Ungdomars instÀllning till droger har Àndrats de senaste Ären och dÀrför har vi funnit det intressant att ta reda pÄ hur en skola jobbar förebyggande mot just droger. Vi ville fÄ tips och idéer om hur vi kan skapa en god kontakt med ungdomar i de stÀder vi snart kommer att jobba i. PÄ grund av arbetets storlek valde vi att avgrÀnsa oss till en skola och utgick frÄn skolan och fritidsgÄrdens syn pÄ problemet. För att inhÀmta informationen intervjuade vi skolans rektor samt ansvarige pÄ fritidsgÄrden i omrÄdet. Dessa intervjuer utgjorde grunden för vÄrat arbete.

Titel: Marknadsföring av vÀlgörenhetsorganisationer.Författare: Olof NÀslund och Daniel Wallin.Handledare: Carina BÀrtfors.Kurs: Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi nivÄ III.Program: Marknadsföringsprogrammet, Linnéuniversitetet, VÄrterminen 2011.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva hur vÀlgörenhetsorganisationer anvÀnder sig av marknadsföring. Vi vill skapa en förstÄelse för hur organisationerna positionerar sitt varumÀrke via sin marknadskommunikation pÄ en marknad dÀr det finns ett stort antal aktörersom konkurrerar om de potentiella bidragsgivarna.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie genom ett deduktivt arbetssÀtt. Till vÄr empiriska studie har vi intervjuat sex personer som innehar kommunikationsroller pÄ fyra av de största vÀlgörenhetsorganisationerna i Sverige nÀmligen:Kristina Tapper, kommunikationsansvarig pÄ Röda korset sydost.Marina Johansson, förestÄndare pÄ Röda korset lokalt i Kalmar.Claes Ankarman, insamlare & ansvarig för Svenska kyrkans kampanjer.Dicran Sarafian, marknadschef pÄ UNICEF Sverige.Terése Bergsten, kommunikatör pÄ RÀdda barnens regionkontor i Malmö.Karin Wallby, praktiserande kommunikatör pÄ RÀdda barnens regionkontor i Malmö.Slutsats: Vi har sett en tendens att konkurrensen har blivit hÄrdare mellan vÀlgörenhetsorganisationernai kampen om att fÄnga bidragsgivarnas uppmÀrksamhet. Vi har Àven noterat att vÀlgörenhetsorganisationerna sjÀlva ser det som ett problem att bidragsgivarna inte kan sÀrskilja de olika konkurrenterna Ät. Vi tolkar att vÀlgörenhetsorganisationerna anspelar mycket pÄ kÀnslor i sitt positioneringsarbete.

Det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet ger eleven rÀtt till information om kursmÄl och krav för varje betygsnivÄ, varför nationella mÄl och betygskriterier ska brytas ner lokalt och tydliggöras.Syftet med undersökningen Àr att söka kunskap om hur karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ Barn och fritidsprogrammet resonerar kring de faktorer som pÄverkar relationen mellan förankring av kursplanen och elevens lÀrande samt hur förutsÀttningar och metoder för förankringsarbetet ser ut.I bakgrunden presenteras betygssystemet samt Barn- och fritidsprogrammet. Forskning pÄ omrÄdet redovisas utifrÄn Selghed, Tholin och Tsagalidis avhandlingar. Deweys och Newtons teorier om lÀrande respektive förstÄelse Àr teoretiska perspektiv i undersökningen.Kvalitativa intervjuer av sex karaktÀrsÀmneslÀrare genomförs och bearbetas utifrÄn en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats.Undersökningen visar att förankringsarbete Àr en process som tar tid samt att det innefattar lÀrande av mÄlrelaterat arbetssÀtt. Meningsfullhet inför lÀrandet Àr det som motiverar medan förstÄelse för vad som ska lÀras samt vad som krÀvs Àr förutsÀttningar i ett fungerande förankringsarbete.SvÄrigheter i förankringsarbetet visade sig vara dels pedagogiska men Àven bero pÄ att styrdokumenten och betygssystemet upplevs som förvirrande.Förankringsarbetet bör anpassas till individernas förutsÀttningar och eleverna behöver tydlig vÀgledning genom kursplanen för att kunna förstÄ och hantera mÄl och betygskriterier i studierna. Förankringsarbete som motiverar eleverna innefattar verklighetsnÀra undervisning dÀr eleverna deltar aktivt i planering och tolkning av centrala styrdokument.

