I dagens samhÀlle stÄr allt fler ungdomar utan arbete och den senaste tiden har ordet anstÀllningsbarhet synts mer och mer i media. Dimensionering av utbildningsplatser regleras i Sverige genom att det Àr elevens första hands val som styr. Matchningen mellan elevernas val av utbildning och arbetsmarknadens behov stÀmmer inte överens inom frisörbranschen. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur representanter frÄn frisörbranschen ansÄg att utbildning och arbetsklimatet pÄverkats av den rÄdande dimensioneringen av utbildningsplatser till frisör. Hur pÄverkas utbildningsmarknaden och företagsklimatet av de politiska besluten? De elva informanterna som intervjuades gav en bra bild hur de upplever dimensioneringen av utbildningsplatser till frisör.

Uganda Àr ett av vÀrldens fattigaste lÀnder i dag. Med en kraftigt utbredd fattigdom som försvÄras av att landet har en bristande demokrati, vilket har lett till utbredd korruption i landet. Vilkoren för att skapa social vÀlfÀrd och att bedriva socialt arbete Àr begrÀnsat. Jag har i detta arbete valt att undersöka hur ett antal personer i Uganda med socialt arbete som specialitet, hur de ser pÄ social vÀlfÀrd i Uganda. Vilka hinder finns och hur ska man kunna bygga upp social vÀlfÀrd som inkluderar hela befolkningen, var nÄgra av frÄgorna jag stÀllde mig.

Om inget görs, berÀknas icke smittsamma sjukdomar öka med 17% pÄ global nivÄ de kommande 10 Ären samtidigt som det finns ett ökat behov av ekonomisk konsolidering. Ett fÄtal kommuner Àgnar sig Ät ett systematiskt folkhÀlsoarbete och det finns en osÀkerhet kring hur ambitionerna rent praktiskt ska uppnÄs. Endast med hÀnsyn taget till strategisk planering och beaktande av komplexitet i hÀlsosystem och hÀlsointerventioner Àr det möjligt att hitta hÄllbara modeller för hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Sedan drygt 30 Är anvÀnds hÀlsokonsekvensbedömning (HKB) för systematiskt hÀlsofrÀmjande arbete. Ger verktyget tillrÀcklig information och bakgrund för planering och beslutsfattande pÄ en strategisk nivÄ? ?Five-Level Framework? (fem-nivÄ modellen) Àr en modell för strategisk planering i komplexa system som kan ge svar pÄ den frÄgan.

HÀrdighet för vedartade vÀxter förknippas oftast med zonkartans zonangivelser. Det Àr dock inte enbart hÀrdighetsiffran som bestÀmmer om en vÀxt Àr hÀrdig eller inte. Klimatet pÄ platsen Àr en avgörande faktor för hur en vÀxt klarar sig eller inte. Via en enkÀt tog jag reda pÄ vad odlare i Norr- och VÀsterbottens lÀn tycker om zonkartan och hur de anvÀnder sig av den nÀr de vÀljer vedartat vÀxtmaterial. NÀstan alla odlare stÀller sig positiva till zonkartans zonangivelser. De pÄpekade dock brister med anvÀndandet av den dÄ den inte tar hÀnsyn till vÀxtens proveniens, lokalt klimat eller vÀxters krav pÄ odlingsplats vilket Àr viktiga faktorer som pÄverkar hÀrdigheten hos vÀxten.

Det övergripande syftet med vÄrt arbete Àr att belysa den lokala konstruktionen av motivation. Vi vill mer specifikt belysa skillnader mellan hur motivation kommer till uttryck i olika omgivningar. UtifrÄn detta har vi skapat en modell som bygger pÄ tvÄ parametrar kunskapskrav och karriÀrmöjligheter. Vi har sedan utgÄtt frÄn dessa nÀr vi strukturerat vÄrt empiriska urval. PrimÀrdatan Àr ett urval av 12 respondenter frÄn bÄde privat och offentlig sektor.

