Den ökande konkurrensen inom fordonsindustrin har tvingat företag att öka flexibiliteten samt att använda resurser och information mer effektivt. Fordonsindustrin är förknippad med linjetillverkning och det är vanligt att modula system används för att hantera djupa produktsortiment. CKD-verksamheter hanterar komponenter och moduler som levereras till internationella kunder där de monteras ihop till slutprodukter. CKD-verksamheter är i behov av likadana komponenter och moduler som tillverkningslinjerna och detta leder till att komplexa materialflöden uppstår. Studien har genomförts på Scania i Södertälje som bland annat tillverkar bussar och lastbilar.

Hammarö ryttarförening (HRF) driver en ridskola och har uthyrning av stallplatser tillprivatpersoner och deras anläggning ligger i Torp i Hammarö kommun. HRF påbörjadehösten 2012 ett arbete vars syfte var att säkerställa att organisation och anläggning bedrivs ilinje med föreningens verksamhetsidé, mål och visioner. Bakgrunden till det omfattandearbetet var att anläggningen är sliten och starkt eftersatt vad gäller renoveringar samt attmånga av lokalerna inte uppfyller de krav som ställs på verksamheten. För att få stöd i arbetettog HRF hjälp av Byggingenjörsprogrammet på Karlstads universitet och KLARAarkitektbyrå i Karlstad.Syftet med rapporten var att lyfta fram och tydliggöra potentiella utvecklingsmöjligheter förHammarö ryttarförenings verksamhet på nuvarande eller ny lokalisering. Målet med rapportenvar att överlämna ett styrdokument som visar på några av utvecklingsmöjligheterna.

Då dagens konsumenter blivit mer medvetna om hälsa, miljö och dessutom blivit mer krävande och informationshungriga (McCluskey, 2000) krävs det att företag och framförallt livsmedelsföretag lyssnar på konsumenters efterfrågan och försöker ta fram produkter som motsvarar konsumenternas krav. Trots att konsumenter blivit mer hälso- och miljömedvetna är det få konsumenter som i butikerna verkligen köper miljövänliga eller miljömärka varor (Magnusson et al, 2001). Därför behöver företagen förståelse för vad konsumenters drivkrafter till att köpa dessa miljömärkta varor är och hur de ska förmedla sitt budskap på bästa sätt.Polarbröd AB är uppdragsgivare för denna uppsats och problemformulering är: Vad efterfrågar konsumenter på den svenska brödmarknaden?Syftet med detta examensarbete är att identifiera de faktorer som påverkar efterfrågan på ekologiskt bröd. Uppsatsen baseras på en empirisk studie för att få kunskap om konsumenters attityder och drivkrafter kring ett ekologiskt bröd.

Som blivande lärare har vi märkt en tendens till en stor geografisk spridning gällande var elever bor i förhållande till var de går i skolan, vilket har lett till en undran om skolans geografiska läge spelar in när eleven ska välja gymnasieskola. Denna fallstudie är gjord på Nordens Teknikerinstitut, NTI ? gymnasiet Södra Hamngatan som är en friskola. Skolan är lokaliserad i centrala Göteborg med närhet till kollektivtrafiken. Som blivande gymnasielärare hoppas vi få inblick i friskolans verksamhet och djupare förståelse kring elevers val av gymnasieskola.Syftet med studien är att undersöka om NTI-gymnasiets lokalisering på Södra Hamngatan i centrala Göteborg är av betydelse när en elev ska välja gymnasieskola.

Ahlsell är en grossist verksam i Norden inom produktområdena VVS, El, Verktyg & Maskiner, Kyl och Gör-Det-Själv. Ahlsells kunder kan beställa varor fram till klockan 16.00 på eftermiddagen för att sedan få varorna levererade från klockan 07.00 morgonen därpå. Från centrallagret i Hallsberg körs varje dag åtskilliga lastbilar ut till 35 av Schenkers terminaler i Sverige, för omlastning och sortering och vidare transport ut till kund. Examensarbetets syfte är att kartlägga flödet från kundorder till leverans samt att förbättra transporterna i Stockholmsområdet, från terminal till kunder och butiker. Varje natt transporteras 128 flakmeter, det vill säga mer än fem bilar plus släp, från centrallagret i Hallsberg till tre olika adresser i Stockholm: en terminal i Huddinge som är Ahlsells egen fastighet, Schenkers terminal i Spånga samt Ahlsells butik i Hammarby. Från terminalerna distribueras idag gods till både norra och södra delarna av Stockholm.

