Heroin framstÀlls av opiumvallmo och har sedan mitten av 1960-talet utvecklats till att bli ett av vÀstvÀrldens största problem inom narkotikamissbruket Det Àr svÄrt att bilda sig en uppfattning om hur stor tillgÄngen Àr pÄ heroin i Sverige. Mörkertalet som finns dÄ det gÀller bÄde införsel av heroin samt antalet missbrukare i Sverige torde vara sÄdant som försvÄrar ett konkret pÄstÄende. Tittar man pÄ beslagsstatistiken gÀllande heroin sÄ kan man konstatera att det varierar kraftigt under en tioÄrsperiod. De Är dÄ stora beslag har gjorts sÄ grundar sig dessa pÄ ett stort beslag vid ett enstaka tillfÀlle. Studien visar att i SkellefteÄ finns det i princip enbart vitt heroin och detta kommer till stora delar frÄn StockholmsomrÄdet.

I denna uppsats studeras placeringen av svenska filmproduktionsbolag. Eftersom majoriteten av de svenska filmproduktionsbolagen förlagt sig i Stockholm, trots att hÀlften av all svensk lÄngfilm produceras i VÀstra Götalandsregionen, studeras de olika spatiala förutsÀttningarna för filmproduktionsbolag förlagda pÄ dessa bÄda platser. Den övergripande frÄgestÀllningen rör varför majoriteten av svenska filmproduktionsbolag Àr placerade i Stockholm. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med filmproduktionsbolag, filmföretag och samproducenten Film VÀst. Baserat pÄ klusterteorier kring lokalt surr, globala pipelines och temporÀra kluster, har materialet analyserats.

Uppsatsen granskar 9 § i Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsÀkring i ett försök att kartlÀgga lagstiftarens resonemang och argumentering för att paragrafen skall anses rÀttssÀker, skÀlig och rÀttvis samt hur detta framtrÀder i tillÀmpning och praxis. Paragrafen handlar om de krav som den arbetslöse mÄste uppfylla för att fÄ ersÀttning frÄn arbetslöshetskassan. Om kraven inte uppfylls sÄ Àr arbetsförmedlaren skyldig att skicka en underrÀttelser till den arbetssökandes a-kassa sÄ att de kan se över om arbetslöshetsersÀttning skall utgÄ eller inte. Lagstiftarens intentioner för denna lag i allmÀnhet och 9 § mer specifikt visar pÄ argument för sÄvÀl ett rÀttssÀkert, skÀligt som rÀttvist tankesÀtt. Men en genomgÄng av praxis och tillÀmpning visar att dessa intentioner inte alltid följer med hela vÀgen i arbetet pÄ Arbetsförmedlingarna.

Denna studie har utförts pĂ„ uppdrag av SkellefteĂ„ Kraft. SkellefteĂ„ Kraft Ă€r Sveriges femte största kraftproducent med kraftvĂ€rmeverk i MalĂ„ och Lycksele och bioenergikombinat i SkellefteĂ„ och Storuman. Undersökningen avser MĂ€lardalsomrĂ„det som hĂ€r definieras som Stockholms lĂ€n, Södermanlands lĂ€n, Uppsala lĂ€n, VĂ€stmanlands lĂ€n, Örebro lĂ€n samt Östergötlands lĂ€n. Inom detta omrĂ„de bor 38 procent av Sveriges befolkning och hĂ€r förbrukas 31 procent av landets totala energiförbrukning. Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga utbudet och efterfrĂ„gan pĂ„ biobrĂ€nsle, med tyngdpunkt pĂ„ skogsbrĂ€nsle, inom MĂ€lardalsomrĂ„det 2010 och om fem Ă„r.

Arbetet syftar till att förstÄ en fundamental offentlig reformprocess, och fokus ligger pÄ den politiska beslutsprocessen bakom förÀndringen av sjukvÄrden i Region SkÄne. Vi gör en kvalitativ fallstudie av projektet SkÄnsk Livskraft, och genomför intervjuer med potentiellt inflytelserika politiker och tjÀnstemÀn. Den teoretiska tolkningsramen utgörs framförallt av Institutionell teori samt Garbage Can.Tidsperspektivet visar hur tidigare misslyckade reformer möjliggjort tillblivelsen av SkÄnsk Livskraft. Vidare har arbetssÀttet, med stark yrkesmÀssig förankring, gett tjÀnstemÀnnen en inflytelserik roll. Enigheten över blockgrÀnserna vid budgetförhandlingen 2001 var en förutsÀttning för att projektet skulle kunna konkretiseras.

