I denna studie undersöker jag pÄ vilket sÀtt ett lokalt bankkontor arbetar för en hÄllbar utveckling. Jag har genomfört en förstudie för att öka min förstÄelse om regionen och det lokala nÀringslivet som bankkontoret verkar i. Jag genomförde en semi-strukturerad intervju med kontorschefen och företagsrÄdgivaren pÄ deras kontor. Efter den intervjun skickade jag ut enkÀter till smÄ företag i det lokala nÀringslivet för att ta reda pÄ om bankkontoret och företagarna kommunicerade pÄ ett liknande sÀtt med varandra. Jag gjorde en grundlig teori sökning och fann intressant forskning pÄ omrÄdet pÄ KTH Centrum för bank och finans.

I Sverige idag pratas det flitigt om hur företagandet kan förbÀttras och blickarna har i allt större utstrÀckning riktats mot Norditaliens industriella distrikt dÀr företag samverkar i dynamiska kluster och nÀtverk. I fronten för dessa stÄr ett sÄ kallat lokomotivföretag. Karakteristiskt för denna aktör Àr att den Àr mycket framgÄngsrik och Àr djupt rotade i den lokala dimensionen, samtidigt som den Àr ledande pÄ en global marknad. De viktigaste egenskaperna Àr omsorgen för den lokala miljön och den sociala funktionen, gedigna yrkeskunskaper samt betydelse för företagens kompetensutveckling. Syftet med studien var att pÄ ett induktivt, aktörsorienterat metodsynsÀtt studera vad som kan kÀnneteckna ett Norrbottniskt lokomotivföretag och vilken nytta dessa skapar i sin region.

Vi undersökte hur en grupp ungdomar i PiteÄ anvÀnder sig av nyhetsmedier, vilka medier det Àr och varför de anvÀnder dessa. För att kunna besvara frÄgorna anvÀnde vi oss av en kvalitativ intervjustudie. Vi intervjuade sex gymnasieelever och empirin som vi samlade in satte vi sedan i relation till teorin Uses and gratifications samt tidigare forskning som gjorts inom omrÄdet. Det viktigaste vi kom fram till i vÄr studie Àr att ungdomarna nyttjar nyhetsmedier och dÄ framförallt de klassiska medierna, trots att det finns forskning som sÀger att ungdomars konsumtion av klassiska nyhetsmedier Àr lÄg. Det klassiska mediet som Àr störst representerad Àr PiteÄ-Tidningen eftersom det Àr stadens lokaltidning.

Anledningen till att detta arbete skrivs Àr för att vardagsbrottslighetens har en stor pÄ-verkan pÄ mÀnniskors trygghets kÀnsla i bostadsomrÄdet. Vi har valt att studera tvÄ bostadsomrÄden i Malmö, Bo01 samt LindÀngen. Dessa tvÄ omrÄden skiljer sig pÄ sÄ sÀtt att Bo01 Àr ett nybyggt omrÄde med bebyggelseplanering som brottspreventiv Ät-gÀrd medan LindÀngen Àr ett omrÄde byggt under miljonprogrammet och inget brotts-preventivt tÀnk har funnits i bilden vid byggandet av omrÄdet. Uppsatsens huvudsyfte Àr att belysa den fysiska miljöns betydelse för brottsligheten i ett bostadsomrÄde samt hur man kan hÀmma brott genom att bygga pÄ ett brottsförebyggande sÀtt. Vi har gjort denna undersökning genom att studera gamla rapporter och utlÄtanden frÄn sakkunniga inom omrÄdet och sammanstÀllt vÄra slutsatser frÄn dessa.

Transporter, resursslöseri och okunskap hos konsumenter tyder pÄ att den globala matindustrin Àr ohÄllbar och ett alternativ till den industrialiserade matproduktionen Àr att konsumera mer nÀrproducerat och ekologiskt och öka medvetenheten om hur vÄr mat hamnar pÄ bordet. DÀrför Àr det intressant att studera fenomenet stadsodling som uppstÄr pÄ allt fler stÀllen runtom i vÀrlden.Syftet med detta arbete Àr att undersöka de ekologiska, sociala och ekonomiska hÄllbarhetsaspekterna med stadsodling och frÄgestÀllningen lyder: ?Hur kan stadsodling bidra till ekologisk, social och ekonomisk hÄllbarhet?? För att besvara frÄgestÀllningen studeras litteratur och ett fall i verkligheten, TrÀdgÄrd pÄ spÄret.Resultatet visar att det finns olika typer av stadsodling och att TrÀdgÄrd pÄ spÄret Àr en variant som har flera sociala och ekologiska aspekter. Det visar sig att stadsodling som ett medel till att försörja en stads invÄnare med mat Àr orealistiskt men att stadsodling har mÄnga andra aspekter inom hÄllbarhet. Stadsodling kan verka för social hÄllbarhet genom att vara en plats för rekreation och sociala möten.

