I en analys av folkhälsan som Lidingö stad genomförde år 2005 framkom det att för att främja hälsan bland öns invånare är det viktigt att underlätta tillgängligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsområdet. När det gäller äldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att äldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom även att de kommunala mötesplatserna var för få, att lokalfrågan måste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlägga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för äldre i ordinärt boende på Lidingö. För kartläggningen har både information från Lidingö stad friskvårdsprogrammet för äldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig använts.

Att leva med ett matmissbruk innebär inte enbart fysiskt lidande utan påverkar personens hela känsloliv och relationerna till andra. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med ett matmissbruk. Vår studie baserades på åtta vetenskapliga artiklar, analyserade med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen blev fem kategorier: (1) Att inte vara ensam om problemet och komma till insikt (2) Att matmissbruket leder till känslor av skuld och skam, (3) Att ha och inte ha kontroll över problemet, (4) Att känslor bedövas med livsmedel som ibland kräks upp och (5) Att ha en dålig självbild och förneka sitt matmissbruk. Analysresultatet visade att personerna bar på en mängd, för dem, svårhanterliga känslor och en dålig självbild.

This bachelor thesis, written as a part of the European Studies at Gothenburg University, is concerned with the European Unions? (EU) climate political governance in their both climate- and agricultural policy, and in particularly the question whether it is sustainable. This thesis intends to problematize if it is possible for the EU to continue to pursue its current agricultural policies, while at the sametime maintain its role as a sustainable actor on the global arena. The framework of theEUs? climate policy governance disciplines this analysis.

För oss kostekonomstudenter är skolmat ett aktuellt och återkommande problem. Nya regler om hur skolmat ska planeras näringsmässigt har precis har introducerats i Sverige och vi tror att denna nya lag kan ha skapat utmaningar kring att planera kosten för de ansvariga. Områden som belyses i bakgrunden är barnfetma, matvanor, rekommendationer kring kost, matsedelsplanering och skolmatens utveckling genom tiderna.Undersökningen grundar sig på både kvalitativa och kvantitativa metoder bestående av semistrukturerade intervjuer och näringsvärdesberäkningar av matsedlar. Syftet med studien var att utforska hur en veckas skolmatsedel ser ut näringsmässigt och hur ansvariga tänker vid planeringen. Matsedlar för en vecka från fem olika områden näringsberäknas och intervjuer sker med de ansvariga matsedelsplanerama som tillhör respektive område som näringsberäknas.

Under 2009 och 2010 infördes nya bestämmelser gällande strandskyddet i Sverige vilka delvis syftade till att främja utvecklingen av landsbygden genom att tillåta vissa lättnader i strandskyddet. Det är genom denna lagändring som kommunerna numera har möjlighet att i sin översiktsplan eller genom tematiska tillägg peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). För delar av landet gäller vissa begränsningar där kommunen bör vara mer restriktiv vid utpekande av LIS än i landet i övrigt. Detta gäller bland annat kring Vänern, Vättern, Mälaren och Siljanområdet i områden där det finns en stor efterfrågan på mark, alltså ett bebyggelsetryck. Det råder emellertid stor osäkerhet kring vad som egentligen avses med högt bebyggelsetryck.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

Denna studie har bedrivits, för att synliggöra hur bloggare framställer sin identitet relaterat till kost och träning. Vi har valt att rikta in oss på bloggar, eftersom bloggen kan ses som en plats där individen har stor frihet för uttryck. Tidigare forskning skildrar hur skiljelinjen mellan en offline-identitet och en online-identitet är svårdragen, men synliggör hur de båda identiteterna liknar varandra. Det synliggörs även att individen ser bloggen som en säker plats för uttryck, vilket ofta resulterar i att bloggen antar en dagboksliknande form, eller att den generellt rör vardagliga händelser och är rik av personlig information i relation till bloggaren. Samtidigt synliggör tidigare forskning att sociala medier har kommit att bli en central punkt för marknadsföring, och dessa forum har på grund av detta blivit mål för placering av annonser, hyperlänkar etcetera. Vår studie har visat att bloggare framställer sig själva som individer som utesluter livsmedel i sin kost, och detta för att de uttrycker att det är fördelaktigt att vara nyttig, samt att de ser sin träning som resultatfokuserad, och använder en PT som hjälpmedel för att frambringa största möjliga resultat..

Andelen människor som flyttar till städer ökar, vilket gör att det blir allt mer konkurrens om markytan. För att skapa fler bostäder tas mark i anspråk som tidigare haft andra syften eller bestått av naturliga grönytor. När växtlighet prioriteras bort minskar ekosystemtjänster som har förmåga att rena stadsluften. Denna studie baseras på Stockholm, där den regionala översiktsplaneringen åsyftar att staden ska förtätas för att skapa mer centrala bostäder. Att stadsluften är förorenad är ett generellt problem som utsätter invånare för hälsorisker. Detta är en fallstudie som granskar hur luftföroreningar uppmärksammas när nya bostadsprojekt är planerade att etableras.

Denna uppsats behandlar den fysiska planeringen inför klimatförändringarna.Huvudfokus för uppsatsen behandlar den fysiska planeringen inför klimatförändringarna, i huvudsak den kommunala fysiska planeringens roll i Sverige både inför framtida bebyggelse och för att skydda befintlig bebyggelse. Uppsatsen redogör för de planeringsverktyg som finns att tillgå och tillämpningen av dessa. Anpassningen till klimatförändringens konsekvenser innebär långsiktig planering och en anpassning av de lagar som styr den. Det ligger också till stor del i förutseendet av riskerna, säker lokalisering av bebyggelse, infrastruktur och odling, att säkra befintlig bebyggelse samt behovet av eventuella skyddsåtgärder. Den fysiska planeringen är verktyget för att planera och utforma samhället.

