Syftet med denna uppsats var att utifrån genus- och brottsofferteorier beskriva och analysera hur främst kvinnor som brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och två veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehållsanalys med hjälp av kodschema. Frekvenser av kön på brottsoffer samt brottstyp räknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i genus- och brottsofferteorier.

Syftet med denna uppsats var att utifrån genus- och brottsofferteorier beskriva och analysera hur främst kvinnor som brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och två veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehållsanalys med hjälp av kodschema. Frekvenser av kön på brottsoffer samt brottstyp räknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i genus- och brottsofferteorier.

Folksjukdomar som orsakas av ohälsosamma levnadsvanor orsakar samhället stora kostnader. Med anledning av detta har staten förlagt en stor del av hälsoarbetet i skolan. Att undervisningen i idrott ska vara mer inriktad mot hälsa tydliggjordes med införseln av Lpo 94. Hälsoinriktningen betonades ytterligare när begreppet hälsa lades till i ämnesnamnet. Forskning tyder dock på att idrottslärare behandlar hälsa som ett tillägg i ämnet, något som ofta sker genom teoretisk undervisning.

Syfte: Vilken effekt som publiceringar från media med dåliga ekonomiska tider har på aktiespararna på stockholmsbörsen samt undersöka om dessa nyheter påverkar aktiepriset på ett negativt eller positiv samt hur aktiesparare reagerar på ekonomiska indikationer samt om aktiespararens utbildningsnivå har någon effekt på om aktiespararen använder sig av media som beslutsunderlag i sin aktiehandel.Metod: Det är två undersökningar varav den ena är en kvantitativ enkätundersökning utan kvalitativa element. Den andra är ett stickprov på aktiekurser i samband med specifika artiklars publiceringsdatum.Slutsats: Utifrån de resultat som presenterats så går det att utläsa att aktiesparare sällan använder sig av media som beslutsunderlag när de handlar med aktier samt så finns inget negativt samband med de valda artiklarna och aktiekursen. Det fanns dock ett sammanband i det att aktiesparare med högra utbildning är mindre benägna att använda sig av media och dess indikationer som beslutsunderlag i deras handel med aktier.Fortsatt forskning: Det finns flera intressanta undersökningsfrågor kvar, bland annat så skulle undersökningen behövas göras på mer än ett område av media samt på flera olika områden av aktiemarknaden än dagligvaruhandeln. En annan intressant fråga är att enligt enkätundersökningen så är många aktiesparare högt utbildade inom ämnet men är fortfarande osäkra på deras effekt på aktiemarknaden när de handlar.Uppsatsens bidrag: Ett försök till att undersöka om media skapar sina egna självuppfyllande profetior i samband med att de publicerar nyheter med en negativ vinkling på det kommande ekonomiska klimatet. Enligt undersökningen så har inga tidningsartiklar någon märkbar effekt på aktiekursen..

Det här examensarbetet har gått ut på att ta reda på hur en ung tv-publik reagerar på effekter i samhällsprogram på tv och hur skillnaden mellan ett inslag utan effekter och ett med effekter upplevs. Jag ville också ta reda på hur man i två fokusgrupper diskuterar och resonerar kring objektivitet på två olika genrer av tv-program. Forskningsfrågorna var: Hur ser två grupper av unga tv-tittare på redigerade effekter i samhällsprogram på tv? Hur upplevs skillnaden mellan ett nyhetsinslag och en dokumentär? Hur viktigt anser de objektivitet vara inom tv-produktioner? För att ta reda på detta genomfördes en fokusgruppsundersökning där åtta personer i åldrarna 20-28 år i två grupper fick titta på ett inslag som redigerats på två olika sätt. Originalversionen har producerats för TV4Nyheterna i Luleå och är helt utan musik och andra effekter.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt ett antal pedagoger som undervisar i skolåren 1 - 6 vardags- och verklighetsanknyter matematikundervisningen samt vilka fördelar och nackdelar de ser med detta arbetssätt. Undersökningen utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och genom analys av berörda pedagogers lokala arbetsplaner. Resultatet visar olika förslag på hur pedagogerna väljer att vardags- och verklighetsanknyta matematiken samt de fördelar detta undervisningssätt medför för deras elever. Vidare visar resultatet på vilket sätt de lokala arbetsplanerna påverkar pedagogernas förmåga att utöva denna typ av undervisning samt de nackdelar pedagogerna anser att det finns både för deras elever och för dem själva. Genom att vardags- och verklighetsanknyta matematikundervisningen med dessa fördelar och nackdelar i åtanke kan slutsatsen dras att matematiken blir mer verklig för eleverna om undervisningen utgår från elevernas egna erfarenheter enligt pedagogerna i undersökningen..

