I dagens informationssamhÀlle har fokuseringen pÄ livslÄngt lÀrande och kontinuerlig kompetensutveckling blivit en viktig frÄga. E-learning kan vara en teknik som fÄr en avgörande roll för bÄde individers och organisationers utveckling framöver. E-learning kan definieras som ett koncept för att distribuera utbildning och lÀrande via Internet eller ett lokalt nÀtverk. En e-learningapplikation kan ses som en relativt ny typ av informationssystem vars syfte Àr att öka anvÀndarens kunskaper inom ett aktuellt omrÄde. Denna rapport undersöker huruvida det finns nÄgon skillnad mellan att utveckla ett traditionellt informationssystem och en webbaserad e-learningapplikation.

Ett relativt stort upprustnings- och förnyelseprogram pÄgÄr för att sÀkra framtida svensk vattenkraftproduktion och för att möta nya riktlinjer för dammsÀkerhet. Under dessa förnyelseprojekt har vissa skador i form av sprickor i betongfundamenten upptÀckts, bland annat kring statorfötternas upplag. Orsaken till dessa sprickor hÀrleds till statorfötternas funktion, samt till temperaturvariationer vid förÀndrade driftsmönster. Tidigare gick generatorerna kontinuerligt medan det nu Àr vanligt med flera starter och stopp varje dygn. Denna rapport har som syfte att förtydliga det kraftspel som finns i dagens generatorfundament, att berÀkna upptrÀdande spÀnningar och att försöka hitta data som bekrÀftar sprickbildningen.

Rörelseanalys Àr ett nödvÀndigt verktyg dÄ det gÀller bedömning, uppföljning och diagnos vid alla de sjukdomar som pÄverkar den mÀnskliga rörelseapparaten. Idag finns det i Sverige ett fÄtal kliniska gÄnglaboratorier dit patienter kan remitteras för att fÄ en mer detaljerad och objektiv bedömning av deras rörelsemönster. Problemen med dessa gÄnglaboratorier Àr att de Àr förhÄllandevis dyra och resurskrÀvande.Avdelningen för Medicinsk Teknik- FoU vid Norrlands Universitetssjukhus har dÀrför initierat ett forskningsprojekt dÀr AnyMo, ett mobilt system för mÀtningar av rörelsemönster, har utvecklats.MÄlet med detta examensarbete var att vidareutveckla det befintliga systemet till att simultant kunna mÀta hjÀrtats EKG, dÄ det skulle göra undersökningen mer komplett.De delar som konstruerades i projektet var en EKG-sensor och en Master Unit, som kopplades ihop med en befintlig rörelsesensor (del av AnyMo-systemet). Informationen frÄn sensorerna lagrades lokalt i ett minneskort pÄ systemets Master Unit.Den fÀrdiga produkten testades och utvÀrderades pÄ en motionscykel vid olika nivÄer av fysisk anstrÀngning och varierande rörelsefrekvens..

I Sverige genomfördes en vÄg av avregleringar inom den offentliga sektorn under 1980- och 1990-talen och en av de marknader som avreglerades var elmarknaden 1996. Eftersom fjÀrrvÀrmeaktörer i mÄnga fall Àr vÀl integrerade med elaktörer pÄverkades de indirekt av avregleringen. I denna uppsats studeras organisationsförÀndringar som skett inom VÀsterÄs och Uppsalas fjÀrrvÀrmeaktörer, under tidsperioden kring avregleringen av elmarknaden. I uppsatsen analyseras hur de bÄda aktörerna har anpassat sig efter den nya situationen med ökad konkurrens och krav pÄ affÀrsmÀssighet, som uppstod i och med avregleringen och hur aktörerna motiverar sina organisationsförÀndringar. De slutsatser som kan dras Àr att bÄda aktörerna har förÀndrats pÄ ett likartat sÀtt, genom bolagisering, införande av marknadsavdelning och affÀrstyrning.

