Uppsatsen problematiserar ämnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska ämnena i grundskolans tidigare år. Våra frågeställningar berör, om och hur de estetiska uttrycken används i undervisningen av teoretiska ämnen samt vilket utrymme de får och vad detta beror på. För att besvara frågeställningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år (förskoleklass ? åk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen.

Att känna sig svensk trots att man bott i Sverige en längre tid är inte alltid en självklarhet. Känslan av tillhörighet bottnar i någonting annat, mycket djupare än vad som kan ses på ytan. I antologin belyser vi kvinnor i varierande åldrar och deras identitetsskapande i det svenska samhället. Den gemensamma övergripande nämnaren för våra studier är kvinnornas syn på sig själva, som invandrare och individ. Amras del kretsar kring hur Bosniska invandrarkvinnor uppfattar betydelsen av den egna etniska gruppen för känslan av gemenskap i det svenska samhället.

Syftet med undersökningen är att få en bild av vad ett antal personer, i beslutsfattande positioner och som har förutsättningar att påverka skolutvecklingen i en kommun, tänker om och lägger för innebörd i begreppen en skola för alla och inkludering samt att undersöka vad dessa personer anser att det föreligger för utvecklingsbehov för att uppnå intentionen en skola för alla. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om en skola för alla, inkludering samt specialpedagogiska perspektiv. Undersökningen grundar sig på humanistisk vetenskapstradition i hermeneutisk anda och tar sin teoretiska utgångspunkt i Vygotskys sociokulturella inlärningsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Femton delvis strukturerade intervjuer, med politiker verksamma inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och tjänstemän på förvaltningsnivå i en kommun, ligger till grund för det resultat som redovisas. Resultatet av undersökningen visar att det råder vitt skilda uppfattningar om vad begreppet en skola för alla innebär. Begreppet inkludering definieras med att vara ?med i något sammanhang?, vilket sammanhanget är råder det delade meningar om.

Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur elever och deras lärare värderar estetiskt arbete och hur det estetiska arbetet fungerar i praktiken. I uppsatsen belyser jag estetiskt arbete som ämne och metod och jämför styrdokument med forskning och mitt undersökningsresultat. Jag har på ett kvalitativt sätt intervjuat fyra elever i en årskurs fem samt deras lärare för att analysera resultatet utifrån urvald kunskapsbakgrund, mitt syfte och mina frågeställningar i uppsatsen. Resultaten visar att eleverna upplever de enklast mätbara ämnena som viktigast och ser främst estetisk kunskap relevant ifall den i framtiden ska praktiseras inom ett yrke eller för eget behov. Drama uppfattas främst som retorisk färdighetsträning där fokus på resultat skuggar arbetsprocessen.

This study aims to explore how employment of people with intellectual disabilities has grown from only a few participants in the 1960 to be a statutory right. The aim is further to describe the progress and how theories about disability, normalization and social integration relate to the activity. Particular attention is given to the conditions of the labour market and how it influences the activity. Does the ambition to get activity closer the labour market changes and if there are changing, in what way? Is it important that employment resemble or can lead to a common work? The method is to study and analysis periodicals and newspapers articles and make interviews.

Tanken med den här uppsatsen var att undersöka om musik kan användas som ett didaktiskt verktyg i skolans verksamhet i fler ämnen än bara musikämnet och om det här bidrar till en positiv påverkan i läroprocessen.För att komma fram till det här bestämde vi oss för att genomföra kvalitativa intervjuer, där vi intervjuade två stycken pedagoger och en musikterapeut. Frågorna vi ställde till de intervjuade handlade om musikens betydelse för dem och vad de anser händer med människan vid musikalisk aktivitet samt hur man på bästa sätt integrerar musik i undervisningen. I vår undersökning jämförde vi sedan de tre intervjupersonernas svar och kopplade samman svaren med litteraturstudier kring ämnet musik i läroprocessen.I vårt resultat framkom det att musik är ett viktigt redskap för lärande och att musik bidrar till att befästa kunskaper men det framhävdes även att musik kan vara ett orosmoment för vissa elever och att det därmed också missgynnar inlärning. Det kan dock generellt sägas att enligt vår undersökning är musik ett glädjefyllt moment i sig.Är man bara medveten om syftet av användandet av musik i övriga ämnen så kan det påverka läroprocessen på ett positivt sätt..

Syftet med denna studie är att belysa språkets betydelse vid integrering av nyanlända invandrarelever. Jag har undersök hur vida eleverna uppfattar sitt mottagande i den svenska skolan och hur eller om lärare kartlägger elevens språk- och kunskapsutveckling. Resultaten är baserade på information från personintervjuer och hur denna information korrelerar med min valda teori. Jag använde ett teoretiskt ramverk av Lev Semjonovitj Vygotskij som är en erkänd pedagogisk teoretiker. Resultaten av min studie visar att svaren från mina intervjuer stämmer väl överens med min valda teori: att omgivning och utveckling går hand i hand.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilken reda på vilka textvärldar några gymnasieelever rör sig i under sin fritid och de uppfattar relationen mellan dessa och skolans svenskundervisning. Det empiriska materialet samlades in på en praktisk gymnasieskola och det bestod av en enkätundersökning använd som screening-metod för efterföljande intervjuer med åtta elever. Resultatet visar att eleverna rör sig i många olika textvärldar på sin fritid, men att de tillmäter en stor del av dessa texter ringa kunskapsvärde och till följd härav menar de överlag att man inte bör integrera dessa texter i svenskundervisningen. Vår slutsats är att detta kan bero på samhällets och vuxenvärldens syn på vad som är bra respektive dålig text och att text som uppfattas som sann eller verklig tenderar att värderas högre ur ett kunskapsmässigt perspektiv. Vidare drog vi slutsatsen att det emellertid finns en vilja hos eleverna att lyfta in dokumentära inslag från fritidens textvärld i svenskundervisningen med anledning av att dessa anses besitta värdefull kunskap, då de värdesätter verklighetsbaserade texter högst..

