Mögelkontaminering är ett problem inom livsmedelsindustrin eftersom den kan orsaka minskad hållbarhet och minskad säkerhet av livsmedel. Aspergillus niger är ett vanligtförekommande mögel i varmare klimat och hittas därför ofta i importerade livsmedel. A.niger kan till exempel orsaka stor förstörelse av färsk frukt och grönsaker. En vanligkonserveringsmetod för att inhibera mögeltillväxt i livsmedel är att tillsätta de svaga organiska syrorna sorbin? och bensoesyra.

Klimatförändringarochväxthuseffektenärämnensomdebatterassågottsomdagligenisamhället.Enviktigfrågaidebattenärlivsmedelskonsumtionensbetydelseförklimatförändringarna.Idettaarbetestuderaskonsumenterssynpåtreolikasvenskaklimatmärkningar;SvensktSigill,KRAVochCarbonFootprint.Förattmöjliggöraförkonsumenternaattgöraaktivavalavlivsmedelsomärbättreurklimatsynpunkt,harKRAVochSvensktSigilltillsammansiettgemensamtprojektarbetatmedatttaframenklimatmärkning.Allaproducenterochföretaganvänderintedennamärkning,utanhariställetvaltattanvändasigavensåkalladproduktmärkning,CarbonFootprint,somredovisarenenskildproduktsklimatpåverkan.Syftetmedsamtligamärkningarärattunderlättakonsumentensvalavmerklimatvänligalivsmedel.Idettaarbeteharkonsumenternassynpåklimatmärktalivsmedelstuderatsgenomenkätundersökningar.Urvalsmetodenförenkätundersökningensomanvändesärettsåkallatpåstanna?urvaldärenkäternadelasut,idettafallienlivsmedelsbutik,tilldepersonersområkarpassera.Enkätenbestodavfrågorsomrördebådekonsumentenssynpådensåkalladeklimatfråganochvilkaåtgärderkonsumenternaansågbordegörasförattminskamatenspåverkanpåklimatet.Huvuddelenavenkätenbehandladefrågorsomsyftadetillatttaredapåkonsumentenssyn,inställningochkunskapomklimatmärkningarna.184konsumentersvaradepåenkätenochdengenerellabildenärattklimatfråganärenmycketviktigfråga.Konsumenternasinställningtillenklimatmärkningvisadesigvaramycketpositivdärhela85procentinstämmeriattdetvorebramedenklimatmärkningavmat.Denallmännauppfattningenblandkonsumenternaärattklimatförändringarnaärencentralfrågaoch77procentanserattkonsumenternabörändrasinamatvanorförattbromsaklimatförändringarna.85procentanserattdetvorebramedenklimatmärkningsåattdetblirenklareattväljalivsmedelsomärbättreurklimatsynpunkt.Mångaavförslagentillförändringarsomkonsumenternakangöraförattminskasinklimatpåverkanärkonsumenternavälförtrognamed,mendetärintealltiddeföljerdem.Inställningentilldeolikaklimatmärkningarnaärrelativtgodochigenkänningenär69procentförSvensktSigillochhela93procentförKRAV.MärkningenCarbonFootprintäridagsynnerligenokändiSverige.Sammanfattningsviskankonstaterasattdetföreliggerettstortintresseförklimatfråganblandkonsumenterna.Entydligochenkelklimatmärkningavlivsmedelsomgördetmöjligtförkonsumenternaattväljalivsmedelsomärbättreurklimatsynpunktefterfrågansochskulleuppskattas.Kunskapenomdebefintligaklimatmärkningarnaärmycketbegränsadochdetkrävstroligtvismycketarbeteföratthöjakunskapsnivånkringklimatmärkningar..

Salmonella är en av de vanligaste orsakerna till livsmedelsburna infektioner hos människor. Infektionen sker via en fekal-oral smittväg, i första hand via kontaminerade livsmedel men även via kontakt med smittade djur och människor. Utbrott av Salmonella hos människa orsakas ofta av livsmedel från djur infekterade med Salmonella och i flera fall kan den primära smittkällan spåras tillbaka till kontaminerat djurfoder. Foder utgör det första ledet i animala livsmedelskedjan och är därmed en viktig utgångspunkt för kontroll av Salmonella för att reducera smitta senare i denna kedja. Kontamination av foder kan potentiellt ske vid skörd, under processning särskilt i foderfabriken eller under lagring och transport.