HÄllbarhet handlar om att frÀmja vÀlfÀrd nu, och i all tid framöver, genom att ta hÀnsyn till egologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Det handlar om att tillgodose dagens behov utan att förstöra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina.VÄrt examensarbete undersöker förutsÀttningarna för hÄllbar möbelproduktion. och vi gör detta genom ett flödesschema som skall anvÀndas vid uppstart av hÄllbart producerande företag. Idén bygger pÄ att rÄvarorna utvinns och förÀdlas inom en femmilsradie.Vi hoppas kunna Ästadkomma en djupare relation mellan anvÀndaren och objektet Àn vad endast köpande och Àgande ger. Vi har valt att tydliggöra konstruktion och uppbyggnad, samtidigt som formen uppmanar förnuftet till kritiskt ifrÄgasÀttande av stabilitet och hÄllbarhet bÄde konkret och i ett vidareperspektiv.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken roll livsmedelsbutikerna har nÀr det gÀller att öka efterfrÄgan och konsumtionen av lokalproducerade livsmedel. Faktorer sÄ som utbud, prissÀttning, variation samt marknadsföring och exponering har undersökts. Studien omfattar totalt 15 butiker i GÀvle, Sandviken, Hofors, Ockelbo och JÀrvsö, och har varit en del av projektet,?Ditt val spelar roll ?Konsumentens roll i den moderna livsmedelsproduktionen?, som Àr ett samarbete mellan LÀnsstyrelsen i GÀvleborg och Högskolan i GÀvle. Undersökningen har genomförts genom att enkÀter har skickats ut till de 15 butikscheferna.

Titel: Fildelningsvanorna bland gymnasieungdomarFörfattare: Anders Sjöberg & Marcus OlssonHandledare: Jan AidemarkInstitution: Matematiska och systemtekniska institutionenKurs: IVC730Problemformulering: PÄ vilket sÀtt skiljer sig fildelningsvanorna mellan mÀn och kvinnor lokalt i VÀxjö och i Sverige?Hur pÄverkar fildelningen individernas köpbeteenden?PÄ vilket sÀtt pÄverkar lagar och regler fildelningen hos individer?Syfte: Avsikten med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ vilka skillnader det finns vad gÀller fildelningsvanor hos ungdomar i VÀxjö och jÀmföra detta med hur det ser ut i övriga landet. Vi vill ocksÄ veta vilka övriga faktorer som pÄverkar folk till att fildela respektive inte fildela.Metod: Undersökningsmetoden har varit kvantitativ. Empirin har samlats in genom att göra en enkÀtundersökning. EnkÀterna har sedan behandlats i en databas.Slutsats: En klar majoritet av gymnasieungdomar fildelar.

Denna examensrapport pÄ magisternivÄ genomfördes under vÄren 2004, hos AB BorlÀnge Energi.BorlÀnge Energis servicetekniker behövde ett hjÀlpmedel för att effektivisera deras arbetsuppgifter. Tidigare sparades driftjournaler för varje servicekund lokalt hos kunden. Serviceteknikern behövde ocksÄ Äka tillbaka till huvudkontoret för att slutföra ett uppdrag. BorlÀnge Energi hade inte heller nÄgon möjlighet att föra statistik över servicekunderna dÄ alla driftjournaler sparades hos servicekunden.Vi utvecklade en prototyp av ett inrapporteringsverktyg för en handdator. I detta verktyg fÄr serviceteknikern tillgÄng till all relevant information gÀllande serviceuppdraget.

AbstractThe customer demand for ecological products has increased in recent years, within the garden industry this mainly concerns herbs and other edible plants. The organic trend is increasing and more people are aware of the environment and want to take responsibility for it through their purchases for their garden as well.In this essay the aim is to investigate customer demand and the possibility of selling organicperennial plants in eight garden centres on the Åland islands and in GĂ€vle/Sandviken. I include two garden centres with an organic profile to get a wider point of view. I investigate the global market for organic perennials and look further into existing certification standards on the Swedish market today.The methods I have been using are interviews and a literature study.The study shows that the experienced demand for organic perennials is small in both of myinvestigated groups. The biggest motivation for starting to sell organic perennials would be to find a supplier of these plants and that more customer would ask for them.