Syftet med den föreliggande studien har varit att beskriva och skapa en djupare förstÄelse för vad det innebÀr att vara sopdykare i ett postmodernt konsumtionssamhÀlle. Den teoretiska delen i studien har bestÄtt av Zygmunt Baumans teorier om konsumtionsliv, globalisering och postmodern etik. Material har bestÄtt av fem intervjuer med tvÄ kvinnor och tre mÀn som sopdyker regelbundet. Den metodologiska utgÄngspunkten har varit att tolka materialet utifrÄn ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt i tre olika nivÄer. De begrepp som tillsammans utgör en huvudtolkning om vad det innebÀr att vara sopdykare i postmoderniteten Àr: En ambivalent konsumtion, alternativa kicksökare, den kollektiva gemenskapen, tÀnk globalt ? agera lokalt, den gode strÄtrövaren och gammaldags moral.

Studien utgör en analys av Malmö stads samrÄd vid översiktsplaneringen efter kriterier som tas fram ur FN: s Habitatagenda. Habitatagendan Àr den internationella överenskommelsen för en hÄllbar utveckling inom samhÀllsplanering. Social hÄllbarhet innebÀr goda möjligheter till inflytande för den enskilde och för ideella föreningar. Sverige Àr en del av ett globalt sammanhang och samarbetar genom FN pÄ en mÀngd omrÄden, dÀribland medborgarinflytande och fysisk planeringDe svenska arbetsmetoderna och mÄlsÀttningarna följer emellertid inte alltid de internationella överenskommelserna. Analysens undersöker hur vÀl Malmö stads samrÄdsprocess i översiktsplaneringen överensstÀmmer med Habitatagendan och hur samrÄdsprocessen kan utvecklas för att skapa bÀttre möjligheter för ett lokalt inflytande.

Naturvetenskap Àr en viktig kunskap att besitta för alla i ett samhÀlle. Inte minst för att förstÄ och förhÄlla sig kritisk mot mycket av den information som vi möts av dagligen genom media. De val vi gör pÄverkar oss som individer bÄde lokalt och globalt, inte bara idag utan Àven framÄt. Trots Àmnets betydelse för samhÀllet Àr mÄnga elever allt mindre intresserade av naturkunskap i skolan. Deras brist pÄ intresse för naturvetenskap har visat sig genom flera internationella studier dÀr studieresultaten sÄ vÀl som attityden gentemot Àmnet försÀmrats.

Bakgrund: Klusterbegreppet introducerades under 1900-talet, men fenomenet erkÀndes redan under tidigt 1900-tal. Trots att marknaderna idag blir mer globaliserade, Àr klusterbegreppet fortfarande aktuellt. Som exempel pÄ omrÄden som kÀnnetecknas av starka lÀnkar mellan företagen kan Silicon Valley och Sophia-Antipolis nÀmnas, Àven kÀnda som ?Industriella Hollywoods?.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera interaktioner mellan aktörer inom ett lokalt ?Industriellt Hollywood? ? MjÀrdevi Science Park. Hur förhÄller sig aktörerna till fördelar med att befinna sig inom ett nÀromrÄde, i hur stor utstrÀckning utnyttjas dessa agglomerationsmöjligheter och varför?Metod: Denna studie Àr baserad pÄ djupintervjuer med sexton företagsrepresentanter frÄn MjÀrdevi Science Park och en professor frÄn Linköpings Universitet.Resultat: Aktörerna verkar vara medvetna om vilka agglomerationsfördelar som föreligger, dock utnyttjas dessa inte i nÄgon större utstrÀckning.

Titel: Det tycks (finnas en del att tycka om)Författare: Karin BergstrandKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, 15hpUniversitet: Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2008Handledare: Annika BergströmSidantal: 66 sidor, inklusive bilagorSyfte: Studien syftar till att ge en övergripande bild av lĂ€sarkommentarer ianslutning till artiklar pĂ„ ett urval av svenska dagstidningars webbplatser. MĂ„let Ă€r att fĂ„ en uppfattning om hur kommentarfunktionen anvĂ€nds.Uppdragsgivare: DagspresskollegietMaterial och metod: Kvantitativ innehĂ„llsanalys av sammanlagt femtio artiklar och deraslĂ€sarkommentarer i fem nĂ€ttidningar: Svenska Dagbladet, Aftonbladet, VĂ€sterbottens-Kuriren, BorĂ„s tidning och Dagens Industri.Huvudresultat: Studien kartlĂ€gger sammanlagt 2126 st lĂ€sarkommentarer, med fokus pĂ„framförallt vilka Ă€mnen som kommenteras mest, nĂ€rvaron av diskussion bland kommentarerna samt kommentarfunktionen som ett demokratiskt verktyg. Dessutom undersöks förhĂ„llandet mellan journalisten/redaktionen och kommentarverktyget.Huvudresultaten i korthet:- Ämnena ekonomi, kultur och nöje, samt lokalt kommenteras mest- Diskussion förekommer bland nĂ€stan hĂ€lften av kommentarerna- Kommentarfunktionen anvĂ€nds inte idag som ett demokratiskt verktyg, men har förutsĂ€ttningar att bli ett sĂ„dant i framtiden- Journalisterna/redaktionerna anvĂ€nder sig inte av kommentarverktyget.