Bakgrund: Det saknas kunskap om vad konsumenter anser vara de mest relevanta formerna av social påverkan i livsmedelsbranschen, samt hur sådan påverkan kan realiseras. Så länge det inte är klargjort vad som konsumenten anser är de mest relevanta formerna riskerar utvecklingen av strategier för lämplig dito bland företagen hämmas.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad konsumenter anser är de mest relevanta formerna av social påverkan, samt hur sådan påverkan kan realiseras av företag.Metod: En kvalitativ metod såväl som en kvantitativ metod har använts. En kvantitativ studie har genomförts för att ta reda på vilka olika aspekter av social påverkan som konsumenter värderar högst vid livsmedelsinköp. En kvalitativ studie har genomförts, vid vilken det undersöktes hur företaget säger sig använda CSR i sina olika verksamheter, och hur social påverkan således kan realiseras.Resultat/slutsatser: Studien visar att konsumenter främst värderar god djurhållning och näringsaspekter vid inköp av livsmedel. Koncept som god djurhållning är viktigare än märkningar som visar på det samma.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

I den här uppsatsen har en fallstudie genomförts i syfte att ta reda på hur ett företag iservicehandeln med hjälp av utvalda marknadsföringsstrategier kan påverka konsumenter tillatt välja ett mer hälsosamt alternativ vid inköp av livsmedel, samt om detta är något somefterfrågas av kunderna själva. De teorier som ligger till grund för arbetet är teorier omföretags frivilliga samhällsansvar, även kallad Corporate Social Responsibility, butikenspåverkan på ett köp samt kunders köpbeteende och impulsköp. Syftets företagsperspektiv harundersökts genom två intervjuer med en franchisetagare hos Reitan Convenience Sweden ABoch genom en intervju med verkställande direktör för branschorganisationen SvenskServicehandel & Fast Food. Data från kundperspektivet har samlats in genom enkäter ochintervjuer med ett urval av butikens kunder. För att skapa en helhetsbild av de bådaperspektiven har även en observationsstudie genomförts.

Denna uppsats handlar om hur människor förhåller sig till de två begreppen ekologiskt och närproducerat. Fokus ligger på vad som av konsumenten uppfattas som närproducerat respektive ekologiskt. Vilka faktorer som påverkar konsumenterna d.v.s. varför väljer de ekologisk eller närproducerad mat och slutligen hur kopplas deras tankar kring hälsa och miljö ihop med det ekologiska och närproducerade? Studien är en undersökning med en så kallad etnografisk metod där observationer och intervjuer genomförts på plats i butik.

Distribution av temperaturkänsliga livsmedel går ut på att lagra, hantera och transportera varor till så låg kostnad som möjligt med bibehållande av så stor del som möjligt av ursprunglig kvalitet och hållbarhet. För att klara detta krävs att alla aktiviteter sker under temperaturkontrollerade former, vilket benämns kylkedja.Denna rapport behandlar de aktiviteter som sker i flödet från grossist till detaljist, restaurang och storhushåll samt de aktiviteter som dessa aktörer ansvarar för. Målet med rapporten är att redogöra för hur dagens distributionssystem fungerar för kylda och frysta livsmedel i detta flöde, med särskild inriktning på temperaturhållning och hållbarhet. Kontroller, kvalitet, svinn, reklamationer och problem är områden som studerats särskilt.Väldigt få av de intervjuade aktörerna inom livsmedelsbranschen anser att det är något problem med temperaturhållningen. Intervjuer med myndigheter och studier av rapporter och resultat från dessa ger dock en helt annan bild.

Denna kandidatuppsats på 15 högskolepoäng är skriven inom ämnet landsbygdsutveckling. Uppsatsen diskuterar vad olika livsmedelsföretagare på landsbygden anser om att vara just detta. I uppsatsen vägs för- och nackdelar med etableringar på landsbygden och det tas även upp vilka formella förändringar som skulle underlätta för dem som bedriver verksamheter utanför staden. Utifrån marknadsförings-teorier och rationalitets-teorier diskuterar jag material som jag samlat in genom intervjuer och observation hos olika verksamhetsägare som antingen har gårdsbutik, lantcafé eller restaurang. Jag diskuterar hur samarbeten och marknadsföring fungerar i företagen och jag tar även upp företagarnas syn på landskapsidyllen. Uppsatsen bygger på vad fem olika verksamhetsägare anser om dessa frågor och inga konsumenter eller myndigheter har kontaktats i denna fältstudie. Verksamhetsägarna var eniga om att deras företag bidrog till att de som inte är bosatta på landsbygden kommer ut i naturen. De öppnar upp för de människor som inte är bekanta med bygden att hitta en sysselsättning så som att fika eller handla i gårdsbutiker.

