Sök:

Sökresultat:

751 Uppsatser om Lokalmässig integrering - Sida 12 av 51

Elektrisk integrering och projektering av förnybar energi i svagt lokalt elnÀt

För att en kvalitativ och driftsÀker kraftomvandling frÄn vind till elkraft skall erhÄllas stÀlls krav pÄ en mÀngd olika faktorer. Klimatologiska och tekniska faktorer krÀver korrekt dimensionering och anpassning av omvandlingstekniken för att största möjliga energimÀngd skall kunna omvandlas pÄ ett driftsÀkert och energieffektivt vis som vindkraftsÀgare, nÀtÀgare krÀver. Vinden Àr som bekant en oberÀknelig kraftkÀlla. Variationerna i styrka och tid kan innebÀra en hel del driftoptimeringsproblematik med efterverkningar för vindkraftsverket, nÀtet och belastningen. Konsekvenserna kan bero pÄ vilken typ av teknik som Àr installerad i de olika delarna av energisystemet och i omrÄdets elnÀt.

En studie om gymnasiegemensamma Àmnen pÄ APL

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningar för att pÄ ett el och energiprogram lÀgga ut delar av de gymnasiegemensamma Àmnena Svenska, matematik och engelska pÄ APL.Den bakomliggande tanken med att lÀgga ut gymnasiegemensamma Àmnen pÄ APL Àr att detta potentiellt skulle kunna ?hjÀlpa? karaktÀrsÀmnena i termer av att skapa mer undervisningstid i dessa kurser, samt skulle kunna bidra till en utbildning som Àr mer sammanhÀngande och som utgör en helhet för eleven.Precisering: Det finns en tydlighet i mÄlen och det centrala innehÄllet i kurserna engelska 5 och matematik 1a som klart riktar sina mÄl i den yrkesinriktning som eleven valt. Denna tydlighet finns inte riktigt i svenska 1 men det omnÀmns ÀndÄ i de övergripande mÄlen med kursen.De frÄgestÀllningar jag har Àr:1. Hur förhÄller sig lÀrare i gymnasiegemensamma Àmnen (Svenska, matematik och engelska) till att lÀgga ut delar av deras undervisning pÄ APL?2. Finns det vinster (pedagogiska eller tidsmÀssiga) i en sÄdan hÀr slags integrering?3. Kan lÀrarna i engelska, matematik och svenska se nÄgra problem i en sÄdan integrering?4. Kan lÀrarna i svenska, matematik och engelska tÀnka sig att reducera undervisningstid? 5. Hur skulle de lÀrare som undervisar i svenska, matematik och engelska stÀlla sig till att ha kursmoment pÄ APL? 6. Hur skulle denna nyordning tas emot av de som idag Àr handledare för vÄra elever pÄ APL?Metod: Studien Àr gjord genom intervjuer som Àr av halvstrukturerad karaktÀr och metodiken Àr kvalitativ. 10 personer Àr intervjuade varav sex stycken Àr lÀrare pÄ olika gymnasieskolor.

Dramapedagogik : en mÄngsidig utmaning

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Musiska lÀrande : barns inlÀrning genom musiska lÀrande

Syftet med uppsatsen har varit, att undersöka vad nÄgra lÀrare anser om barns inlÀrning genom musiskt lÀrande. Jag har undersökt om det finns barn som inte skulle klara av det musiska lÀrandet. Genom litteraturlÀsning har jag lÀrt mig att mÀnniskan hela tiden strÀvar efter helheter i sin vardag. Integrering av bland annat sinnen sker stÀndigt för att vi ska förstÄ oss pÄ vÄr omvÀrld och kunna leva i den. Att arbeta integrerat i undervisningen skulle dÀrför bli en naturlig del för eleverna.

Integrering av ISO 14001 i befintligt kvalitets- och
miljöledingssystem: fallstudie vid Coca-Cola Drycker
Sverige AB

För att förbÀttra sitt miljöarbete och samtidigt ge sig sjÀlva en konkurrensfördel eller för att undvika konkurrensnackdelar vÀljer allt fler företag att införa ett miljöledningssystem. De flesta organisationer vÀljer att införa ett system som certifieras enligt tredje part för att dra mesta möjliga nytta av det. Det vanligaste och mest accepterade av dessa certifierbara system Àr ISO 14001 och det Àr konstruerat sÄ att alla företag skall kunna anvÀnda det, oavsett verksamhetsomrÄde eller storlek. Avsikten med denna rapport Àr att undersöka om ISO 14001 alltid Àr applicerbart. För att genomföra detta görs en fallstudie vid Coca-Cola Drycker Sverige AB, som ingÄr i den multinationella koncernen The Coca-Cola Company.

