Sök:

Sökresultat:

1764 Uppsatser om Lokalt centrum - Sida 6 av 118

Förebyggande arbete mot biltillgrepp i Luleå kommun

Det har skett en stor ökning av biltillgreppen i Luleå kommun under åren 1997-2002. De vanligaste gärningsmännen är missbrukare eller tonårspojkar. Denna brottslighet kan vara en stark bidragande orsak för tonårspojkarnas utveckling av framtida grövre kriminalitet. Utifrån dessa fakta har författarna bl a genomförs intervjuer med polis och kommun i staden för att fördjupa sig i ämnet. Tillgreppen har i huvudsak visat sig förekomma i tre av stadens områden.

Gräv där du står : ett förslag för centrala Söderhamn utifrån ungdomars perspektiv

Detta examensarbete fokuserar på planering i en stad där tillväxt inte är det mest troliga scenariot. Staden i fråga är Söderhamn i Hälsingland som under de senaste 40 åren har genomgått en oavbruten befolkningsminskning. Orsakerna till detta är många och i dagsläget är det framför allt ungdomar som lämnar orten för möjligheter till arbete och utbildning i större städer där en hel del väljer att stanna kvar. Den långtgående stagnationen har satt sina spår i invånarnas attityd till Söderhamn och många av ortens unga upplever att det inte finns något där som tilltalar dem. Vid tiden för detta examensarbete arbetade Söderhamns kommun med att ta fram ett program för att utveckla stadens centrum.

Nationalism i mångetniska federationer

Denna uppsats behandlar nationalism i mångetniska federationer. Inom alla federala system finns en spänning mellan den federala nivån och delstaterna. Denna spänning brukar vanligen beskrivas som en konflikt mellan centrum och periferi. Även nationalism i mångetniska federationer kan beskrivas som en konflikt mellan centrum och periferi. En vanlig kategorisering av nationalismen är den i kulturnationalism och statsnationalism.

Analys och utvecklingsförslag över Väster industriområde i Landskrona

Sammanfattning Landskrona kommun och stad växer. Inflyttningstakten har ökat stadigt och befolkningen i kommunen beräknas öka med cirka 3300 invånare till 2015. Det har under en tid byggts många nya enfamiljshus utanför Landskrona stad. I direkt anslutning till Landskrona har det börjat bli en brist på tillgänglig mark för nyexploateringar. När den nya järnvägsstationen anlades, lokaliserades den till den östra stadsgränsen och det är utifrån denna station som nya stadsbyggnads- planer har utgått.

Att vända staden mot Nissan

SammanfattninSammanfattning I många städer lägger industrier ner eller flyttar ut från stan. Detta medför att gamla hamnområden blir lediga och kan omvandlas. De blir istället nya attraktiva bostadsområden och populära platser för stadens invånare att röra sig i. Ån Nissan som flyter genom Halmstad delar staden i en västlig och östlig del. Den upplevs idag mer som en barriär än som en tillgång för staden.

Det urbana offentliga rummets resiliens som mötesplats

Idag står det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden. Syftet är därmed att studera hur det traditionella urbana offentliga rummet som mötesplats kan komma att påverkas av handelsverksamheters omlokalisering i staden. Syftet är vidare att undersöka hur det traditionella urbana offentliga rummet i mellanstora till stora kommuner kan stärkas och bli mer resilient som mötesplats oavsett handelsverksamhetens närvaro, för att främja en social hållbarhet.

Staten, brandflyget och framtiden: undersökning av ett beslut med hjälp av köp- och beslutsteori

På 1960-talet tog Sverige steget från brandtorn ute i skogen till en hightech-lösning med flygplan ? det svenska brandflyget var fött. Under de senaste åren har många länder runt om i världen tagit nästa steg i teknikutvecklingen: satellitövervakning. Men i Sverige, där brandflyget varit en trogen vän som visat värdefulla resultat, gjorde man något helt annat. Man drog in brandflyget och ersatte det istället med ? ?ingenting?.

Kulturpräglade miljökaraktärer i landskapet : om teorierna kring och användningen av "Allmänningen", "Lustgården" och "Centrum, festen" i fysisk planering för hälsa och välbefinnande.

During spring 2008, the Institution for Landscape Architecture, in co-operation with Naturvårdsverket, initiated a survey in the districts of Skåne. In the survey, four out of eight park characters were examined, and it was observed that not only was it difficult interpreting these characters, but it was also presented with difficulties separating ??Lustgården?? and ??Allmänningen??. The purpose of this master thesis in Landscape Architecture and Environmental Psychology is twofold. Firstly, a theoretical framework will be constructed on the thee characters ??Allmänningen??, ??Lustgården?? and ??Centrum, festen??.

Stadskärna i omvandling : en fallstudie om omvandlingen av rekordårsstrukturer i stadsmiljö

Mitt intresse för senmodernismens och rekordårens strukturer vaknade till liv när jag gjorde min praktik i Avesta i Södra Dalarna. Med en stadskärna starkt influerad av rekordårens strukturer hade man i Avesta börjat fundera över hur en centrumomdaning skulle gå till. Då arvet efter senmodernismens strukturer återfinns i nästan alla svenska städer blev jag intresserad av att studera hur man hanterat den här typen av stadsomvandlingar på andra platser i landet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur man som stadsplanerare kan förändra en stadskärna, influerad av senmodernismen, till dagens planerings- och stadsmässighetsideal. I uppsatsens teoridel beskrivs bakgrunden till modernismens arkitektur genom 1900- talets historia. Därefter övergår uppsatsen i en fallstudie där två stycken kvalitativa intervjuer genomförts med två respondenter avseende tre platser.