Hammarö ryttarförening (HRF) driver en ridskola och har uthyrning av stallplatser tillprivatpersoner och deras anläggning ligger i Torp i Hammarö kommun. HRF påbörjadehösten 2012 ett arbete vars syfte var att säkerställa att organisation och anläggning bedrivs ilinje med föreningens verksamhetsidé, mål och visioner. Bakgrunden till det omfattandearbetet var att anläggningen är sliten och starkt eftersatt vad gäller renoveringar samt attmånga av lokalerna inte uppfyller de krav som ställs på verksamheten. För att få stöd i arbetettog HRF hjälp av Byggingenjörsprogrammet på Karlstads universitet och KLARAarkitektbyrå i Karlstad.Syftet med rapporten var att lyfta fram och tydliggöra potentiella utvecklingsmöjligheter förHammarö ryttarförenings verksamhet på nuvarande eller ny lokalisering. Målet med rapportenvar att överlämna ett styrdokument som visar på några av utvecklingsmöjligheterna.

Stora mängder livsmedel kastas i onödan och det sker i flera led i distributionsked-jan. Från primärproduktion till slutkonsument slängs mat av olika anledningar. Det är i hemmet mest mat kastats men även i tidigare led kastas betydliga mängder. I den här studien undersöktes om det finns lagliga hinder som gör att mat kastas i butik eller om det är livsmedelsbranschens riktlinjer och rutiner som orsakar svinn. Studien bestod av litteraturstudier samt intervjuer med två livsmedelsinspektörer och miljöansvarig respektive färskvaruchef från två olika butiker i Uppsala.

På senare tid har konsumenter visat ett ökat intresse för näringsmässig kvalitet som innehåll av vitaminer, mineraler och bioaktiva ämnen hos frukt och grönsaker. Samtidigt är järnbrist den vanligaste och mest utbredda typen av näringsbrist globalt, även i industrialiserade länder. En allmän uppfattning verkar vara att animaliska produkter som kött och blodmat utgör den enda fullgoda källan till järn. Denna uppsats syftar till att undersöka om den uppfattningen grundar sig på att kött är den mest kända och omtalade järnkällan i västvärlden? Ytterligare frågor som belyses är; vad skiljer järn i växter från animaliskt järn när det gäller koncentration, biotillgänglighet och upptag? Vilka faktorer påverkar koncentrationen samt biotillgängligheten av järn? Hur påverkas dessa faktorer? Vilka exempel på övriga ämnen i växter finns som påverkar halten samt upptaget av järn till människokroppen? Hur kan effektiviteten av växter som järnkälla förbättras? Som metod valdes att göra en litteraturstudie.

Antibiotikaresistens hos bakterier har de senaste årtionden ökat drastiskt och är idag en av de största medicinska utmaningarna samhället står inför. Resistensutvecklingen har ökat i takt med den oförsiktiga användning av antibiotika som präglat både sjukvård och djuruppfödning i många år. Via akvatisk miljö har antibiotikaresistensgener stora möjligheter att spridas och är svårkontrollerbara. Den här litteratursammanställningen undersöker vilka ursprung antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö kan ha och om det kan ske en horisontell genöverföring mellan bakterier. Vidare undersöks olika risker med antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö, vilken möjlig roll de kan ha i resistensutvecklingen och hur de kan spridas tillbaka till människor och landlevande djur. Antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö kommer ifrån utsläpp av resistenta bakterier från djuruppfödningar, akvakultur, sjukhus och bostäder.