MusiklÀrarens motiverande metoder i grundskolan

Den hÀr uppsatsen behandlar vÀrdegrunds- och socialisations integrering imusikklassrummet pÄ högstadiet och lyfter fram Àmnets fördelar som social skolning.Den genomförda studien baseras pÄ tre olika musiklÀrares erfarenheter gÀllandeförmedlande av vÀrden i enlighet med vÀrdegrund, socialisation och demokratiskasÄdana som i enlighet med LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet, 2011. Studien belyser musikÀmnets fördelar gÀllande integrationen avvÀrdegrund, socialisationsfrÄgor och demokratiska vÀrden och framhÄller specielltÀmnesformen ensemblespel som ett forum för förmedlande av vÀrden..

En studie av specialpedagogik i Litauen

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt som specialpedagogik tillÀmpas pÄ en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen nÀr det Àven förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsÀttning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller ÄtgÀrder och har elev och förÀldrar kunnat ta aktiv del i hur ÄtgÀrderna skall utformas? Vad Àr specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lÀrarkÄren nÀr det gÀller elever med en fysisk funktionsnedsÀttning. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats.

"Man Àr inte kompisar, man kÀnner dem bara". Invandrarpojkar om integrering och relationen till flickor i segregationens Sverige.

Bakgrund till studien: MÄnga invandrare bor i segregerade bostadsomrÄden med fÄ kontaktermed svenskar. Den stereotypa bild av invandrare som mÄnga gÄngerskapas av massmedia medför att integrationen blir svÄrare och förmed sig negativa konsekvenser för alla i samhÀllet.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka nÄgra invandrarpojkarsupplevelser av integrering i det svenska samhÀllet samt hur de ser pÄrelationen till det motsatta könet. Vad betrÀffar det sistnÀmnda Àr viintresserade av att undersöka deras syn pÄ förekomsten av sexuellatrakasserier gentemot flickor.FrÄgestÀllningar: Hur uppfattar de intervjuade invandrarpojkarna integreringen i detsvenska samhÀllet?Hur de ser pÄ relationen till det motsatta könet?Vad anser de om förekomsten av sexuella trakasserier gentemot flickor?Metod: Vi har i vÄr undersökning valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metodmed elva intervjuer. Huvudresultatet bestÄr av intervjuer med Ättainvandrarpojkar, varar ett intervjutillfÀlle var en gruppintervju medtvÄ pojkar.

VÄrdpersonalens kritiska tÀnkande i omvÄrdnad: en litteraturöversikt

Kliniska beslut i omvÄrdnad Àr mÄnga och svÄra. MÄnga sjuksköterskor kÀnner osÀkerhet i sin förmÄga att fatta kliniska beslut. De senaste decennierna har vÄrd och omsorgen utvecklats dramatiskt. Samtidigt som denna utveckling skett sÄ har Àven kraven pÄ vÄrdpersonal förÀndrats, större strÀvan efter kvalitet, ekonomiska besparingar och en strÀvan efter minskade vÄrdtider. Detta gör att dagens vÄrdpersonal mÄste ha en större förmÄga till kritiskt tÀnkande.

Interactive Whiteboard (IWB) i undervisningen : En fallstudie av tvÄ arbetslag i en lÄgstadieskola pÄMalta