Under lÀsÄret 2007/2008 deltog 13 lÀrare frÄn olika skolor i PiteÄ kommun i ett lokalt utvecklingsarbete som pÄgÄr under en femÄrsperiod. Projektets syfte Àr att förnya lÀrmiljön, lÀrarens gemensamma lÀrande och skapa tillgÄng till modern teknik i det egna arbetet sÄvÀl som i klassrummet. Detta utvecklingsarbete Àr ocksÄ en del av den process som Barn- och utbildningsförvaltningen befinner sig i gÀllande centralisering av IT- miljön. Deltagarna har fÄtt pedagogisk handledning kring det praktiska arbetet i klassrummet, samtal och reflektion i kollegiesamtalen. Syftet med denna studie Àr att beskriva och skapa förstÄelse för de sÀtt lÀrandets innehÄll och form pÄverkas vid digitaliseringen av klassrummet.

FrĂ„gan som detta arbete stĂ€ller Ă€r vad som Ă€r mĂ„let med Saabs politiska arbete. Det Ă€r ett stort företag inom försvarsindustrin och detta pĂ„verkar de politiska kontakterna. Teoretiskt material framförs om orsaker till företags politiska agerande, metoder för agerandet och vad som pĂ„verkar dessa metoder. Även tidigare undersökningsresultat framförs. Undersökningen bestĂ„r av ett antal intervjuer samt en hel del tryckt och elektroniskt andrahandsmaterial.

Med ett förÀndrat klimat förvÀntas nederbörd och kraftiga skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hÄrdgjorda ytor i stÀderna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förvÀntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det nÀrmaste seklet. I mÄnga stÀder har de naturliga avrinningsomrÄdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostÀder byggs pÄ olÀmpliga platser med stor översvÀmningsrisk. Behovet av en hÄllbar dagvattenhantering Àr betydande för att undvika negativa konsekvenser i stÀderna framöver.

Aerob förmÄga och styrka utgör tillsammans de viktigaste fysiologiska komponenterna vad gÀller förmÄgan att klara sig sjÀlv, öka livslÀngden och höja livskvaliteten hos Àldre personer. De flesta Àldre uppger dÄlig hÀlsa och smÀrta som det frÀmsta hindret för fysisk aktivitet. Syfte: Studiens syfte var att ta reda pÄ den fysiska aktivitetsnivÄn hos Àldre personer som Àr medlemmar i en pensionÀrsförening, samt vad de upplever som faciliteter och hinder till fysisk aktivitet. Metod: En enkÀt utformades och delades ut under ett lokalt pensionÀrsmöte i LuleÄ, endast medlemmar över 65 Är inkluderades. För att mÀta fysisk aktivitet anvÀndes Kerstin FrÀndins aktivitetsskala som har visat sig ha god reliabilitet och validitet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur arbetet med att utveckla och modernisera samhÀllet Oxelösund gick till under expansionsÄren 1956 till 1973. FrÄgestÀllningarna som studien ska formas kring utgÄr frÄn följande frÄgor: Hur sÄg det konkreta arbetet ut? Vilka ÄtgÀrder ansÄg man sig tvungen att vidtaga? Hur Äterspeglas folkhemsideologin i arbetet med att förnya Oxelösund? Det primÀra materialet till uppsatsen Àr generalplanen för Oxelösund som lÄg fÀrdig 1959 och de protokoll som finns bevarade frÄn generalplanekommittéerna, vilka arbetade med att utveckla och förverkliga generalplanen. Undersökningen sker utifrÄn ett antal nedslagspunkter i planeringsarbetet. PoÀngen med de olika nedslagspunkterna Àr att de speglar mÄnga olika aspekter pÄ förÀndringsarbetet, samt kanske framförallt, att de tillsammans ger en övergripande bild av hur man tÀnkte sig det nya Oxelösund.

