Mitt Examensarbete vÄren 2009 har skett i samarbete med zobra, ett belysningsföretag med bas i Vimmerby. Deras inriktning Àr att utveckla, tillverka och marknadsföra funktions-riktig belysning med god design för offentlig miljö.Jag tog sjÀlv kontakt med zobra inför examensarbetet och har inte utgÄttfrÄn ett specifikt uppdrag, men i samstÀmmighet med företaget har jaglagt fokus pÄ att tillföra nÄgot i deras produktsegment Inredning och dekoration.MÄlet med projektet har varit att, med ett nÀra samarbete med zobra, ta framen korridorbelysning vars produktion kan ske helt lokalt. Den tÀnkta platsenför belysningen Àr satt till hotell dÀr anvÀndaren Àr bÄde gÀst och anstÀlld.Jag har valt att kalla den slutliga produkten Papercut. Namnet kommer frÄn tillverkningens likheter med att klippa och vika papper vilket de flesta kan knyta an till..

I dagens samhĂ€lle Ă€r hĂ„llbar utveckling ett mycket aktuellt Ă€mne som diskuteras sĂ„vĂ€l nationellt som lokalt. Till följd av vĂ€xande klimathot och ökande urbanisering har den hĂ„llbara staden blivit en vision att strĂ€va mot. År 2008 tillsatte regeringen en delegation, Delegationen för hĂ„llbara stĂ€der, med uppgiften att skapa ett forum att verka för hĂ„llbara stĂ€der, samhĂ€llen och tĂ€torter. Regeringsuppdraget slutfördes 2012 och har resulterat i ett antal rapporter och underlag för Sveriges fortsatta arbete mot mer hĂ„llbara stĂ€der. I denna uppsats lĂ€ggs fokus pĂ„ hur vi i Sverige arbetar med att skapa mer hĂ„llbara stĂ€der genom att undersöka vad som framkommit i de rapporter som Delegationen för hĂ„llbara stĂ€ders regeringsuppdrag resulterat i. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ hur arbetet med hĂ„llbar stadsutveckling definieras, vilka omstĂ€llningar som krĂ€vs i samhĂ€llet och hur det fortsatta arbetet ser ut.

Detta arbete tog avstamp i ett intresse för förhÄllandet mellan utbildningspolitiska frÄgor och hur de lokalt implementeras i verksamheten. Jag valde att fokusera pÄ förstelÀrarreformen och att undersöka vilka av de frÄn regeringen föreslagna arbetsuppgifterna som högstadie- och gymnasielÀrare ansÄg att förstelÀrarna pÄ skolan utförde, samt om de ansÄg att arbetsuppgifterna förbÀttrade studieresultaten. Vidare undersöktes hur lÀrarna pÄ ett mer generellt plan uppfattade tjÀnstens implementering pÄ skolan, samt vad lÀrarna ansÄg om förstelÀrarreformen som helhet. För att undersöka eventuella skillnader mellan olika lÀrargrupper anvÀndes Bourdieus teori om kapital samt en grund i professionsteori.Arbetet baseras pÄ data insamlat via enkÀter och intervjuer. EnkÀter skickades ut till 17 högstadie- och gymnasieskolor i Uppsala- Enköping och Knivsta kommun.

Denna studie handlar om hur kommuner i VÀsterbottens lÀn samverkar kring krisberedskap inom ramarna för det geografiska omrÄdesansvaret, och hur det arbetet pÄverkas av bÄde formaliseringsgrad och kommunstorlek (befolkningsmÀssigt, yta och befolkningstÀthet). Ett speciellt fokus ligger pÄ kommunernas lokala krishanteringsrÄd, samt till vilken grad samverkan överlag Àr formaliserad i kommunens arbete. Detta har studerats genom att se till en rad aspekter inom samverkansteorin, dÀribland hur strukturella faktorer och interdependens pÄverkar kommunernas samverkan, följt av huruvida detta pÄverkar aktörernas förtroende gentemot varandra. DÀrefter belyses vikten av gemensamma mÄl och vÀrderingar i arbetet, samt graden av formalisering. Slutligen lyfts det fram hur de olika kommunala förutsÀttningarna kan pÄverka detta arbete.