FrÄn och med november 2013 finns det en beÀttarlÄda i Robertsfors kommuns skolbibliotek som lÀrare i Ärskurs 1 har möjlighet att lÄna och anvÀnda i undervisningen. I den hÀr uppsatsen undersöks berÀttarlÄdans syfte, förvÀntade effekter pÄ elevernas skolprestationer och om det finns utrymme för vidareutveckling av berÀttarlÄdans innehÄll och anvÀndningsomrÄde. Vidare diskuteras berÀttarlÄdans potential som lÀnk mellan de tvÄ yrkesgrupperna lÀrare och bibliotekarier. Detta eftersom det Àr ett objekt som skapats av en bibliotekspedagog med lÀrare och elever som avsedda anvÀndare. Elevernas inflytande pÄ lÄdans utformning har en nÄgot margniell men lika viktig del i utvÀrderingen.

Matematikprestationer och attityder till Àmnet har nationellt och lokalt visat pÄ en nedÄtgÄende trend. Det finns sÄledes ett behov av utvecklingssatsningar inom matematik och matematikdidaktik. Studien syftar till att undersöka och belysa hur lÀrare upplever sig pÄverkas av en utvecklingssatsning inom matematik, dÄ vi tror att lÀrares tolkningsprocesser Àr centrala för utvecklingssatsningars utfall. UmeÄ kommun har för att stÀrka och utveckla matematiken i kommunens för- och grundskolor initierat en utvecklingssatsning, PriMa UmeÄ (Prioritet Matematik i UmeÄ), bland kommunens samtliga lÀrare i för- och grundskolan. Studien syftar till att i början av satsningen följa och förstÄ subjektiva upplevelser genom kvalitativa intervjuer med nÄgra lÀrare.

Behandling och prevention av kronisk parodontit syftar till att avlÀgsna biofilm frÄn tandytan genom mekanisk infektionskontroll och dÀrmed minska antalet bakterier och deras sjukdomsframkallande förmÄga. Behandling med lokal antibiotika enbart eller som tillÀgg till mekanisk infektionskontroll har testats i ett flertal studier. Fördelen med lokal antibiotikabehandling Àr att den verksamma substansen kan appliceras lokalt dÀr den Àr tÀnkt att ha en effekt och en allmÀn pÄverkan via blodet undviks. Olika preparat har dock testats pÄ olika sÀtt och med olika förutsÀttningar. Studier har visat pÄ varierande resultat och marginella skillnader i kliniska utfall avseende fickdjupsreduktion och fÀstenivÄ.

Studier och granskningar har visat pÄ en fokusering pÄ imitativt resonemang i skolsammanhang dÀr eleverna mÄnga gÄnger inte bedöms utifrÄn samtliga kunskapskrav. Syftet med denna studie Àr att fÄ fördjupad kunskap kring vilket resonemangskrav som stÀlls pÄ elever vid skriftliga prov i Matematik 1. I studien har provuppgifter frÄn en lÀrarhandledning analyserats och klassificerats utifrÄn ett ramverk för matematiska resonemang. Genom att jÀmföra resultatet med tidigare forskning om resonemangskrav i nationella prov har Àven en slutsats kunnat dras huruvida resonemangskraven i lÀrarhandledningens provuppgifter Àr tillrÀckligt höga för att generellt sett kunna följa styrdokumentens riktlinjer. Resultatet visade att 26 % av de analyserade uppgifterna krÀvde globalt kreativt resonemang medan 26 % fordrade lokalt kreativt resonemang och 47 % var lösbara med nÄgon typ av imitativt resonemang.

I dagens samhÀlle har mÄnga kundföretag problem med datalagringen vilket beror pÄ att behovet av att lagra data började öka kraftigt under 2000-talet och har fortsatt öka sedan dess. NÀr kundföretagen började anvÀnda sig av virtualisering sÄ expanderade Àven datastorleken. I samband med att datastorleken vÀxte ville företagen att data inte skulle lagras lokalt utan att den skulle vara lagrad pÄ en central plats som en serverhall och vara överskÄdlig.Studien utfördes pÄ tre sÀtt, först undersöktes vilka datalagringslösningar som fanns och det skedde genom litteraturstudier. DÀrefter kontaktades företag som anvÀnde olika lösningar för datalagring. NÀsta steg var att kontakta de leverantörer som kundföretag anvÀnde sig av och som levererade lösningarna.Under arbetets gÄng upptÀcktes olika lösningar pÄ problematiken med ett ökat datalagringsbehov.