Syftet med denna uppsats var att utifrÄn ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv, studera hur nÄgra medverkande i ett likabehandlingsnÀtverk i en Reggio Emilia-inspirerad förskoleenhet, talade om kön/genus och normer. Arbetet med nÀtverket har beskrivits som en ?minipolitisk? arena; för vardagsnÀra demokratiska förhandlingar ? ett möte mellan rÄdande ?storpolitik?, i form av lÀroplan och lagar, och lokalt förverkligande. DÀrmed ville vi bidra med kunskap om hur ett sÄdant nÀtverk kan möjliggöra ett praktiskt arbete med genusfrÄgor, samt om vilka eventuella svÄrigheter som finns. Vi samlade in material via intervjuer med sex pedagoger, dÀr nÄgra precis pÄbörjat sitt deltagande i nÀtverket medan andra hade deltagit i ett Är.

Detta arbete handlar Svenska supporterpolisens arbete mot huliganismen. VÄldets uttÄg frÄn arenan, orsaker till detta och vilka problem det stÀllt till för polisen. Supporterpolisen i Sverige har en vÀl utarbetad strategi mot huliganerna och har Àven lyckats fÄ bort det mesta lÀktarvÄldet bort frÄn arenorna. Problemet Àr att vÄldet flyttats ut pÄ gatorna dÀr polisen fÄr det mycket svÄrare att hÄlla koll och vara pÄ rÀtt plats dÄ slagsmÄl och skadegörelse sker. Faktumet att det fotbollsrelaterade vÄldet inte bara sker pÄ matchdagen utan ocksÄ dagarna före har ytterligare försvÄrat polisens arbete att hÄlla koll pÄ huliganerna.

Dagvatten kan innehÄlla höga halter föroreningar. Vattnet leds frÄn asfalterade ytor till recipient eller reningsverk. Detta kan bidra till att recipienter och reningsverk fÄr en hög belastning nÀr det gÀller vattenflöden och mÀngden föroreningar. Vid bortledandet av dagvattnet minskar infiltrationen av vatten och detta kan medverka till att markens vegetation skadas och att markens bÀrkraft försÀmras pÄ grund av en sÀnkning av grundvattenytan. VÀsterviks kommun har beslutat för att stÀlla om dagvattenhanteringen i VÀstervik genom att anvÀnda sig av Lokalt OmhÀndertagande av Dagvatten (LOD).

Den svenska arbetsmarkanden befinner sig i en osÀker period, arbetslösheten ökar. Trots detta förvÀntar man sig en arbetskraftsbrist i framtiden, vilken krÀver insatser och en anstrÀngning frÄn samhÀllets och företagens sida. För att kunna behÄlla arbetskraften, vÀrva nya medarbetare samt utveckla personalen krÀvs ett arbete som attraherar personal.I min studie har jag valt att anvÀnda mig av en standardiserad enkÀt utformad av Tema arbetsliv pÄ Högskolan Dalarna med frÄgor rörande kvaliteter som kÀnnetecknar ett attraktivt arbete. FrÄgorna baseras pÄ en modell av vilka kvaliteter som kÀnnetecknar ett attraktivt arbete.Syftet med studien Àr att undersöka vad poliser i yttre tjÀnst vid ordningsavdelningen upplever vara ett attraktivt arbete samt hur vÀl det överensstÀmmer med deras nuvarande arbetssituation.De kvaliteter som ansÄgs vara viktigast för att ett arbete ska vara attraktivt Àr arbetskamrater och relationen till dem, förtroende och en bra kommunikation med den nÀrmaste chefen, arbetet ska Àven vara intressant, utvecklande och ge en möjlighet att fÄ lÀra sig nya saker. En kÀnsla av att det man gör Àr viktigt och att man gör ett bra arbete.

Vikten av uppvÀrmning före fysiskt arbete.

Syftet med denna undersökning var att pröva och utvÀrdera ett arbetssÀtt dÀr eleverna gavs större ansvar för planeringen av den tid de lade ner pÄ skolarbetet, i skolan och hemma. Med det Àndrade arbetssÀttet undersöktes dels om eleverna tog ett större ansvar, hur de klarade av det och hur de upplevde det. Dels undersöktes om arbetssÀttet gav större möjligheter till en mer individualiserad undervisning. För att kunna se om syftet uppnÄtts samlades data in genom intervjuer med elever, genom att utvÀrdera elevernas arbete samt genom lÀrarens iakttagelser..

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör huvudkÀllan till arbetet. Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.