Syftet med detta examensarbete var att studera hur bulkemulsionsprÀngÀmnen (bulkemulsioner) tenderar att penetrera sprickor. Eftersom bulkemulsioner kan variera stort i sin sammansÀttning och konsistens, Àr det av betydelse att utifrÄn den lokalt dominerande geologin veta vilken sammansÀttning bulkemulsionen bör ha. MÄlen med detta examensarbete var att: a) identifiera och undersöka sprickegenskaperna i Aitikgruvans berggrund, b) genom lokalt utförda fÀltförsök samt med teoretisk modellering, skaffa erfarenhet och utvÀrderingsmaterial i hur bulkemulsionen upptrÀder vid olika sprickvidder och c) med ledning av resultaten frÄn arbetet, kunna ge indikationer om vilka parametrar man bör beakta gÀllande bulkemulsionens sammansÀttning och konstitution vid applikationer dÀr tektoniska element förekommer i större omfattning. Förhoppningsvis skall resultaten leda till förstÄelse och nyfikenhet hos bestÀllare och leverantörer av sprÀngÀmnen samt forskning om bulkemulsioners sammansÀttning vid skiftande geologiska miljöer. För att möjliggöra studier av bulkemulsionens uttrÀngningsegenskaper pÄ ett rÀttvisande sÀtt, föll det sig naturligt att göra försöken i full skala.

I studien jÀmfördes bonitering med stÄndortsegenskaper och övre höjd i en yngre tallskog i Mellansverige. I jÀmförelse mellan olika provytor pÄ likvÀrdig mark och efter olika skötselÄtgÀrder gav de tvÄ boniteringsmetoderna samma bonitet, trots variation i antal typarter och olika resultat vad gÀller markvegetationstyp. Resultaten kan möjligen vara lokalt representativa men behöver ett större material för att kunna generaliseras pÄ kommunnivÄ eller större..

En köldbrygga uppstÄr i en byggnadsdel vars isoleringsförmÄga Àr lÀgre Àn omslutande material. Detta innebÀr att vÀrmeförlusterna ökar och att den varma ytan blir lokalt kallare, vilket kan leda till nedsmutsning, mögel och kondensation. I examensarbetet har vi inriktat oss pÄ grundkonstruktioner, nÀrmare bestÀmt L-element med bÄde lÀtt och tung vÀgg som komplement. I rapporten framgÄr hur vi rÀknat genom handberÀkning och med hjÀlp av UNORM, ett datorprogram för berÀkning av köldbryggor. För att redovisa resultatet jÀmförs handberÀkningen med datorberÀkningen, dels för att kontrollera resultatet och se skillnaden samt att se om det finns risk för mögel och kondensation med de olika L-elementen..

Ian Thompson anvÀnder i boken Ecology, Community and Delight ett begrepp benÀmnt tri-valent design, vilket kan jÀmstÀllas vid ett optimum för en landskapsarkitekts arbete att gestalta tilltalande platser. Thompson förklarar att begreppets kÀrna uppnÄs dÄ en plats uppvisar en harmonisk kombination av sociala, ekologiska och estetiska vÀrden samtidigt. Inom den ekologiska delen av tri-valent design belyser han vikten av ekologisk hÄllbarhet och alternativa metoder för dagvattenhantering nÀmns som en viktig del i arbetet. En typ av dagvattenanlÀggning Àr dagvattendammen, vilken Àr ett mer miljövÀnligt komplement till de idag överbelastade reningsverken. Med hjÀlp av dagvattendammar kan förorenat vatten, frÄn stÀdernas gator och tak, magasineras samt renas pÄ naturlig vÀg innan det slutligen nÄr hav och sjö.