Syftet med det hÀr kandidatarbetet i agronomprogrammet ? landsbygdsutveckling Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, föreningslivet bidrar till att skapa sammanhÄllning. Genom att intervjua föreningsaktiva och göra observationer har jag undersökt föreningslivet i ett samhÀlle pÄ landsbygden. Genom att anvÀnda begrepp som bygd, lokal gemenskap och community undersöker jag om föreningslivet kan bidra till att skapa gemenskap och hur detta gÄr till. Studien visar att föreningarna dÀr mÀnniskor trÀffas genom ett gemensamt intresse ocksÄ kan bidra till gemenskap lokalt.

Denna studie a?mnar utva?rdera huruvida globala gemensamma ledarskapsstrategier har genomslagskraft i globala organisationer med besta?mda tankar och ide?er kring hur ledarskapet bo?r se ut. Problematiseringen har sin grund i hur olika nationella kulturer som globala organisationer verkar inom pa?verkar ledarskap och pa? sa? sa?tt acceptansen av strategier som ska vara allma?ngiltiga och ena kulturerna. Underso?kningen baseras pa? en fallstudie, da?r man har intervjuat ledare i Sverige, England och Spanien inom samma organisation.

I vÄrt moderna samhÀlle anvÀnder vi datorsystem som Àr viktiga för olika verksamheter. Det behövs datorsystem med olika arbetsroller. Till exempel erbjuda webb-tjÀnster för att anvÀndare utifrÄn kan arbeta mot och databas-tjÀnster för att bÄde lagra och hÀmta ut information. Om det interna nÀtverket Àr stort kan det underlÀtta att ha en DNS server för att knyta namn till servrar. Men om det finns hot för att störa driften av verksamheten, speciellt företagets nÀtverk blir sÀkerhet en mycket viktig frÄga.En anstÀlld pÄ ett medelstort företag erbjöd mig att göra en analys av deras IT-sÀkerhet.

I ett marint framdrivningssystem byggt av Rolls-Royce Marine i Kristinehamn, kallat POD Propulsion - MermaidTM, kyls systemets yttre delar med fo?rbistro?mmande vatten. Det kylande vattnet kompletteras av ett internt luftkylningssystem vilket, till fo?ljd av en la?gre kylningskapacitet a?n fo?r det externa vattnet, fo?rorsakar en otillra?cklig kylning i den sektor av elmotorns stator vars periferi kyls av kylluftsstro?mmen. En andel av statorn a?r sa?ledes enbart luftkyld vilket medfo?r att den axiella temperaturen i denna sektor uppna?r ett lokalt maximum, kallad ?hotspot?, vilken a?r ho?gre a?n fo?r resten av elmotorns stator.Avsaknaden av en tangentiellt uniform temperatur i statorn medfo?r begra?nsningar vid dimensionering av framdrivningssystemet.

Mitt Examensarbete vÄren 2009 har skett i samarbete med zobra, ett belysningsföretag med bas i Vimmerby. Deras inriktning Àr att utveckla, tillverka och marknadsföra funktions-riktig belysning med god design för offentlig miljö.Jag tog sjÀlv kontakt med zobra inför examensarbetet och har inte utgÄttfrÄn ett specifikt uppdrag, men i samstÀmmighet med företaget har jaglagt fokus pÄ att tillföra nÄgot i deras produktsegment Inredning och dekoration.MÄlet med projektet har varit att, med ett nÀra samarbete med zobra, ta framen korridorbelysning vars produktion kan ske helt lokalt. Den tÀnkta platsenför belysningen Àr satt till hotell dÀr anvÀndaren Àr bÄde gÀst och anstÀlld.Jag har valt att kalla den slutliga produkten Papercut. Namnet kommer frÄn tillverkningens likheter med att klippa och vika papper vilket de flesta kan knyta an till..