Detta arbete behandlar problematiken med att bedöma projektarbeten i gymnasieskolan. Statistiska CentralbyrÄns framtagna statistik visar att det finns stora skillnader i betygssÀttningen i kursen Projektarbete PA 1201 mellan den undersökta skolan, en gymnasieskola i SkÄne, och övriga riket. Eftersom kursen Àr relativt ny i verksamheten Àr det troligt att det finns brister i praktiserandet av kursplanerna för kursen. Samordnaren av projektarbeten pÄ skolan X ville dÀrför undersöka varför skolan ligger lÀgre i betygssÀttning, vad det gÀller antalet satta MVG, Àn andra gymnasieskolor i Sverige. Syftet med studien Àr dÀrför att belysa vilka kvaliteter som premieras i bedömningen av projektarbeten pÄ skola X och sÀtta dessa i relation till kursens betygskriterier och mÄl samt den allmÀnna kunskapssynen.

Centrum för Teknik i Medicin och HĂ€lsa (CTMH) har, i samarbete med Stanford University, utvecklat programmet Clinical Innovation Fellowships (CIF) för att identifiera förĂ€ndringsbehov inom vĂ„rden. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka huruvida arbetssĂ€ttet med Clinical Innovation Fellowships har Ă„stadkommit förĂ€ndringar för patienter, medarbetare och ekonomi pĂ„ vĂ€rdklinikerna.Undersökningen har visat att arbetssĂ€ttet med CIF framförallt har Ă„stadkommit förĂ€ndringar för medarbetare. Även förĂ€ndringar för patienter har genomförts, dock har den ekonomiska aspekten av programmet varit svĂ„rare att mĂ€ta och se nĂ„gra konkreta förĂ€ndringar inom.Det har gĂ„tt att tyda en generell trend som visar att de undersökta vĂ€rdklinikerna valt att börja med de förĂ€ndringar som Ă€r av mer praktisk natur och enklare att genomföra lokalt pĂ„ kliniken. VĂ€rdklinikerna har haft svĂ„rare att genomföra större, organisatoriska förĂ€ndringar, vilka styrs mer centralt pĂ„ sjukhusen. Undersökningen pĂ„ de utvalda vĂ€rdklinikerna visade att nĂ„got som skulle gynna CTMHs arbetssĂ€tt med CIF skulle vara att etablera en uppföljning pĂ„ klinikerna.

This thesis examines the approach for implementing strategy that has been applied by the study object, Svenska Spel. The specific approach originates from the theories of Elliot Jaques, whose key proposal is that individuals have different capability of carrying out tasks over different time-spans. The main purpose of the study is to analyze how the approach has influenced the management control systems in use, in order to ensure that the strategy is successfully implemented on corporate as well as operational level. Twenty in debt interviews conducted with employees, representing a vertical cross section throughout the organization, are the main source of the study?s empirical foundation.

I dagens samhÀlle har mÄnga kundföretag problem med datalagringen vilket beror pÄ att behovet av att lagra data började öka kraftigt under 2000-talet och har fortsatt öka sedan dess. NÀr kundföretagen började anvÀnda sig av virtualisering sÄ expanderade Àven datastorleken. I samband med att datastorleken vÀxte ville företagen att data inte skulle lagras lokalt utan att den skulle vara lagrad pÄ en central plats som en serverhall och vara överskÄdlig.Studien utfördes pÄ tre sÀtt, först undersöktes vilka datalagringslösningar som fanns och det skedde genom litteraturstudier. DÀrefter kontaktades företag som anvÀnde olika lösningar för datalagring. NÀsta steg var att kontakta de leverantörer som kundföretag anvÀnde sig av och som levererade lösningarna.Under arbetets gÄng upptÀcktes olika lösningar pÄ problematiken med ett ökat datalagringsbehov.