Denna uppsats behandlar vad som gör en kund vÀrd att satsa pÄ för ett lokalt bankkontor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka i vilken mÄn banker pÄ ett rÀttvisande sÀtt kan avgöra lönsamheten hos sina kunder. Studien syftar Àven till att faststÀlla vilka typer av kunder banken har, och i vilken utstrÀckning man har en relation till dem. För att fÄ en större förstÄelse för Àmnet inleds uppsatsen med en teoretisk genomgÄng av olika modeller om vÀrdeskapande. Den teoretiska genomgÄngen följs upp av en empirisk del.

HÄllbar turism anses frÀmst vara smÄskalig och naturnÀra och ses gÀrna ur ett lokalt perspektiv. Kvalitet pÄ turism anses ocksÄ den vara kopplad till den lokala ?naturliga? miljön pÄ platsen varför det pÄstÄs att den lokala synen pÄ kvalitet förstÀrker den hÄllbara turismens lokala förankring. Principer för TQM kan möjligen bidra till ett förbÀttrat arbete med hÄllbar turism bland annat genom dess fokusering pÄ processer, engagemang, allas delaktighet och stÀndiga förbÀttringar..

I en arkitektur med tunna klienter körs all programvara centralt frÄn servern, medan med tjocka klienter körs programvaran lokalt pÄ varje enskild klient. I denna uppsats har vi tagit fram teorier om för- och nackdelar med tunna och tjocka klienter och gjort en fallstudie vid LuleÄ tekniska universitet pÄ en avdelning som nyligen bytt frÄn tjocka till tunna klienter. UtifrÄn de teorier vi lÀst och den empiri vi utfört drog vi slutsatsen att tunna klienter oftast passar bÀttre i arkitekturen Àn tjocka klienter..

TillgÄngen pÄ trÀdbrÀnsle i Norrbotten Àr god och idag utnyttjas inte de potentialer som finns. Syftet med projektet Àr att undersöka vilka konsekvenser ett ökat utnyttjande av trÀdbrÀnslen, pÄ bekostnad av fossila brÀnslen, har vad gÀller lokala effekter. Arbetet inleds med en beskrivning av olika trÀdbrÀnslen , som följs av en beskrivning av situationen i Sverige och Norrbotten idag. Efter det behandlas de lokala effekter som uppstÄr vid en ökad anvÀndning av trÀdbrÀnslen. Slutligen sker en livscykelanalys av ett olje- och ett pelletseldat alternativ.

Teknologin har gjort det lÀttare att nÄ ut till lÀnder och regioner över hela vÀrlden. Det har resulterat i att media har kunnat lÀmna det lokala planet och nÄ ut till en större marknad Àn nÄgonsin. I den hÀr uppsatsen kommer vi att granska hur mediebolagens produktioner Àndras nÀr de nÄr ut till frÀmmande omrÄden för att fungera pÄ den nya marknaden.Uppsatsen tittar ocksÄ pÄ hur nyhetsbolag bevakar olika hÀndelser beroende pÄ om den utspelar sig pÄ ett lokalt eller globalt plan.Resultatet pekar pÄ att de frÀmsta anpassningarna görs pÄ grund av respekt mot gamla traditioner som religion. Vid nyhetsbevakningen hos mediebolagen Àr det tydligt att mallar för nyhetsvÀrdeinger stÀmmer vÀl överrens med hur bevakningen görs..

1900-talets sista fyra decennier innebar stora förÀndringar för kyrkorna i sÄvÀl globalt som lokalt perspektiv. TvÄ rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. TonlÀget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan bÄde mÀnniskor och organisationer vid sÄdana möten.