Den europeiska landskapskonventionen Àr ett dokument som formats av experter, bland annat för att sÀkerstÀlla mÀnniskors rÀtt att pÄverka utvecklingen i det egna landskapet. ELC Àr ett dokument som varje nation sjÀlv avgör om man ska signera, sedan Àr det upp till dem att sjÀlva omforma sina lagar, regler och processer i enlighet med detta. Arbetet med att utforma konventionen tog sin början under 1990-talet och Är 2000 öppnades den för signering. Sverige signerade den 22/2 2001, men det dröjde till den 5/1 2011 innan ratificering, vilket innebar att konventionen trÀdde i kraft den 1/5 2012. Konventionen Àr en del i EuroparÄdets samling konventioner, med syfte att vÀrna om demokrati, rÀttssÀkerhet och mÀnskliga rÀttigheter i Europa. ELC beskrivs som ett verktyg för synsÀtt och ett redskap för att ge tyngd Ät de mjukare vÀrdena i landskapet, nÄgot tjÀnstemÀnnen kan anvÀnda för att motivera politiker till att lÄta dessa frÄgor ta större plats. Dock Àr konventionen ingen lag, utan varje land som signerat den förbinder sig att sjÀlva föra in landskapet i sina lagar och regler, pÄ sÄ vis följer konventionen dessutom sin egen önskan om större möjlighet att styra mer lokalt.

The acts of promoting local business and implementing efforts to appear as an attractive location for potential business are rather new activities among Swedish municipalities. The knowledge about how these activities are organised and what strategies are perused are fairly limited. In addition the structures concerning cooperation between municipalities for economic policies contain incentives both for and against cooperation. This creates a complicated situation. Using prior research mainly done by Markus Gossas, Lennart J Lundqvist and an analytical model designed by Jon Pierre, which in this essay is completed with the works of Roger Henning, these issues are addressed.

Uppsatsen undersöker hur gymnasielÀrare tolkar innehÄllet i undervisning för hÄllbar utveckling i historieÀmnet. Fyra gymnasielÀrare i historia intervjuades. Som analysmetod anvÀndes ett intentionellt perspektiv. Resultatet visar att lÀrarna tolkade innehÄllet i sin undervisning som tre teman: helheter, agerande och ansvar. Dessa tre teman har likheter och överlappar varandra.

Den svenska miljöpolitiken innehÄller höga mÄl för reducering av koldioxid de nÀrmaste Ären. Om dessa mÄl skall nÄs behövs effektiva styrmedel. En miljöbilspremie infördes 1 april 2007 och har till uppgift att höja incitamenten för individer att vÀlja en miljöklassad bil istÀllet för ett fordon med högre koldioxidutslÀpp. Ett antal nationella styrmedel för att minska bilismen verkar tillsammans med miljöbilspremien, t.ex. koldioxidbaserad fordonskatt.

REFERATÖvergödning Ă€r ett högst reellt hot mot mĂ„nga av Sveriges sjöar och vattendrag och inte minst mot Östersjön. UtslĂ€pp av ej tillrĂ€ckligt renat avloppsvatten och lĂ€ckage av nĂ€ringsĂ€mnen frĂ„n jordbruksmarker Ă€r problem som lĂ€nderna kring Östersjön mĂ„ste lösa. Sverige arbetar bĂ„de nationellt och internationellt med att förbĂ€ttra Östersjöns ekologiska status. Riksdagen har satt upp flera miljökvalitetsmĂ„l som bland annat tydliggör att Sverige mĂ„ste minska tillförseln av nĂ€ringsĂ€mnen till sjöar och vattendrag. Orsaken Ă€r att dessa föroreningar Ă€r en bidragande orsak till övergödning.

Ny kunskap Àr idag en förutsÀttning för moderna organisationers utveckling och framgÄng. Nya medarbetare Àr ett viktigt tillskott till organisationer och kompetens anses ha sÄ stort vÀrde att vissa organisationer skulle vilja ha en inventering av organisationens kompetens som tillgÄng i sin redovisning. Syftet för denna explorativa studie har varit att undersökta om, och i sÄ fall hur, kunskapsöverföring sker vid introduktion av nya medarbetare. Medarbetare pÄ olika nivÄer i tre olika organisationer har intervjuats och materialet har sedan bearbetats med tematisk induktiv analys. Resultatet visar att delar av kunskapsöverföringen fungerade bra och kontroll samt system för detta fanns.