Sök:

Sökresultat:

751 Uppsatser om Lokalmässig integrering - Sida 36 av 51

ADHD och inkludering

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ hur lÀrare och specialpedagoger pÄ en skola definierar begreppet inkludering och hur de tÀnker kring och arbetar med inkludering av elever med diagnosen ADHD. Vidare har Àven syftet varit att ta reda pÄ hur skolformen har sett ut för elever med ADHD sedan diagnosen kom. Min undersökning har varit av kvalitativ art med ostrukturerade intervjuer som metod. Mina teorier har jag tagit frÄn relevant litteratur om ADHD, pedagogik/specialpedagogik och inkludering. Teorierna och svaren frÄn informanterna stÀmmer vÀl överens.

invandrarkvinnors upplevelser av utbildningsprogram : En kvalitativ studie pÄ Arosdöttrarnas elever

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad invandrarkvinnor hade för upplevelser av utbildningsprogrammet pÄ Arosdöttrarna. LÄgutbildade, invandrande kvinnor har lÀnge varit en utsatt grupp i samhÀllet, prÀglade av arbetslöshet, obetalt hemarbete och psykisk ohÀlsa. SamhÀllets insatser för integrering har inte varit tillrÀckliga vilket resulterat i att invandrarkvinnor varit hemma flera Är utan nÄgon huvudsysselsÀttning utanför hemmet. SprÄkinlÀrning och social kontakt med andra verkar enligt tidigare forskning ha varit viktigt i integrationsprocessen. Ett sÀtt har varit att ge kvinnor verktyg för att frÀmja deras empowerment, det vill sÀga, förmÄgan att hantera exempelvis problem.

Fritidsverksamheten för 10-12-Äringar - Finns den?: En intervjustudie bland verksamma fritidspedagoger och rektorer

Syftet med vÄr rapport var att belysa och tolka fritidspedagogers uppfattning om hur verksamhet för barn mellan 10-12 Är i fritidshem kan vara uppbyggd för att möta barnens behov. Vi anvÀnde oss Àven av ett delsyfte för att förtydliga vÄrt huvudsyfte. Delsyftet var att synliggöra fritidspedagogers uppfattning om hur verksamheten i fritidshemmet speciellt kan anpassas för barn mellan 10-12 Är för att tillgodose deras behov. För att nÄ kÀrnan av vÄrt syfte utformade vi forskningsfrÄgor. ForskningsfrÄgorna Àr; hur anpassar fritidshemmen sin verksamhet till de Àldre barnen, hur ser fritidspedagogerna pÄ sin verksamhet som Àr riktad mot 10-12-Äringar och har fritidshemmets uppdrag fÄtt stÄ tillbaka pÄ grund av att fritidsverksamheten nu Àr integrerad med skolan.

Jag kan lÀsa och skriva! : En intervju- och enkÀtstudie om att skapa goda lÀs- och skrivcirklar för barn i Ärskurs 1 i riskzon att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Syftet med studien var att med hjÀlp av intervjuer och enkÀter med ett kvalitativt inslag synliggöra klasslÀrares tankar om olika vÀgar att skapa framgÄng i lÀsning och skrivning för de elever som befinner sig i riskzon att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter. Sammanfattning av resultatet visar att klasslÀraren har god kunskap om barns lÀs- och skrivutveckling och arbetar pÄ ett strukturerat och varierat sÀtt med lÀs- och skrivinlÀrning i Ärskurs 1, dÀr det sker en integrering av bÄde ljudmetoden och helordsmetoden. I studien finns tankar om delaktighet och ett metakognitivt perspektiv, dÀr man gör eleven delaktig i sitt eget lÀrande vilket utvecklar elevens inre kompensation och vilja, mod att lÀra och kÀnslan av att kunna. Studien lyfter accepterande för olikhet och en tillÄtande attityd som betydelsefullt för elevens sjÀlvbild, dÀr ett flexibelt arbetssÀtt och ett dynamiskt samarbete med speciallÀraren eller specialpedagog, dÀr nÀrheten och den dagliga kommunikationen Àr en styrka, bÀst gynnar eleverna. Intensiva pedagogiska insatser i Är 1 förekommer men Àr ingen sjÀlvklarhet för alla elever dÀrför Àr det ett viktigt utvecklingsomrÄde dÀr skolan som en sjÀlvklarhet ska erbjuda alla elever i riskzon att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter denna möjlighet.