Syftet för detta examensarbete på kandidatnivå är att undersöka hur Lantmännen AXAutnyttjar sina resurser för att på så sätt försöka förstå hur de strategiskt har bemöttkonsumenternas ökade krav på hälsosamma livsmedel i sin produktutveckling..

Som en följd utav den växande efterfrågan för importerade livsmedel i Kina, finns det idag ett par svenska livsmedelsföretag som exporterar svenska livsmedel till Kina. Den ständigt växande ekonomin i Kina har skapat nya konsumentbehov och öppnat nya möjligheter för utländska företag att sälja sina inhemska produkter till landet med en enormt växande marknad.Enligt en färsk amerikansk rapport har den ekonomiska tillväxten i Kina bidragit till en växande medelsklass som efterfrågar säkrare och naturligare kvalitets produkter. I rapporten framgår att med en växande medelklass i landet har människor blivit mer måna om att köpa utländska livsmedel. Detta pga. ett antal tidigare livsmedelsskandaler, som orsakat förödande konsekvenser för befolkningen.

Studiens syfte var att beskriva hemodialyssjuksköterskors kunskaper om fosfater, livsmedel med ett högt fosfatinnehåll samt förmågan att omsätta den kunskapen till ett dagsintag. Metod: Designen var deskriptiv med komparativa och korrelerande inslag. En egenkonstruerad enkät användes med kunskapsfrågor som var indelad i tre teman; kroppen, livsmedel och dagsintag. Totalt 19 hemodialysenheter besvarade enkäten vilket gav en undersökningsgrupp med 181 respondenter. Statistiska uträkningar gjordes för sammanställande av antal poäng per tema och korrelation mellan kön, ålder, antal år som sjuksköterska och antal år inom dialys.

I ljuset av en ökande miljömedvetenhet i vårt konsumtionssamhälle och de nya frågeställningar dessa förändringar medför syftar denna uppsats till att jämföra norrländska konsumenters attityder till KRAV-märkta kontra lokalproducerade varor. Vi har undersökt betalningsviljan för de två ?märkningarna? samt utrett vilka faktorer som spelar roll för en konsuments val så som pris, närhet till producent och produktionsmetod. Vi utförde en enkätundersökning där vi, med hjälp av ett valexperiment (vars teoretiska referensram bygger på den slumpmässiga nyttofunktionen i kombination med Lancasters värdeteori) kunde härleda betalningsviljan. I enkäten ställde vi även frågor kring vilka faktorer konsumenten anser vara viktigt i sitt val.

Nitrittillsatser i charkuterivaror har under la?ng tid anva?nts fo?r sina fa?rggivande, sensoriska, antibakteriella och konserverande egenskaper. Dess fa?rggivande egenskaper beror pa? re- aktioner med muskelproteinet myoglobin, vilket leder till bildande av rosa nitrosyl- myoglobin. Dess smakgivande egenskaper beror dels pa? antioxidativa egenskaper, men a?ven andra reaktioner a?r inblandade.

Varje dag förloras stora mängder livsmedel och dessa förluster sker i alla steg från jordbruket till konsumenternas hushåll. En av orsakerna till att mat går förlorad är att produkten börjar närma sig sitt bäst- föredatum. Bäst-föredatum ska ses som en kvalitetsmärkning, där tillverkaren av produkten fram till datumet kan garantera en produkt som har kvar de egenskaper som krävs för just det livsmedlet. Bäst-föremärkning kan ibland förvirra konsumenten och blandas ihop med sista förbrukningsdag. Sista förbrukningsdag används för livsmedel som ur en mikrobiologisk synpunkt är mycket lättfördärvliga (exempelvis köttfärs) och bör inte konsumeras när datumet passerats.