiella kÀllor och miljökonsekvenser
KlimatförÀndringarna med en ökande nederbörd som följd och ökningen av hÄrdgjorda ytor leder till att de dagvattensystem som finns i stadsmiljöer ibland inte rÀcker till för att hantera den intensivaste nederbörden. Det dagvatten som bildas innehÄller mycket föroreningar och om det inte tas om hand kan det leda till att dessa gÄr ut i recipient med förorenade sjöar och vattendrag som följd. EU:s ramdirektiv för vatten som kom Är 2000 och de miljökvalitetsnormer som dÀrigenom har uppkommit bidrar till att det har blivit mer fokus pÄ att vÀrna om de sjöar och vattendrag som finns. En av lösningarna för att hantera dagvatten kan vara att anvÀnda ekosystemtjÀnster för att bÄde fördröja, absorbera och rena vattnet. Det gÄr bland annat att nyttja trÀd, svackdiken, gröna tak och vÄtmarksanlÀggningar. Studien syftar till att undersöka om ekosystemtjÀnster aktivt anvÀnds för att lösa problem med vattenkvalitet och om de anvÀnds för att implementera vattendirektivet.
HÄllbar dagvattenhantering i Malmö: FastighetsÀgare och VA-Syds syn pÄ dagvattenhantering i ett förÀndrat klimat
Med ett förÀndrat klimat förvÀntas nederbörd och kraftiga skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hÄrdgjorda ytor i stÀderna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förvÀntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det nÀrmaste seklet. I mÄnga stÀder har de naturliga avrinningsomrÄdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostÀder byggs pÄ olÀmpliga platser med stor översvÀmningsrisk. Behovet av en hÄllbar dagvattenhantering Àr betydande för att undvika negativa konsekvenser i stÀderna framöver.
DrÀktighetsimmunologi hos hÀst
Under drÀktigheten modulerar embryot stoets immunförsvar pÄ flera sÀtt för att undvika att stötas bort. Embryots invasiva trofoblaster Àr de enda trofoblaster som uttrycker sÄ kallade major histocompatibility complex class I (MHC I). Invasiva trofoblaster bildar endometrial cups och dÀrefter nedregleras MHC I, vilket bedöms vara viktigt för embryots fortlevnad. Endometrial cups utsöndrar Àven immunsupprimerande faktorer och kan pÄverka de maternella cellernas cytokinuttryck pÄ flera sÀtt. Delade meningar rÄder om huruvida stoets immunförsvar gÄr mot ett cellmedierat eller antikroppsmedierat svar under drÀktighet.
Polisens arbete mot narkotika : Vad görs nationellt och lokalt?
Narkotika Àr idag ett vanligt problem i Sverige. Ett intressant Àmne Àr hur man pÄ bÀsta sÀtt behandlar detta problem. Det Àr svÄrt att konfrontera missbrukare och det krÀvs erfarenhet och kunskap för att tackla problemen pÄ bÀsta sÀtt. Vi vill med denna rapport belysa metoder som kan anvÀndas av polisen i deras arbete mot narkotika. Vad görs nationellt, men frÀmst, vad görs pÄ myndighetsnivÄ? Rapporten begrÀnsas pÄ myndighetsnivÄ till Södermanland och VÀstra Götaland.