Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Det övergripande syftet med vÄrt arbete Àr att belysa den lokala konstruktionen av motivation. Vi vill mer specifikt belysa skillnader mellan hur motivation kommer till uttryck i olika omgivningar. UtifrÄn detta har vi skapat en modell som bygger pÄ tvÄ parametrar kunskapskrav och karriÀrmöjligheter. Vi har sedan utgÄtt frÄn dessa nÀr vi strukturerat vÄrt empiriska urval. PrimÀrdatan Àr ett urval av 12 respondenter frÄn bÄde privat och offentlig sektor.

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

Syftet med arbetet var att kartlÀgga samarbetet mellan skolidrotten och föreningsidrotten lokalt i VÀxjö samt se hur samarbetet utvecklats och vilka möjligheter det ger idrottsundervisningen. UtifrÄn frÄgestÀllningen valdes intervjuer som metod för empiriinsamling och de intervjuade uppgick till Ätta idrottslÀrare som undervisar mot grundskolans senare Är och gymnasiet. Det visade sig att det funnits ett samarbete under de Är studien omfattar. Det visade sig Àven i vilken omfattning det skett, pÄ vilket sÀtt och hur samarbetet utvecklats genom Ären. Samarbetet uppfattas pÄ de flesta hÄll som nÄgonting positivt som bÄde lÀrare och elever kan dra nytta av.

Denna uppsats, vars första frö sÄddes vid ett studiebesök pÄ Skokloster slott för tvÄ Är sedan, behandlar barockens stoppningshistoria och en rekonstruktion av Skoklosterstolens stoppning. MÄlet med uppsatsen Àr att skapa ett intresse för historiska stoppningar och dess tekniker för bÄde privatpersoner och yrkesmÀn.Undersökningar av litteratur, inventarielistor och Skoklosterstolarna sjÀlva ger anledning att tro att Skoklosterstolarna tillverkades 1708 till slottets dÄvarande Àgare Abraham Brahe. Som tidigare publicerats av Johan Knutsson finns det skÀl att tro att stolarna tillverkats lokalt. Nya analyser presenteras i uppsatsen som styrker denna hypotes. Vidare redovisas vilka material som anvÀnts i originalstoppningen, identifierade bland annat med mikroskopering.

Envirologic AB tillverkar tvÀttrobotar för diverse miljöer. Idag behöver man ta sig tillroboten för att konfigurera robotens instÀllningar. IstÀllet vill man nu att trÄdlöstkunna göra Àndringar över internet. PÄ marknaden finns det en mÀngd olika varianterav objekt som kan koppla upp sig mot nÀtverk men till detta stÀlls det Àven en delkrav som att roboten mÄste enkelt kunna koppla upp sig mot ett lokalt Wifi och gÄförbi lokala brandvÀggar m.m. Rent konstruktionsmÀssigt mÄste lösningen ha antenneroch roboten mÄste fortsatt vara IP67-klassad.Lösningen heter Tosibox.

Detta arbete behandlar problematiken med att bedöma projektarbeten i gymnasieskolan. Statistiska CentralbyrÄns framtagna statistik visar att det finns stora skillnader i betygssÀttningen i kursen Projektarbete PA 1201 mellan den undersökta skolan, en gymnasieskola i SkÄne, och övriga riket. Eftersom kursen Àr relativt ny i verksamheten Àr det troligt att det finns brister i praktiserandet av kursplanerna för kursen. Samordnaren av projektarbeten pÄ skolan X ville dÀrför undersöka varför skolan ligger lÀgre i betygssÀttning, vad det gÀller antalet satta MVG, Àn andra gymnasieskolor i Sverige. Syftet med studien Àr dÀrför att belysa vilka kvaliteter som premieras i bedömningen av projektarbeten pÄ skola X och sÀtta dessa i relation till kursens betygskriterier och mÄl samt den allmÀnna kunskapssynen.

Denna rapport undersöker olika tekniker för att spara data lokalt i webblÀsare, föratt möjliggöra att webbapplikationer kan anvÀndas i webblÀsare nÀrinternetanslutning saknas, och för att minska mÀngden data som behöver överförasmellan webbserver och webblÀsare.Undersökningen genomförs genom att en befintlig webbapplikation först undersöksför att avgöra vilka datamÀngder som behöver sparas i webblÀsare.Sedan jÀmförs olika teknikers egenskaper och tidsÄtgÄng för att spara data av olikastorlekar.Resultaten frÄn undersökningarna visar att stödet i webblÀsare för FileSystem APIoch IndexedDB inte Àr tillrÀckligt för att teknikerna ska anvÀndas i publikawebbapplikationer, varför HTML5 Application Cache i kombination med WebStorage Àr det bÀsta alternativet att anvÀnda för att möjliggöra attwebbapplikationer kan anvÀndas utan internetanslutning..