The acts of promoting local business and implementing efforts to appear as an attractive location for potential business are rather new activities among Swedish municipalities. The knowledge about how these activities are organised and what strategies are perused are fairly limited. In addition the structures concerning cooperation between municipalities for economic policies contain incentives both for and against cooperation. This creates a complicated situation. Using prior research mainly done by Markus Gossas, Lennart J Lundqvist and an analytical model designed by Jon Pierre, which in this essay is completed with the works of Roger Henning, these issues are addressed.

Uppsatsen undersöker hur gymnasielÀrare tolkar innehÄllet i undervisning för hÄllbar utveckling i historieÀmnet. Fyra gymnasielÀrare i historia intervjuades. Som analysmetod anvÀndes ett intentionellt perspektiv. Resultatet visar att lÀrarna tolkade innehÄllet i sin undervisning som tre teman: helheter, agerande och ansvar. Dessa tre teman har likheter och överlappar varandra.

Den svenska miljöpolitiken innehÄller höga mÄl för reducering av koldioxid de nÀrmaste Ären. Om dessa mÄl skall nÄs behövs effektiva styrmedel. En miljöbilspremie infördes 1 april 2007 och har till uppgift att höja incitamenten för individer att vÀlja en miljöklassad bil istÀllet för ett fordon med högre koldioxidutslÀpp. Ett antal nationella styrmedel för att minska bilismen verkar tillsammans med miljöbilspremien, t.ex. koldioxidbaserad fordonskatt.

REFERATÖvergödning Ă€r ett högst reellt hot mot mĂ„nga av Sveriges sjöar och vattendrag och inte minst mot Östersjön. UtslĂ€pp av ej tillrĂ€ckligt renat avloppsvatten och lĂ€ckage av nĂ€ringsĂ€mnen frĂ„n jordbruksmarker Ă€r problem som lĂ€nderna kring Östersjön mĂ„ste lösa. Sverige arbetar bĂ„de nationellt och internationellt med att förbĂ€ttra Östersjöns ekologiska status. Riksdagen har satt upp flera miljökvalitetsmĂ„l som bland annat tydliggör att Sverige mĂ„ste minska tillförseln av nĂ€ringsĂ€mnen till sjöar och vattendrag. Orsaken Ă€r att dessa föroreningar Ă€r en bidragande orsak till övergödning.

Ny kunskap Àr idag en förutsÀttning för moderna organisationers utveckling och framgÄng. Nya medarbetare Àr ett viktigt tillskott till organisationer och kompetens anses ha sÄ stort vÀrde att vissa organisationer skulle vilja ha en inventering av organisationens kompetens som tillgÄng i sin redovisning. Syftet för denna explorativa studie har varit att undersökta om, och i sÄ fall hur, kunskapsöverföring sker vid introduktion av nya medarbetare. Medarbetare pÄ olika nivÄer i tre olika organisationer har intervjuats och materialet har sedan bearbetats med tematisk induktiv analys. Resultatet visar att delar av kunskapsöverföringen fungerade bra och kontroll samt system för detta fanns.

Syftet med studien Àr att ur ett elevperspektiv fÄ en uppfattning om hur ungdomarna ser pÄ konsumtion och konsumtionsvanor i förhÄllande till ett hÄllbart samhÀlle.Teoretiska utgÄngspunkter grundar sig bland annat utifrÄn konsumtionssamhÀllet enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhÀllets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson.Metoden som anvÀnts i studien Àr fokusgruppsintervjuer dÀr fakta samlats in med hjÀlp av diktafon och videokamera.Resultatredovisningen bestÄr utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrÄn dessa.Ungdomarna som Àr uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhÀlle verkar vara medvetna nÀr det gÀller sin pÄverkanskraft mot ett hÄllbart samhÀlle genom sin konsumtion, sÄvÀl kortsiktigt som lÄngsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien nÀr det gÀller engagemang och vilja till förÀndring mot ett mer hÄllbart samhÀlle.  .