Hamburgare eller bajs? : en fallstudie om en funktionshindrad elevs undervisning i idrott och hÀlsa pÄ en sÀrskola

A child with functional disorder getting close to starting school has different types of schooling to choose between. Parents and the school of the matter have to agree in consultation. I use the conceptions included and segregated schooling to show different ways attend school. By included education I mean that all students with as well as without functional disorder in a group shall be completely comprised in the situation and not be separated from the group by individual exercises (Fors 2004). A segregated schooling is often pursued in special school where all the students have functional disorder and the education usually takes place in separate buildings (Emanuelsson 2001).I have completed a qualitative case study of a boy who is 14 years old and has the functional disorder Down?s syndrome and has been placed at a special school his entire schooling.

?Man bygger vÀgen medan man gÄr pÄ den? Organisationen och dess inverkan pÄ socialsekreterares upplevda handlingsutrymme i arbetet med ensamkommande flyktingbarn.

Syftet med studien var att undersöka vilka organisatoriska förutsÀttningar somsocialsekreterare upplever inverka pÄ deras handlingsutrymme i arbetet med ensamkommandeflyktingbarn. Studiens frÄgestÀllningar Àr; Vilka organisatoriska omstÀndigheter möjliggörrespektive begrÀnsar socialsekreterares arbete med ensamkommande flyktingbarn? Och hurresonerar socialsekreterare angÄende organisatoriska förutsÀttningars inverkan pÄhandlingsutrymmet knutet till deras yrkesroll? I studien har fem semi-strukturerade intervjuergenomförts dÀr urvalet bestod av socialsekreterare som pÄ heltid arbetar medensamkommande flyktingbarn. En tematisk analys har gjorts med integrering av empiri ochteori. De teoretiska ansatserna vÄr studie utgÄtt frÄn Àr organisationsteori, begreppethandlingsutrymme, symbolisk interaktionism och rollteori.

HjÀlp mig att vÀxa : en studie av förskollÀrares upplevelser och arbetssÀtt med inkluderande specialpedagogik i förskolan

Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). HjÀlp mig att vÀxa ? en studie av förskollÀrares upplevelser och arbetssÀtt med inkluderande specialpedagogik i förskolan.

En skola för alla? En studie om inkludering och integrering av funktionshindrade elever.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ vad som menas med begreppet En skola för alla och hur det uppfattas och tolkas av skolpersonal pÄ tvÄ skolor. Jag har tagit del av skolornas mÄl och tankar för att skapa en skola för alla. Undersökningen har skett i tvÄ omgÄngar, först en enkÀtundersökning om tolkningen av begreppet och sedan djupare intervjuer med tre personer som arbetar pÄ skolorna. Innan jag begav mig till skolorna tog jag del av litteratur kring Àmnet en skola för alla. Jag fann att merparten av den litteratur och de handlingar jag tagit del av har en negativ syn pÄ sÀrundervisning och andra skolformer sÄ som sÀrskolan.

Storleksoptimering av en etanolfabrik för integrering med ENA Energis kraftvÀrmeverk. : Baserat pÄ en regional energibalans mellan tillgÄng pÄ etanolbrÀnsle i Enköping kommun och producerad etanol med hjÀlp av tillgÀnglig Änga frÄn ENA kraftvÀrmeverk.

AbstractThe future of ethanol is depending on good solutions for the production. ENA energy power plant produces electrical power and district heating by heating biofuel. By building an integrated bioenergy plant surplus steam could be used to produce ethanol as fuel to vehicle.This would mean that ethanol is produced renewable energy and the energy for the process derives from the surplus of power.  ENA energy, MDH (the University of MÀlardalen) and the energy authority has initiated a research project were different bioenergy combinations integrate with existing power plant.  As a part of the project which size an integrated factory should be to gain the best efficiency for the plant was investigated. Consideration will be taken to the cost of the production in order to be competitive to the price of imported ethanol.  Etanolens framtid vilar pÄ bra lösningar för framstÀllning.  I ENA energi kraftverk i Enköping produceras el och fjÀrrvÀrme genom eldning av biobrÀnsle.  Genom att bygga ett integrerat bioenergikraftverk dÀr skulle man kunna anvÀnda överskottsÄnga till att framstÀlla etanol som fordonsbrÀnsle.

?Skolarbete prioriteras?? - En studie om hur lÀrare hanterar elevinitierade datoraktiviteter

NÀr datorer finns i klassrummet anvÀnds de inte bara till de uppgifter lÀraren har delat ut till eleverna, utan Àven till andra aktiviteter som eleverna sjÀlva tar initiativ till. MÄnga lÀrare upplever att eleverna blir distraherade av dessa aktiviteter och det finns Àven forskning som visar att det hindrar deras lÀrande. Det finns dock Àven tillfÀllen dÄ de elevinitierade datoraktiviteterna integreras i undervisningen. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare hanterar den elevinitierade datoranvÀndningen för att fÄ en bÀttre förstÄelse för om och nÀr man bör styra eller hindra respektive integrera de elevinitierade datoraktiviteterna. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med lÀrare och elever samt observationer pÄ tvÄ vÀstsvenska gymnasieskolor.