Denna studie har bedrivits, för att synliggöra hur bloggare framställer sin identitet relaterat till kost och träning. Vi har valt att rikta in oss på bloggar, eftersom bloggen kan ses som en plats där individen har stor frihet för uttryck. Tidigare forskning skildrar hur skiljelinjen mellan en offline-identitet och en online-identitet är svårdragen, men synliggör hur de båda identiteterna liknar varandra. Det synliggörs även att individen ser bloggen som en säker plats för uttryck, vilket ofta resulterar i att bloggen antar en dagboksliknande form, eller att den generellt rör vardagliga händelser och är rik av personlig information i relation till bloggaren. Samtidigt synliggör tidigare forskning att sociala medier har kommit att bli en central punkt för marknadsföring, och dessa forum har på grund av detta blivit mål för placering av annonser, hyperlänkar etcetera. Vår studie har visat att bloggare framställer sig själva som individer som utesluter livsmedel i sin kost, och detta för att de uttrycker att det är fördelaktigt att vara nyttig, samt att de ser sin träning som resultatfokuserad, och använder en PT som hjälpmedel för att frambringa största möjliga resultat..

Från den första januari 2006, är det tillåtet att slakta mobilt inom hela EU. Både konsumenter och företagare måste få veta att detta alternativ finns att tillgå och att det är möjligt att bedriva slakteriverksamhet på det här viset. Jag vill att de ska se fördelarna med mobil slakt, t ex färre livdjurtransporter och bättre köttkvalitet på grund av mindre stress. Ett svenskt företag har konstruerat och byggt mobila enheter till den svenska renslakten men också till, bland annat, USA där Cheyennerna slaktar bisonoxe. Med bland annat detta företags kunskap så kan mobila enheter inredas och utrustas så att alla djurslag kan slaktas mobilt.Reglerna för mobila slakterier är de samma som för stationära.

Syfte med uppsatsen är att ur ett konsumentperspektiv:Analysera vilka faktorer som är av betydelse vid köp av kött.Klargöra sambandet mellan köpfrekvens samt kundernas krav på produkten.Tydliggöra varumärkets roll i köpprocessen av kött.Vi har i denna uppsats valt att göra en kvantitativ studie som kommit att anta en deduktiv karaktär. Det empiriska materialet bygger på en enkät bestående av sex frågor, 15 påståenden samt möjlighet att ge övriga kommentarer. Detta för att undersöka, ur ett konsumentperspektiv, faktorer som är av betydelse vid köp av kött. Vi valde att komplettera det empiriska materialet med två djupintervjuer med respondenter som besitter stor kunskap inom ämnet.Vi har genom analys och slutsatsarbete identifierat att konsumenter som befinner sig på matmötesplatser värderar faktorer som smak, kvalitet, pris samt ursprung när de köper kött. Det har även framkommit att de konsumenter som köper kött mer frekvent värderar smak och kvalitet högre än de konsumenter som köper kött mer sällan.

I en analys av folkhälsan som Lidingö stad genomförde år 2005 framkom det att för att främja hälsan bland öns invånare är det viktigt att underlätta tillgängligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsområdet. När det gäller äldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att äldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom även att de kommunala mötesplatserna var för få, att lokalfrågan måste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlägga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för äldre i ordinärt boende på Lidingö. För kartläggningen har både information från Lidingö stad friskvårdsprogrammet för äldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig använts. GIS (Geografisk information system) har använts för att visualisera aktivitets lokalisering. Kartläggningen visade att sex av stadens sexton stadsdelar hade aktiviteter för äldre i ordinär boende. Vilken typ av aktivitet som erbjöds varierade mycket.

Exporten har en betydande roll i dagens samhälle och verklig påverkan på landsbygden och dess framtida möjligheter till överlevnad i ett urbaniserande och teknikfokuserat Sverige. Det är dock inte helt enkelt som enskilt, mindre företag att exportera sina produkter. Detta arbete syftar till att lyfta fram framgångsfaktorer hos livsmedelsföretag som redan är väletablerade på den internationella marknaden och som under en tid har bedrivit en framgångsrik exportverksamhet. Det är en kvalitativ studie och det empiriska materialet är baserat på tre semistrukturerade telefonintervjuer med livsmedelsföretag från Halland och Skåne. Begreppen resurs, nisch och ??Dynamic capabilities?? samt ramverket VRIO har varit viktiga vid analysen.

Vilken plats har lantraskor i dagens rationaliserade och högproducerande lantbruk och hur bidrar de till försörjningsmöjligheterna på landsbygden? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lantraskors egenskaper beskrivs, och hur detta positionerar dem som lämpliga för olika typer av produktion. Uppsatsen grundas i en intervjustudie med lantbrukare som bedriver produktion med lantraskor. Detta kompletteras med intervjuer med representanter från de respektive avelsföreningarna för lantraserna Fjällko, Rödkulla, Fjällnära ko samt allmogekor (Bohuskulla, Ringemålako och Väneko). Genom att analysera materialet med kritisk diskursanalys identifieras centrala teman i diskursen om lantrasernas produktion.