Idag kännetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrävande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk är bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mångfald och därmed en försvagning av ekosystemtjänster knutna till jordbruket. Ekosystemtjänster möjliggör liv på vår jord genom att långsiktigt understödja tillgången till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och luftkvalitet. Ett uthålligt lantbruk är ett system som gynnar och använder sig av ekosystemtjänster och biologisk mångfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom på småskaliga ekologiska gårdar än på större konventionella gårdar.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av kvällspressens hälsolarm. Hälsolarm är enligt undersökningens definition löpsedlar och artiklar som skriver om företeelser som påstås utgöra ett hot för människors hälsa och som skadar, har skadat eller kan skada en eller flera personer. Dessa hot kan exempelvis handla om dolda sjukdomar, ett visst livsmedel eller en viss livsstil. Syftet med denna undersökning är att undersöka och diskutera vad som karaktäriserade Aftonbladets och Expressens hälsolarm under år 2009 med fokus på artiklarnas ordval, källhänvisningar och tillhörande bilder. Undersökningens centrala forskningsfråga är således: Hur gestaltades hälsolarmen i Aftonbladet och Expressen under år 2009? Andra relevanta underfrågor har varit: Hur ser eventuella källhänvisningar ut? Refererar artiklarna till forskningsrapporter, till enskilda experter eller till något annat? Vem eller vilka får komma tills i artiklarna? På vilket sätt personifieras larmen om detta förekommer? En ytterligare frågeställning kretsar kring vad artiklarnas tillhörande bilder föreställer samt vilka associationer dessa föder.

Idag kännetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrävande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk är bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mångfald och därmed en försvagning av ekosystemtjänster knutna till jordbruket. Ekosystemtjänster möjliggör liv på vår jord genom att långsiktigt understödja tillgången till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och luftkvalitet. Ett uthålligt lantbruk är ett system som gynnar och använder sig av ekosystemtjänster och biologisk mångfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom på småskaliga ekologiska gårdar än på större konventionella gårdar.

Permakultur innebär att skapa uthålliga mänskliga miljöer och fördelaktiga matproducerande ekosystem. Den enskilda människan behöver bli mer involverad i sin egen matproduktion för att detta ska kunna uppnås. Denna litteraturstudie presenterar växter utifrån skogsträdgårdens skiktindelning, vilka representerar växternas olika funktioner i ett ekosystem. Skogsträdgården är ett centralt odlingssätt inom permakulturen, där främst perenna växter kombineras i naturenliga kompositioner till en hållbar, effektiv produktion av mat. Genom att kategorisera växterna i skikt kan man få en överskådlig bild som förenklar skapandet av hållbara ekosystem för stadens olika ?trädgårdar?.

Då dagens konsumenter har blivit mer hälsomedvetna, har bättre tillgång på information och är dessutom mer krävande har efterfrågan på mer hälsosamma, säkra och miljövänliga livsmedel ökat starkt de senaste åren (McCluskey, 2000). Företag behöver därför uppmärksamma konsumenters efterfråga och skapa mer miljövänliga produkter för att skapa ett hållbart jordbruk och en mer hållbar produktion. Dock visar studier på att trots ökad medvetenhet och att konsumenter överlag är positivt inställda till ekologiska produkter köper en mindre del ekologiska produkter i verkligheten. Polarbröd är uppdragsgivare för denna uppsats och uppsatsen kommer därför att behandla ekologiskt mjukt bröd. Problemformuleringen för denna studie är: Hur värderar konsumenter ekologiskt bröd?Syftet med denna studie är att hitta konsumenters betalningsvilja för ett ekologiskt bröd.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser även hur ett externt handelsområde kan bli ett fungerande komplement till stadskärnan när den inte har möjligheter till att växa sig till det som dagens invånare kräver och förväntar sig att den ska innehålla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lägen utanför staden.Konkurrensmedlet som användes var stor säljyta och voym. Butikerna sålde inte längre enbart livsmedel - stormarknaden var här. Stormarknaderna och varuhusen etablerade sig i billigare lokaler utanför staden, i äldre industriområden, i bilorienterade lägen. Överskådligheten har gått förlorad i de svenska städerna till följd av bilens genomslag. Idag fi nns det tre områden som kan pekas ut i staden, bostads-, industri- och serviceområden.