Denna uppsats behandlar hur integrering av informationssystem påverkar beslutssituationer i en kritisk verksamhet, vilken betydelse integreringen har i detta sammanhang. Syftet är att visa vilka konsekvenser förändringar kan leda till samt peka på argument för integration av informationssystem som kan underlätta beslut. Vi har försökt skapa en helhetsbild av ämnesområdet genom litteraturstudier och en fallstudie på SOS Alarm AB. Fallstudien omfattar fem intervjuer som behandlar ett gammalt informationssystem som delvis var integrerat och ett nytt informationssystem som är mer integrerat och som skall ersätta det gamla. Utifrån dessa intervjuer har vi gjort en jämförelse och analys för att se integreringens betydelse för beslutssituationer.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasielärare inom ämnet matematik förhåller sig till undervisning om hållbar utveckling. Det syftar också till att undersöka i vilken omfattning området hållbar utveckling behandlas i ämneslitteraturen. Förhoppningen har varit att härigenom få en bild av hur matematikämnet kan vara en del i arbetet för hållbar utveckling. Metoden jag har använt mig av i min undersökning innefattar en kvalitativ intervjustudie med ett antal gymnasielärare i matematik där undervisning om hållbar utveckling behandlas. Dessutom har jag gjort en kvantitativ litteraturstudie där jag undersöker ett representativt läromedel för gymnasieskolans matematik och kartlägger förekomsten av innehåll som behandlar hållbar utveckling.

The overall purpose of this essay is to come to a deeper understanding about videos in the Youtube beauty community by using a mixture of qualitative and quantitative methods. By answering the main questions of the essay which are; What quantitatively measurable components are there in the videos that can be seen as contributing factors leading to the fact that some generate more views that others?; Is there a set mold for success containing certain aspects that a video must have to stand out?; What correlations can be found between the two categories of analysis and how do these potential correlations affect the popularity of the video? and What effects do specific components on the level of popularity of the video?, we?ve been able to distinguish differences as well as similarities on both qualitative and quantitative levels. We have also seen that using the two methods together have enabled us to reach more profound results. The main result that we have found on a quantitative level is that there are obvious correlations between a high level of popularity and a good visual quality.

The purpose of my essay is to see how teachers are working to integrate the two subjects Art and Swedish in their teaching, and to see how this integration is made. What do teachers think about subject-integration? What are the positive effects of it? Are there any difficulties involved? Do the teachers prioritize cooperation with other subjects?To answer my questions I have interviewed eight teachers, four of them in upper secondary school and four in lower secondary school. I have also studied literature about subject-integration and children?s learning, curriculum?s and syllabi in the subjects of Art and Swedish.The results of my study show that the interviewed teachers are positive when it comes to integrating Art and Swedish and other subjects.

Syftet med vårt examensarbete var att analysera och beskriva pedagogers uppfattning om integreringens betydelse i undervisningen med focus på integrering av svenska och matematik, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. För att didaktiskt kunna integrera svenska och matematik bör man ha kännedom om vilka inlärningsteorier som finns och hur de didaktiskt speglar undervisningen. Under våra fem verksamhetsförlagda utbildningsveckor genomförde vi observationer av två pedagoger och en specialpedagog. Under observationen ingick vi i den dagliga undervisningen samt planerade och genomförde lektioner utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi observerade hur och om pedagogerna och specialpedagogen integrerade ämnena svenska och matematik i undervisningen.

This report is going to discuss the relatively new and in schools, frequently debated concept of inclusion. The concept inclusion, easily explained means that all children, regardless of special needs or other conditions should be involved in the schools ordinary environment.In the democratic school of today, the education is supposed to be adapted to every individual and its special needs. The dilemma of the special need education is described as giving all children the same, but at the same time adapt to each and everyone?s differences.This study describes the teachers approach to the concept of inclusion and especially the inclusion of children in need of special support. And the teachers experience of possible advantages and disadvantages in their work to include all children.The method?s that were used to collect the empirical information to this report were qualitative interviews.The questions at issue were:How do the teachers include children in need of special support in the education?The teachers experiences of advantages and disadvantages in the way they work whit inclusionPartly for the children in need of special supportPartly for the teachersPartly for the rest of the class.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur loggboken kan användas i skolan och vilka attityder lärare och elever har till loggboken. Intervjuer genomfördes med tio elever och fyra lärare i skolår sju till nio. De tio eleverna delades in i två grupper, fem elever som skriver i loggboken och fem elever som inte skriver i loggboken. I resultatet fann vi olika mönster kring elevers och pedagogers attityder samt motivation till loggboksskrivande. Pedagogernas attityder till loggboken verkar även påverka elevernas inställning till loggboken.