Uppsatsen Àr en fallstudie. Den bestÄr av samtal med tre representanter frÄn olika stora arkitektföretag med anstÀllda landskapsarkitekter. Det hÀr arbetet har prÀglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. FrÄgan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

I arbetet mot en hÄllbar stadsutveckling lÀggs idag allt större fokus pÄ lokalt agerande och att informera om och uppmuntra en allmÀn miljömedvetenhet. Denna uppsats behandlar ÀmnesomrÄdet miljöinformation och beskriver hur detta kan anvÀndas som ett verktyg för kunskapsutveckling, attitydförÀndring och vidare ett aktivt deltagande i den hÄllbara utvecklingen. Enligt teorier bör miljöinformation formas utifrÄn mottagarnas behov och situation för ökade förutsÀttningar att nÄ ut med miljöbudskap. Miljöinformationen i denna uppsats fokuserar pÄ Lomma Hamns miljöprogram och vi har tagit fram metoderna miljöbarometer, broschyr och miljödag för att förmedla detta till invÄnarna i Lomma Hamn. Metoderna grundas pÄ en kombination av teorier, enkÀtundersökningar och dialoger förda med invÄnarna i Lomma Hamn.

Bakgrund: MĂ„lstyrning Ă€r ett styrsĂ€tt som anvĂ€nds i nittio procent av Sveriges kommuner. Enligt forskare i Ă€mnet mĂ„lstyrning inom offentliga verksamheter har det emellertid ofta pĂ„pekats en rad problem som att mĂ„l ofta Ă€r vaga och att det rĂ„der brist pĂ„ dialog mellan politiker och tjĂ€nstemĂ€n. Tidigare undersökningar har frĂ€mst fokuserat pĂ„ mĂ„lformulering och befunnit sig pĂ„ en övergripande nivĂ„. Detta arbete studerar hur chefer inom bildnings- och socialförvaltning upplever mĂ„lstyrning inom en svensk kommun. Detta pĂ„ grund av att det inte har gjorts i samma utstrĂ€ckning samt för att se hur styrsĂ€ttet fungerar för de som anvĂ€nder mĂ„lstyrning i verkligheten.Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur mĂ„lstyrning upplevs som styrmetod av förvaltningschefer och verksamhetschefer inom en svensk kommun.Metod: För att kunna besvara syftet har en deduktiv fallstudie gjorts pĂ„ tvĂ„ förvaltningar, bildnings- och socialförvaltningen, inom en kommun i Östergötland.

Detta examensarbete syftar till att införa ett digitalt arkiv och ett datorbaserat system för hantering och handlÀggning av detaljplaner vid planfunktionen vid LÀnsstyrelsen i Norrbottens lÀn. Hanteringen, handlÀggningen och arkiveringen av detaljplaner har kartlagts för att undersöka hur ett digitalt system skulle kunna se ut. En datamodell har designats för arkivering av digitala planer. Planerna lagras som ytor i shapeformatet. Planerna lagras kommunvis i lokalt koordinatsystem.

Genom vĂ„ra val och beteendemönster pĂ„verkar vi mĂ€nniskor varandra, bĂ„de lokalt och globalt. Medvetenheten ökar och vi ser idag en vĂ€xande oro för effekten av detta.VĂ€rldssamfundet har enats om att strĂ€va efter en hĂ„llbar utveckling. Åren 2005-2014 har av Förenta Nationerna (FN) blivit utsedda till Ă„r dĂ€r man ska verka för en hĂ„llbar utveckling genom utbildning.Sverige har fört in hĂ„llbar utveckling i miljöbalken och landets miljöpolitik skall strĂ€va efter densamma. Försvarsmakten har ett ansvar för den ekologiskt hĂ„llbara utvecklingen inom sin sektor, försvarssektorn. Som myndighet nĂ„r de ut till mĂ„nga genom just utbildning dĂ„ cirka 8500 vĂ€rnpliktiga utbildas per Ă„r, dĂ€rtill tillkommer de anstĂ€llda.Uppsatsen undersöker hur försvarsmakten uttalat arbetar för en hĂ„llbar utveckling och hur utbildningssituationen, i frĂ„ga om hĂ„llbar utveckling, ser ut.