I dagens samhÀlle har mÄnga kundföretag problem med datalagringen vilket beror pÄ att behovet av att lagra data började öka kraftigt under 2000-talet och har fortsatt öka sedan dess. NÀr kundföretagen började anvÀnda sig av virtualisering sÄ expanderade Àven datastorleken. I samband med att datastorleken vÀxte ville företagen att data inte skulle lagras lokalt utan att den skulle vara lagrad pÄ en central plats som en serverhall och vara överskÄdlig.Studien utfördes pÄ tre sÀtt, först undersöktes vilka datalagringslösningar som fanns och det skedde genom litteraturstudier. DÀrefter kontaktades företag som anvÀnde olika lösningar för datalagring. NÀsta steg var att kontakta de leverantörer som kundföretag anvÀnde sig av och som levererade lösningarna.Under arbetets gÄng upptÀcktes olika lösningar pÄ problematiken med ett ökat datalagringsbehov.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en analys av samhÀllsekonomiska nyttokostnadsanalyser och deras anvÀndning i beslutsfattandet av tÄgtunneln ?VÀstlÀnken? i Göteborg. VÄr uppsats ger en översikt i hur nyttokostnadsanalyser anvÀnds generellt och hur de har tillÀmpats i detta fall. Vi konstaterar att VÀstlÀnken ger vÀldigt stora samhÀllsekonomiska nyttor, men att kostnaderna samtidigt Àr mer Àn dubbelt sÄ stora. TÄgtunnelns nettonytta Àr sÄledes negativ och dÀrmed bedöms projektet inte vara samhÀllsekonomiskt lönsamt enligt de traditionella metoderna.

I dag pÄgÄr ett nationellt miljömÄlsarbete som utgÄr frÄn de 15 nationella miljökvalitetsmÄlen, vilket har sin grund i ett tidigare miljömÄlsarbete som utgick frÄn 13 nationella miljöhot. Syftet med uppsatsen har varit att med fallet Kinda kommun undersöka svÄrigheter och möjligheter med att utforma lokala miljömÄl utifrÄn nationella miljömÄl. Detta riktar fokus mot den rumsliga skalproblematiken som kan uppstÄ nÀr nationella mÄl skalas ner till lokala mÄl. VÀgledande frÄgestÀllning har varit; Vilka svÄrigheter uppkommer nÀr det gÀller att utforma lokala miljömÄl utifrÄn de nationella? Vilka möjligheter har en liten kommun att anpassa och genomföra de nationella miljömÄlen pÄ lokal nivÄ? Grunden för uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie, dÀr tyngdpunkten ligger pÄ instudering och jÀmförelse av befintlig relevant litteratur samt intervjuer.

Alkoholkonsumtion a?r grundorsak till flertalet sjukdomar som pa?verkar folkha?lsan negativt. Mindera?riga a?r mer sa?rbara mot de negativa konsekvenserna av alkohol a?n vuxna. Da?rfo?r det viktigt med alkohol- och drogfo?rebyggande metoder inriktade pa? unga som ger god effekt.

Detta arbete har utförts som en litteraturstudie med artiklar funna dels i PubMed, dels pÄ tvÄ farmaceutiska företags hemsidor. Syftet med arbetet var att undersöka antimikrobiella peptider som nya potentiella alternativ till traditionella antibiotika mot meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA), med fokus pÄ substanserna NZ2114, Agplectasin, Brilacidin/PMX-30063, PXL-150, Lytixar/LTX-109 och NAI-107. Antimikrobiella peptider Àr smÄ katjoniska molekyler som ingÄr i det naturliga immunförsvaret hos i princip alla livsformer. De Àr kÀnda för att ha en hög effekt och ett brett antibiotiskt spektrum, och har dÀrför blivit föremÄl för omfattande forskning med förhoppning om att kunna omvandla dessa peptider till lÀkemedel. Samtliga i arbetet granskade substanser uppvisar god effekt mot S aureus, sÄvÀl meticillinkÀnslig som ?resistent.