Gröna skolgårdar i centrum. Barns tillgång av natur under skoltid i Göteborgs Stad

I denna uppsats har vi studerat tillgången av natur, med skolor i stadsdelsnämnd (SDN) Centrum i Göteborg som utgångspunkt och även förekomsten av naturinslag på skolgårdarna. Naturkontakt är viktigt för barns välmående, såväl hälsa som utveckling av motorik och fantasi. Barn som vistas i natur visar också mindre ångest och oro. Tillgången på områden som kan erbjuda naturkontakt och som barn kan vistas på är därför av stor vikt. Barns fria rörlighet är begränsad, på grund av de fysiska möjligheterna till hög rörlighet och att den fria rörligheten vidare kan begränsas av regler uppsatta av föräldrar och skola.

Skicka vidare ? ungdomars val av kommunikationskanaler för att få information om fritidsaktiviteter

Titel:Skicka vidare ? ungdomars val av kommunikationskanaler för att få information omfritidsaktiviteterFörfattare:Johanna FasthUppdragsgivare:Göteborgs stad Centrum, enheten FritidKurs:Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapVid institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:Vårterminen 2011Handledare:Annika BergströmSidantal:39 sidor, 15 824 ordSyfte:Att undersöka vilka kommunikationskanaler ungdomar använder sig av och efterfrågar för att få information om fritidsaktiviteter i Göteborgs centrum.Metod och material:Kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper med totalt nio ungdomar i årskurs 9.Huvudresultat:Resultatet visar att ungdomarna främst får information om fritidsaktiviteter genom kompisar, dels via sociala sajter, t.ex. Facebook och dels via personliga möten. Undersökningen visar även att ungdomarna tycker att information genom det personliga mötet är lättare att ta till sig än information som fås via affischer och flyers. Ungdomarna anser att sms-utskick är en bra informationskanal för att få information om fritidsaktiviteter..

Att vända staden mot Nissan

SammanfattninSammanfattning I många städer lägger industrier ner eller flyttar ut från stan. Detta medför att gamla hamnområden blir lediga och kan omvandlas. De blir istället nya attraktiva bostadsområden och populära platser för stadens invånare att röra sig i. Ån Nissan som flyter genom Halmstad delar staden i en västlig och östlig del. Den upplevs idag mer som en barriär än som en tillgång för staden. Kommunen har påbörjat arbetet med att ?vända? staden mot Nissan, men det finns mycket kvar att göra. I arbetet delar jag in Nissan i tre steg där jag först tittar mer övergripande på området runt Nissan från Frennarp i norr till hamnen i söder.

För- och Nackdelar med Molnbaserade Affärssystem

Molnet är en ny revolution inom IT- världen. På senare år har teknologin kring molnbaserade tjänster utvecklats väsentligt och allt fler företag väljer att lägga hela eller delar av sitt affärssystem på molnet. Den grundläggande idén bakom molnet är att beräkningarna utförs på servrar och att informationen därefter strömmas vidare till användaren. De senaste tre åren har investeringarna gällande molnbaserade affärssystem börjat accelerera i allt högre takt. I dagsläget riktar sig molnbaserade affärssystem mot mindre företag som är i ett behov utav ett standardiserat affärssystem som inte kostar multum.

Enkelt avhjälpta hinder : En jämförande tillgänglighetsstudie mellan två centrum

Rapporten är en utredning av tillgängligheten (enkelt avhjälpta hinder) för fem olika delområden i Sollentuna C. i Stockholm som jämförs mot motsvarande delområden i shoppingcentrumet Grand Samarkand i Växjö.De utvalda delområdena jämförs i ett tillgänglighetsperspektiv för att utredas om de är tillgängliga eller inte. Jämförelsen visar olika hinder och olika åtgärdade hinder för motsvarande delområden i centrumen. På så sätt kan centrumen ta hjälp av varandra för att se olika alternativ till att åtgärda samma eller motsvarande hinder i samma delområde.I resultatet redovisas alla icke åtgärdade hinder för de olika delområdena i båda centrumen. Med hjälp av bifogade kartor kan läsaren lätt se var delområdena ligger i centrumen och var hindren finns som behöver åtgärdas..

Framkomlighet för cyklister : en jämförelse mellan policy och verklighet på två platser i centrala Uppsala

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka cyklisters undermåliga framkomlighet i anslutningen till Uppsala centrum och att studera vilka problem som uppstår då cykeltrafikens förutsättningar förändras. Frågeställningen preciserade syftet genom att avgränsa undersökningen till vilka faktorer i den fysiska miljön som motverkar framkomligheten till Uppsala centrum för cyklister. För att svara på min frågeställning valde jag att undersöka två välanvända platser där cykelvägar ansluter till Uppsala centrum. Jag sammanställde ett protokoll utifrån TRAST (Banverket, Boverket, Sveriges kommuner och landsting & Vägverket 2007) med kriterier för att undersöka platsernas fysiska miljö med avseende på kontinuitet, kapacitet, tillförlitlighet, orienterbarhet, bekvämhet och överblickbarhet. För att kunna dra slutsatser av denna inventering utförde jag även en observation på var plats där jag registrerade konflikter som uppstod och mellan vilka typer av trafikanter. Inventeringen och observationen utgjorde tillsammans underlag för min analys av platserna, vilken är den del av arbetet som i högst grad svarar på min frågeställning. Resultatet visar att det uppstår konflikter på de två undersökta platserna och att dessa kan härledas till den fysiska miljöns utformning.

<- Föregående sida 6 Nästa sida ->