Ett omrÄde dÀr det i dagslÀget sker en otrolig expansion Àr i den urbana miljöns utbredning. Den snabba utbyggnaden av stÀder, byar och urbana samhÀllen har gjort stora markytor tÀta för vatten. Tak, fasader och gator hindrar nederbörden frÄn att trÀnga ned i marken och bildar istÀllet sÄ kallat dagvatten. Det Àr vatten som medför nÀringsÀmnen och föroreningar allteftersom det rinner ner i diverse vattendragen. Detta har gett upphov till problem i mÄnga lÀnder och inte minst inom EU i form av övergödning av vattendrag, försurning m.m.

Ett omrÄde dÀr det i dagslÀget sker en otrolig expansion Àr i den urbana miljöns utbredning. Den snabba utbyggnaden av stÀder, byar och urbana samhÀllen har gjort stora markytor tÀta för vatten. Tak, fasader och gator hindrar nederbörden frÄn att trÀnga ned i marken och bildar istÀllet sÄ kallat dagvatten. Det Àr vatten som medför nÀringsÀmnen och föroreningar allteftersom det rinner ner i diverse vattendragen. Detta har gett upphov till problem i mÄnga lÀnder och inte minst inom EU i form av övergödning av vattendrag, försurning m.m.

InfiltrationsstrÄk byggs lÀngs med gator i bostadsomrÄden och har som uppgift att ta upp dagvattnet frÄn vÀgbanan. Lösningen har fungerat fram tills idag dÄ det har upptÀckts att infiltrationsförmÄgan stegvis har försÀmrats med tiden.Examensarbetet har som syfte att undersöka uppbyggnaden samt analysera innehÄllet hos infiltrationsstrÄken.Arbetet grundas pÄ fÀltundersökningar av befintliga infiltrationsstrÄk inom VÀxjö tÀtort. PÄ platserna görs provtagning, analysering och utvÀrdering. .

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:01.

Klimatforskare menar att vi stÄr inför en klimatförÀndring med fler kraftiga regn och fler översvÀmningar. Hur omhÀndertar vi dagvatten pÄ ett hÄllbart sÀtt, hur pÄverkar den fluktuerande vattennivÄn vÄra vÀxter och framförallt vilka vÀxter klarar av att överleva med en varierad tillgÄng pÄ vatten? Detta Àr ett kandidatarbete som har en omfattning pÄ 15 högskolepoÀng. Arbetet behandlar problematiken ur vÀxtsynpunkt med fluktuerande vattennivÄer. Tyngdpunkten Àr att hitta lÀmpligt vÀxtmaterial som fungerar för öppna dagvattensystem.

Syftet Àr att studera vilka informations- och kommunikationskanaler som anvÀnds inom SEB (centralt som lokalt) och vad desssyfte Àr; att undersöka hur centralt styrd den lokala internkommunikationen pÄbankkontoret i Halmstad Àr; vilken betydelse internkommunikationen har för SEB: s företagskultur (centralt som lokalt); vilken syn anstÀllda har pÄ kommunikation.Internkommunikation studeras ingÄende, dÀrefter förhÄllandet mellankommunikation och information. Olika perspektiv för kommunikation och olikaformer för kommunikation kartlÀggs. Muntliga, skriftliga, elektroniska och enkombination av dessa kanaler diskuteras. Slutligen ges en beskrivning avkommunikationspolicy och dessutom Àmnet företagskultur.Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom olika omrÄden och nivÄer pÄ SEB har genomförts.Flera olika kommunikationsmönster och kanaler existerar i en organisation. Dock fungerar inte alltid samma kanal som enhetlig spridningsvÀg pÄ de olika nivÄerna i organisationen.

Titel: Det gemensamma ansvaret fo?r lokal folkha?lsoutveckling - En studie om folkha?lsoarbetets villkor i tva? svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens ha?lsa a?r beroende av fungerande samha?llsstrukturer da?r kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor fo?r ma?nniskors ha?lsa a?r en komplex uppgift.

Dagvatten har kommit att anses som den största föroreningskÀllan för sjöar och vattendrag i nÀrhet av stÀder och tÀtorter. I syfte att skydda kÀnsliga recipienter och upprÀtthÄlla en hög vattenkvalitet Àr rening av dagvatten centralt. Dagvattendammar Àr en kostnadseffektiv ÄtgÀrd och en vÀl anvÀnd metod för reducering av dagvattenföroreningar i Sverige. StormTac Àr en dagvatten- och recipientmodell som anvÀnds för berÀkning av föroreningstransport och dimensionering av dagvattenreningsanlÀggningar. EU:s ramdirektiv för vatten Àr ett nationsöverskridande samarbete som stÀller krav pÄ medlemslÀnderna att upprÀtta god vattenkvalitet för samtliga vattenförekomster till Är 2015.