KvĂ€ve och fosfor Ă€r viktiga nĂ€ringsĂ€mnen för vĂ€xter, men i för höga halter kan dessa leda till problem som exempelvis övergödning. I Åkerströmmens avrinningsomrĂ„de Ă€r detta ett sĂ„ stort problem att de miljökrav som NaturvĂ„rdsverket har satt upp gĂ€llande nĂ€ringsĂ€mnen inte uppfylls. En anledning till de höga halterna av kvĂ€ve och fosfor i Åkerströmmen Ă€r det stora antalet hĂ€star i omrĂ„det, detta genom att deras avföring innehĂ„ller stora mĂ€ngder av dessa nĂ€ringsĂ€mnen.En övergripande inventering av hĂ€starna i Åkerströmmen och provtagning pĂ„ ytvatten intill hĂ€stgĂ„rdar har gjorts i syfte att se hur stor pĂ„verkan hĂ€starna i omrĂ„det har pĂ„ kvĂ€ve och fosforhalterna. Inventeringen resulterade i att cirka 1200 hĂ€star pĂ„trĂ€ffades i omrĂ„det, vilka genererar omkring 10 917 kg fosfor/Ă„r och 60 650 kg kvĂ€ve/Ă„r. Prover-na visade att en del av detta avrinner med ytvattnet, dĂ„ alla vĂ€rden pĂ„ fosforhalterna var ?extremt höga? och kvĂ€vehalterna visade pĂ„ ?höga? halter.De högsta vĂ€rdena erhölls vid Angarns ridskola dĂ€r Ă„tgĂ€rd bör sĂ€ttas in.

Den hÀr studien har för avsikt att undersöka tre kommunala förvaltningars förutsÀttningar föratt implementera den nya gymnasiereformen. UtifrÄn teoretiska antaganden gÀllandeförvaltningarnas kunskap, medel och vilja, undersöks vilken problematik som kan förekommavid reformimplementering pÄ lokal nivÄ. Metoden som anvÀnds Àr samtalsintervjuer, vilkautförts med förvaltningschefer som material. Resultatet har redovisats och analyserats medhjÀlp av meningskoncentration och semantisk meningskategorisering.Studien visar att problematiken som förekommer pÄ lokal förvaltningsnivÄ Àr relativtsituationsberoende, avhÀngigt kommunens storlek och dess personella organisation. Vidarevisar studien att det rÄder en relativt bra förstÄelse pÄ lokal nivÄ för implementeringsuppdragetsamt att viljan till att införa reformen Àr hög i de lokala förvaltningarna..

Syftet med examensarbetet var att undersöka om man med verklighetsbaserad matematikundervisning kan pÄverka elevernas attityd gentemot matematik. Vi genomförde vÄr undersökning i en Är 7-9 skola. Gruppen bestod av 24 elever i en Ärskurs 8 med varierande kunskapsnivÄer i matematik. Vi anvÀnde oss av en enkÀt till de tvÄ undersökningstillfÀllen vi hade: ett i början och ett i slutet av arbetsperioden. Tiden mellan enkÀterna fick eleverna arbeta i grupp med uppgifter som vi tagit fram.

Medverkan som en vÀg till hÄllbart samhÀlle Àr centralt i Agenda 21. En av riktningslinjerna i det lokala Agenda 21-arbetet Àr att det ska sÀkras ett nedifrÄn- och upp-perspektiv, med bred medverkan frÄn invÄnarna. En reell medverkan betyder att mÀnniskor aktivt deltar i alla faser och processer som berör deras lokalmiljö, frÄn planering till förvaltning. Denna rapport baserar sig pÄ antagandet att lokalt engagemang Àr en grundlÀggande förutsÀttning för medverkan. Den centrala frÄgestÀllningen Àr att finna vad som pÄverkar och stÀrker lokalt engagemang.

Syftet med vÄr undersökning har varit att öka förstÄelsen för komplexiteten som skolledningen och lÀrarna möter nÀr en ny reform genomförs i skolan. Vi har grundat undersökningen pÄ hur en skola upplevde och genomförde reformen med den individuella utvecklingsplanen, IUP. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med personer frÄn skolledningen samt en lÀrargrupp. I vÄra intervjuer har svaren frÄn respondenterna varit att de upplevt att direktiven med reformen IUP varit otydliga. Denna otydlighet har vi sökt svar pÄ genom att undersöka en reforms vÀg frÄn regeringsbeslut till lokalt genomförande.