Titel Grader av ?de? ? En kvalitativ studie om konstruktionen av ?de? i datorspel före och efter 11 septemberFörfattare Peter Ekvall & Rickard PeterssonHandledare Karin FogelbergKurs Medie- & kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin VÄrterminen 2007Syfte Att undersöka hur ?de? har konstruerats före och efter 11 september i datorspelMetod Kvalitativ textanalysMaterial TvÄ datorspel ur serien Rainbow Six (Black Thorn och Lockdown)Huvudresultat Resultaten visade att det har skett förÀndringar i konstruktionen av ?de? men att bilden av ?de? ocksÄ Àr vÀldigt trögrörlig och i vissa avseende i det nÀrmaste ?cementerad?. Viktigt att nÀmna Àr att allt eftersom svÄrighetsgraden i spelen ökar sÄ Àndras hudfÀrgen pÄ ?de? frÄn mörkare till vitare och ?de? blir i takt med detta ocksÄ mer sofistikerade och vÀlutrustade. Detta gav en slutsats om att ett ?de? inom ?de? existerar.

Kirurgiska ingrepp ökar dĂ„ antalet sjukdomar och befolkningens livslĂ€ngd ökar. Fler operationer utförs i vĂ€rlden och högre krav stĂ€lls pĂ„ hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Ibland kan en operation leda till omfattande skador, komplikationer eller dödsfall. Förebyggande arbete för att höja patientsĂ€kerheten sker internationellt och nationellt.VĂ€rldshĂ€lsoorganisationen (WHO) har utarbetat en checklista för att förbĂ€ttra patientsĂ€kerheten för att sĂ€kerstĂ€lla kvaliteten pĂ„ vĂ„rden genom att anvĂ€nda en beprövad mall. EuroparĂ„det, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Landstingens Ömsesidiga FörsĂ€kringsbolag (LÖF) och Socialstyrelsen arbetar alla med frĂ„gor kring patientsĂ€kerheten.

Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att Ästadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhÀlsomÄlen. En av dessa kommuner Àr Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, dÀr mÄl och delmÄl ingÄr för att uppnÄ en bÀttre miljö.I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet Àr att undersöka hur Gripenskolan kan nÄ ett bÀttre miljöarbete. Skolan har som mÄl att nÄ miljödiplomering eller nÄgon form av miljöcertifiering. För att kunna svara pÄ studiens syfte har ledningen pÄ skolan intervjuats.

I den kommun vi arbetar pÄgÄr ett utvecklingsarbete kring implementeringen av individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen. Som ett led i detta har vÄr skola pÄbörjat ett lokalt utvecklingsarbete som fokuserar pÄ arbetet med pÄ arbetet med lokal pedagogisk planering (LPP). VÄrt syfte med detta arbete var att undersöka hur eleverna upplevde arbetet med LPP och bedömningsmatris. Vi genomförde studien i tvÄ grupper pÄ en 6-9 i Norrbotten, en i skolÄr 7 och en i skolÄr 8. Studien genomfördes i klasser som vi vanligtvis undervisar i.

Att minimera olyckor och andra tillbud utgör en central roll i samtliga verksamheter, vilket gör avvikelsehanteringen till en viktig del i utvecklingen. Försvarsmakten har ingen central avvikelsehantering utan avvikelsen hanteras lokalt pÄ förbanden. Det finns en plan pÄ att införa ett gemensamt IT-stöd för att hantera avvikelser bland annat för att ha möjligheten att sammanstÀlla statistik och identifiera systematiska avvikelser. Försvarsmakten har kravstÀllt och upphandlat ett system som tagits i pilotdrift under 2009. Pilotdriften har resulterat i ett antal frÄgestÀllningar.

Under lÀsÄret 2006/2007 deltog 23 lÀrare frÄn sju olika skolor i PiteÄ kommun i ett lokalt utvecklingsarbete Att skriva sig till lÀsning. Projektets syfte var att introducera nya strategier i elevers tidiga skriv- och lÀsutveckling som innebar att eleverna samarbetar vid datorn för att lÀra sig skriva och lÀsa. Som hjÀlp i starten av förÀndringsprocessen fick lÀrarna under implementationsÄret del av olika insatser, bland annat pedagogisk grupphandledning, sÄ kallade kollegiesamtal. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares tÀnkande och agerande i det fortsatta utvecklingsarbetet efter sjÀlva implementationen. I studien intervjuades Ätta lÀrare via e-post.