Bakgrund: Teknikens utveckling har gÄtt oerhört fort fram och fÄtt en stor betydelse i dagens samhÀlle. Detta gör att man i framtiden rÀknar med att en allt större integrering av tekniska verktyg kommer att ske i klassundervisningen. Den interaktiva skrivtavlan (IWB) Àr ett av de tekniska verktyg som Àr aktuell dÄ den bedöms fÄ en allt mer betydande roll i klassrummet. För att kunna optimera anvÀndandet av skrivtavlans funktioner mÄste det ske en förÀndring i skolans och lÀrares förhÄllningssÀtt till tekniska verktyg.Syfte:Fallstudiens syfte var att undersöka de hinder och möjligheter som upplevs vid införandet av IWB, samt undersöka förekomsten av olika lÀrartyper vid anvÀndningen av IWB.Metod:För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnder vi oss av semistrukturerade intervjuer och strukturerade observationer.Resultat:Resultaten analyseras utifrÄn Glover och Millers teori baserad pÄ tre olika lÀrarkategorier som beskriver lÀrares olika instÀllningar till den interaktiva skrivtavlan. Vi anvÀnder Àven Prestridges teori som behandlar "First och Second order barriers".

EkosystemtjÀnster i MKB : bakgrund, granskning & utveckling

I en vÀrld med en stÀndig strÀvan efter en hÄllbar utveckling finns det olika tillvÀgagÄngssÀtt för att arbeta mot detta mÄl. TillvÀgagÄngssÀtten och rönen utvecklas med jÀmna mellanrum och i dagslÀget Àr hÀnsynstagande av ekosystemtjÀnster aktuellt bÄde internationellt och nationellt. Med ekosystemtjÀnster menas nÄgot som naturen tillhandahÄller och som bidrar till mÀnniskans vÀlfÀrd. EkosystemtjÀnster kan ocksÄ vara nÄgot i naturen som mÀnniskan Àr beroende av. De senaste Ären pÄgÄr ett arbete i Sverige som handlar om att belysa dessa aspekter av ekosystemtjÀnster samt integrera ett hÀnsynstagande av dem i bÄde planering och miljöarbete.

Vad kan grundskolan lÀra av sÀrskolan? Att arbeta med matematik med elever i grÄzonen

Andersson, Anna (2008) Vad kan grundskolan lÀra av sÀrskolan? Att arbeta med matematik med elever i grÄzonen. (What can compulsory school learn from the special school for pupils with learning difficulties? Teaching mathematics to children in the gray zone). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka och beskriva hur man pÄ tvÄ olika sÀrskolor arbetar med elever i grÄzonen och deras matematiska utveckling för att kunna ha nytta av det för eleverna i grÄzonen i grundskolans tidiga skolÄr (F-6). Genom studiebesök och intervjuer med specialpedagoger i sÀrskola har jag tagit reda pÄ hur de arbetar med elever i grÄzonen och deras matematiska utveckling.

Sm?rtupplevelser hos patienter med avancerad cancer

Bakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte l?ngre ?r botbar, d?r v?rdens fokus huvudsakligen ?r inriktat p? symtomlindring och livskvalitet. Sm?rta ?r ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utg?r en betydande del av patienters lidande. Sm?rta ?r en multidimensionell och subjektiv upplevelse som p?verkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer.

FÖRVARING : för en hygiensĂ€ker patientnĂ€ra miljö

Under de senaste Ă„rtiondena har efterfrĂ„gan av pellets ökat. Produktion av pellets Ă€r en energikrĂ€vande process dĂ€r torkning av sĂ„gspĂ„n Ă€r den del som krĂ€ver mest energi. DĂ€rför behövs, av ekonomiska och miljömĂ€ssiga skĂ€l, att energieffektiva lösningar skapas. I denna rapport studeras en möjlig effektiviserad energianvĂ€ndning genom att ett befintligt vĂ€rmekraftverk integreras med en anlĂ€ggning för produktion av pellets. VĂ€rme till torkningen av sĂ„gspĂ„n tas i form av Ă„nga och rökgaser ifrĂ„n Åmotfors energis vĂ€rmekraftverk.

Jag vill ocksÄ spela i en ensemble!: en undersökning om
jazz- och rocklÀrares syn pÄ ensemblespel

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ om, och i sÄ fall hur, fyra olika jazz- och rocklÀrares undervisningsupplÀgg integrerar ensemblespel pÄ instrumentlektioner. Djupintervjuer med de fyra olika lÀrarna visade pÄ att deras instrumentundervisning redan innehÄller ensembleundervisningsmoment. Resultatet av studien visade att informanterna hade olika tankar omkring integrering av ensemble- instrumentundervisning, men att deras sÀtt att arbeta pÄ var liknande..

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->