SammanfattningHemsedal Àr en turistdestination mellan Bergen och Oslo, Norge. Deras vision Àr att vara Skandinaviens mest attraktiva resmÄl för fjÀllsport och unika kulturupplevelser. Att söka skapa en hÄllbar turismutveckling, genom en enhetlig definition av begreppet samt genom lÀmpliga verktyg, anser författarna Àr av betydelse för Hemsedal. Detta för att vara konkurrenskraftiga nog till att göra ansprÄk pÄ titeln Skandinaviens mest attraktiva resmÄl, samt för en fortlevnad av destinationen. Hemsedal bör vara ekonomisk, ekologisk samt sociokulturellt lÄngsiktigt hÄllbar.

Kirurgiska ingrepp ökar dĂ„ antalet sjukdomar och befolkningens livslĂ€ngd ökar. Fler operationer utförs i vĂ€rlden och högre krav stĂ€lls pĂ„ hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Ibland kan en operation leda till omfattande skador, komplikationer eller dödsfall. Förebyggande arbete för att höja patientsĂ€kerheten sker internationellt och nationellt.VĂ€rldshĂ€lsoorganisationen (WHO) har utarbetat en checklista för att förbĂ€ttra patientsĂ€kerheten för att sĂ€kerstĂ€lla kvaliteten pĂ„ vĂ„rden genom att anvĂ€nda en beprövad mall. EuroparĂ„det, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Landstingens Ömsesidiga FörsĂ€kringsbolag (LÖF) och Socialstyrelsen arbetar alla med frĂ„gor kring patientsĂ€kerheten.

Lakvatten har varierande föroreningsgrad och karaktÀr. Det bildas dÄ regnvatten perkolerar igenom en deponi. I en deponiverksamhet Àr lakvattnet den huvudsakliga pÄverkan pÄ den omgivande miljön. För att begrÀnsa föroreningshalten i naturen behöver lakvattnet samlas upp och omhÀndertas. Olika tekniker har utvecklats för att rena lakvatten lokalt.

I den kommun vi arbetar pÄgÄr ett utvecklingsarbete kring implementeringen av individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen. Som ett led i detta har vÄr skola pÄbörjat ett lokalt utvecklingsarbete som fokuserar pÄ arbetet med pÄ arbetet med lokal pedagogisk planering (LPP). VÄrt syfte med detta arbete var att undersöka hur eleverna upplevde arbetet med LPP och bedömningsmatris. Vi genomförde studien i tvÄ grupper pÄ en 6-9 i Norrbotten, en i skolÄr 7 och en i skolÄr 8. Studien genomfördes i klasser som vi vanligtvis undervisar i.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Dagens lokala nÀtverk förvÀntas tillgodose allt högre krav pÄ prestanda, högre överföringshastigheter, men Àven mobilitet. AnvÀndare behöver allt mer tillgÄng till det lokala nÀtverket samtidigt som de ofta behöver röra sig inom arbetsplatsens omrÄden. Till detta hör Àven de, i vissa situationer, krav pÄ snabba uppkopplingar av tillfÀlliga nÀtverk, t. ex. vid konferenser.

Syftet med uppsatsen Àr, utifrÄn lÀrarkÄrens och förÀldrarörelsens synvinkel, fÄ veta om och varför barn och ungas fostran blivit alltmer professionaliserad, vilka roller lÀrarkÄren och förÀldrarörelsen haft i denna process och hur ansvarsgrÀnserna mellan hem och skola sÄg ut och varför. KÀllor som anvÀnts Àr lÀrartidningar och förÀldratidningar under 1960-1980. Under grundskolans tvÄ första decennier fick skolan och olika professionella allt större inflytande över barnens fostran. LÀrarkÄren bestÀmde i hög utstrÀckning villkoren lokalt medan förÀldrarörelsens framsteg var ringa. FörÀldrarörelsen hade ett betydande inslag av professionella, dock inte skolledare och lÀrare under 1970-talet..