Vi Àr tvÄ studenter som tillsammans har skrivit om hur de klimatförÀndringar, som vi redan mÀrker av och som hotar att förvÀrras framöver, kan pÄverka vattensituationen i Sverige med tillfÀlligt överskott eller brist pÄ vatten. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ politiska direktiv, EU:s ramdirektiv för vattenpolitik som frÄn EU via regeringen berör vattenhanteringen i Sveriges kommuner samt EU:s grönbok, ?Anpassning till klimatförÀndringarna i Europa ? tÀnkbaraEU-ÄtgÀrder?. De tvÄ huvudproblem som kan uppstÄ i samband med förÀndrade nederbördsförhÄllanden Àr dels en överskottssituation orsakad av kraftig nederbörd och dels torka sommartid orsakad av uteblivet regn. För att se vad som görs pÄ kommunnivÄ med dessa EU-direktiv har vi valt atttitta nÀrmare pÄ Simrishamns kommun i sydöstra Sverige, en kommun som sommartid kan fÄ problem med torka, samt Mölndals kommun i vÀstra Sverige, dÀr kraftig nederbörd harorsakat översvÀmningar.

Sedan 2012 har man kunnat skapa lokala kollektivavtal som ökar lÀrarnas schemalagda arbetstid till 40 timmars arbetsvecka frÄn de traditionella 35 timmar, detta i syfte att öka lÀrares förutsÀttningar. Denna studie vill upplysa om den pÄverkan samhÀllsutvecklingen har pÄ lÀraryrket och de behov pÄ arbetsorganisationsförÀndringar detta medför för lÀrare. Denna kvalitativa studie har undersökt avtalseffekter ur ett lÀrarperspektiv, dÀr tio pedagoger intervjuats. Studiens resultat för fram effekter inom fyra omrÄden: arbetstider, samarbete, extra undervisningstid samt arbetsmiljö. Resultatet för fram skillnader mellan olika lÀrarkategorier och pedagogernas Äsikter kring den planeringstid samt undervisningstid som ökats.

Denna rapport innehÄller ett utformningsförslag med illustrationer, beskrivande textoch ritningar pÄ hur parkeringsbristen kan lösas i stadsdelen Gamlestan i Lysekilkommun med hjÀlp av ett parkeringshus i kombination med radhus ovanpÄ. HÀnsyntas till val av byggmaterial, möjlig konstruktionslösning, PBL, BBR, brandsÀkerhet,dagvattenhantering, och ekonomi..

Fyra dagvattendammar i Lunds kommun har studerats med avseende pÄ förmÄgan att uppta föroreningar som kommer med dagvattnet. Vilken betydelse för upptaget har Älder, storlek eller utformning pÄ dammen. I vilken grad pÄverkar föregÄende torrperioder, regnintensitet och avrinningsomrÄde. En litteratur studie har genomförts för att ta reda pÄ hur en damm bör utformas pÄ bÀsta sÀtt..

Konsumenter i Sverige i dag har stor tillgÄng pÄ livsmedel och mat frÄn hela vÀrlden. Möjligheten till att vÀlja och vraka i sitt val av livsmedel och att inte behöva fundera över om det Àr sÀsong eller inte stÀller högre krav Àn tidigare pÄ vÄra svenska producenter. De mÄste producera mer och marknadsföra sig tydligare. Det visar sig i vÄr undersökning att ett stort antal konsumenter vÀljer att handla lokalt producerade livsmedel, mycket med hÀnsyn till den lokala producenten. Att handla lokalt Àr ett sÀtt att överbrygga avstÄndet mellan producenten och konsumenten och att bevara mÄngfalden.

Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete som utfördes vÄren 2011 pÄ Renova i Göteborg. Examensarbetets övergripande syfte Àr att visa hur man bÀst tillvaratar energi i matavfall ur klimatsynpunkt. KlimatpÄverkan redovisas ur ett sÄvÀl lokalt som ett globalt systemperspektiv och mÀts i koldioxidekvivalenter (CO2e). I det lokala systemperspektivet inkluderas endast klimatpÄverkan frÄn energianvÀndningen samt produktionen i Göteborg, med andra ord inkluderas endast skorstensemissionerna. I det globala systemperspektivet inkluderas alla emissioner som uppstÄr vid omhÀndertagande av matavfall sÄvÀl lokalt som globalt och det Àr ur detta systemperspektiv som den verkliga klimatpÄverkan redovisas.I studien presenteras tre olika behandlingsscenarion för omhÀndertagande av den energi som finns matavfall.

Proliferativa histiocytiska sjukdomar brukar i litteraturen delas in i följande undergrupper: reaktiv histiocytos (kutan eller systemisk), histiocytom och histiocytiskt sarkom (lokalt eller disseminerat). Samtliga former karakteriseras av en onormal proliferation av histiocyter. Kutan histiocytos Àr en proliferativ sjukdom som drabbar kutan och subkutan vÀvnad, om fler organ blir involverade kallas sjukdomen för systemisk histiocytos. Histiocytom Àr en benign, neoplastisk sjukdom som hÀrrör frÄn intraepiteliala celler, sÄ kallade Langerhanska celler. Histiocytiskt sarkom Àr en malign, neoplastisk sjukdom som kan delas in i tvÄ former; lokalt histiocytiskt sarkom (LHS) och disseminerat histiocytiskt sarkom (DHS).