SÀrskilda undervisningsgrupper i en skola för alla

Malmö Högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning Höstterminen 2006 Wiborgh, Åsa. & Wistrand, Anna. (2006). SĂ€rskilda undervisningsgrupper i en skola för alla. (Special teaching groups in a school for all children).

Interoperabilitet mellan mark- och flygstridskrafter : En nulÀgesanalys av Försvarsmaktens styrande och inriktande dokument utifrÄn Michael Codners och Ingvar Sjöbloms interoperabilitetsteori

Den svenska Försvarsmakten brukar frÄga sig om den Àr tillrÀckligt interoperabel för att kunna delta i internationella insatser. En minst lika berÀttigad frÄga borde vara om den Àr tillrÀckligt interoperabel, mellan sina försvarsgrenar, för att kunna genomföra sjÀlvstÀndiga operationer utifrÄn teorin om gemensam krigföring. Den bristande förmÄgan till gemensam krigföring i försvarsmakter generellt och för Sveriges Försvarsmakt specifikt utgör uppsatsens grundlÀggande problem. Genom att anpassa och skapa ett analysverktyg utifrÄn Codners och Sjöbloms interoperabilitetsteori har Försvarsmaktens dokument analyserats för att belysa eventuella svagheter kopplat till gemensam krigföring och nationell interoperabilitet mellan mark- och flygstridskrafterna. Undersökningen visar pÄ svagheter kopplat till den anpassade interoperabilitetsteorin och Försvarsmaktens styrande dokument.

Hur lÀrare verksamma i grundskolan arbetar för ett inkluderande klassrum : En studie om inkluderingsarbetet

Trots att sportintresset Àr stort i Sverige och tidningarna lÀgger stora resurser pÄ bevakningen av sport har sportjournalistik alltid varit försummat som forskningsomrÄde. I den hÀr uppsatsen har jag undersökt kritiska omdömen i svensk sportjournalistik genom en kvalitativ analys av krönikor skrivna i Dagens Nyheter (DN), Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet och Expressen efter att det svenska landslaget förlorat en tÀvlingsmatch. Det jag velat ta reda pÄ Àr hur sprÄket har sett ut, vilka som tillskrivits ansvar för förlusten och vilka skillnader och likheter som finns mellan de olika tidningarna. Jag har gÄtt tillbaka till VM 1990 och granskat sammanlagt 28 matcher, cirka 112 artiklar. I vissa fall har inte alla tidningar haft en opinionsartikel om matchen, i andra fall har nÄgon tidning haft mer Àn en.

Tre idrottslÀrare och tre fysiskt funktionshindrade elevers upplevelser av deras situation i Àmnet idrott och hÀlsa

Idrottsundervisning för elever med fysiska funktionshinder har i flera tidigare studier visat sig att det kan innebÀra svÄrigheter. Syftet med detta examensarbete var att erhÄlla en fördjupad förstÄelse för hur lÀrare och fysiskt funktionshindrade elever upplever situationen i Àmnet idrott och hÀlsa i skolan, samt vilka erfarenheter idrottslÀrare har kring Àmnet. Genom observationer och intervjuer med elever och lÀrare pÄ tre olika skolor, har ett resultat av deras upplevelser och erfarenheter kring situationen i Àmnet idrott och hÀlsa i skolan uppkommit. UtifrÄn en inspiration av grounded theory som metod analyserades de transkriberade intervjuerna och observationerna frÄn de olika skolorna. Datan som erhÄllits frÄn metoderna har resulterat i olika begrepp som kan karakterisera de olika skolorna i undersökningen: NivÄanpassningar, individualisering, relation, trygghet, kommunikation och resurser.

Ett individintegrerat lÀsÄr - marginalisering eller möjlighet : En studie om tre individintegrerade elever i gymnasiesÀrskolan

The purpose of this study is to acquire knowledge about how interaction, participation and inclusion are affected by individual integration for three students in upper secondary education for pupils with learning disabilities. To be individually integrated means, in this case, that the students from compulsory school for children with learning disabilities are taking part in some of the programme-specific courses together with students from the regular upper secondary school. This study gets its inspiration from the ethnographic research approach, and uses passive observations together with interviews with students and their guardians as main methods to collect information.The school in question has not made any adjustments to make the programme-specific courses more adapted to the different needs, which is typical of integration. This study shows that the school presumes that the students with the help from the vocational teacher, but without any special needs educational help, themselves are to adapt to the conditions at the regular upper secondary school. This, together with the lack of special needs educational competence among the vocational teachers, led to a higher level of exclusion and an enhanced feeling of not being up to standard among the integrated students.The results also show that the integrated students maintain a strong wish to be included with the students attending the regular upper secondary school.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->