Titel: Nyhetsbegreppet i förändrat medielandskap - En kvalitativ studie om unga vuxnas uppfattningom vad en nyhet är och var den finns.Antal ord: 15 115Författare: Fredrik Lundqvist, Erik Mattsson, Jonathan WesterlindHandledare: Annika BergströmUppdragsgivare: DagspresskollegietKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Höstterminen 2010Syfte: Att undersöka unga vuxna svenskars uppfattningar om vad en nyhet är och var den finns.Metodval: Djupintervjuer med 9 personer (20-25 år)HuvudresultatStudiens resultat ska ses som olika svarsinriktningar som bidrar till att nyansera hur ungavuxna, 20-25 år, definierar begreppet nyhet och till vilka nyhetsbärare de vänder sig till. Ennyhet är för de flesta respondenter något som är nära i tid, rum och kultur. Närhet vad gällerdessa faktorer skapar ett högre intresse för en händelse hos respondenten. Vissa respondenterreflekterar dock över det faktum att en händelse kan intressera andra än dem själva, och kandå ändå uppfattas som en nyhet.Konvergensen i dagens mediesamhälle återspeglas i respondenternas svar om var de söker nyheter. Nyheter går numera att finna i mer icke traditionella kanaler, som t.ex.

De flesta svenska gåsbestånden har ökat kraftigt de senaste decennierna, och de stannar ofta längre i Skåne innan och under flytt än vad de tidigare gjort. Detta har lett till ett ökat tryck på landskapet, särskilt i områden där stora flockar samlas som till exempel vid vattendrag. Syftet med studien är att illustrera vikten av gässens avföring med hänsyn till näringstillförsel i jämförelse med andra lokala näringskällor. Fyra dammar inventerades mellan maj 2004 och mars 2005..

The purpose of this essay is to examine and compare the news covering of Swedens three biggest cities (the metropolitan areas) and their surrounding areas with the covering of the rest of the country (the provincial areas) in two daily national newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter. The aim has been to answer the following questions:- What amount of the news coverage in Aftonbladet and Dagens Nyheter concern the metropolitan areas compared to the provincial areas, and how do these two newspapers differ in the news covering of these areas?- Is there a difference in the news articles size and content, depending on weather they concern the metropolitan or the provincial areas?- How has the balance between news concerning metropolitan and provincial areas changed over the recent 20 years?The theories used in this study are News values, the media commercialization and Popular Journalism, and The Agenda Setting Theory. The method that has been used is a Quantitative Content Analysis.Despite the essays hypothesis, that the news coverage in the two newspapers would be dominated by material from the metropolitan areas, the result showed that a majority of the examined articles concern the provincial areas. It also showed that Aftonbladet has a bigger percentage of provincial news than Dagens Nyheter.

Vårt examensarbete skrivs inom specialpedagogik som fördjupningsspecialisering, därför ligger fokus på specialpedagogik som verksamhetsfält, diskurs och som synsätt.I Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter har det länge förts en livfull diskussion angående skolan och dess aktörer. De flesta människor har någon koppling till skolan och därför också åsikter om verksamheten. Blivande lärare får ibland anstränga sig för att inte tappa fokus inför olika viljeyttringar. I det skenet är det viktigt att studera debatten närmare för att se vad som skrivs och inte skrivs.Syftet med uppsatsen är att granska dagens samhällsdebatt angående skolan, företrädesvis specialpedagogiken, i Dagens Nyheter, liksom att relatera debatten till tidigare forskning om skolans verksamhet.Det empiriska materialet utgörs av ett antal artiklar från Dagens Nyheters avdelningar DN Debatt och Insidan. Utifrån dessa har en textanalys gjorts med inspiration från bland annat diskursanalys men även en hermeneutiskt tolkande ansats ligger till grund för uppsatsen.Resultatet visar att specialpedagogikens verksamhet är ett oprioriterat område, istället fungerar de politiska och mediala arenorna som slagfält där ordet maktkamp väger tyngre..

Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram lokalhistoria som ett viktigt moment i historieundervisningen på gymnasiet. När ämnet historia motiveras i historiedidaktiken är identitet och historiemedvetande nyckelord. Då individers lokala identitet är mycket viktiga bör också det lokala perspektivet i historieundervisningen vara det. Jag har valt att utgå från en specifik kommun, Olofström, för att undersöka hur man arbetar med lokalhistoria på kommunens gymnasieskola, samt vilka möjligheter kommunen erbjuder för lokalhistoriskt arbete i skolan. Dels blir examensarbetet en historiedidaktisk diskussion på teoretisk nivå om varför man bör undervisa i lokalhistoria, men också en praktisk kartläggning över lokalhistoriskt intressanta ingångar i en kommun som Olofström..

I detta examensarbete hade jag syftet att studera ifall lokalhistoria konkretiserar historieundervisningen och därmed skapar förutsättningar för motivation till lärande hos elever som studerar historia. De teoretiska utgångspunkterna togs ur styrdokument för de frivilliga skolformerna och ur tidigare forskning. Modellen för lärandet innebar att den lokala historien kopplades samman med den globala. Tillvägagångssättet, vilket omarbetades under projektets gång för att passa in i planeringen, innebar genomgångar av en tidsepok med fokus på den lokala historiens koppling till den globala historien. Denna modell för lärande efterföljdes av en enkätundersökning.

The purpose of this essay is to examine and compare the news covering of Swedens three biggest cities (the metropolitan areas) and their surrounding areas with the covering of the rest of the country (the provincial areas) in two daily national newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter. The aim has been to answer the following questions:- What amount of the news coverage in Aftonbladet and Dagens Nyheter concern the metropolitan areas compared to the provincial areas, and how do these two newspapers differ in the news covering of these areas?- Is there a difference in the news articles size and content, depending on weather they concern the metropolitan or the provincial areas?- How has the balance between news concerning metropolitan and provincial areas changed over the recent 20 years?The theories used in this study are News values, the media commercialization and Popular Journalism, and The Agenda Setting Theory. The method that has been used is a Quantitative Content Analysis.Despite the essays hypothesis, that the news coverage in the two newspapers would be dominated by material from the metropolitan areas, the result showed that a majority of the examined articles concern the provincial areas. It also showed that Aftonbladet has a bigger percentage of provincial news than Dagens Nyheter.

Folksjukdomar som orsakas av ohälsosamma levnadsvanor orsakar samhället stora kostnader. Med anledning av detta har staten förlagt en stor del av hälsoarbetet i skolan. Att undervisningen i idrott ska vara mer inriktad mot hälsa tydliggjordes med införseln av Lpo 94. Hälsoinriktningen betonades ytterligare när begreppet hälsa lades till i ämnesnamnet. Forskning tyder dock på att idrottslärare behandlar hälsa som ett tillägg i ämnet, något som ofta sker genom teoretisk undervisning.

Detta är en studie om hur Aftonbladet och Dagens Nyheter har skildrat konflikten mellan Nordkorea och Sydkorea under april 2013. Syftet med studien är att främst undersöka hur respektive land har framställts. Tyngdpunkten kommer att läggas vid språkbruket i artiklarna men också att undersöka huruvida tidningarna varit objektiva i sitt innehåll eller inte.Studien bygger på en kvalitativ studie som har gjorts utifrån 25 nyhetsartiklar publicerade i Aftonbladet och Dagens Nyheter mellan 1 april och 8 april 2013. Underso?kningen bygger pa? teorier kring språkbruk, objektivitet och nyhetsvärdering av bland annat Lars Nord och Jesper Strömbäck.Studien visar att att Nordkorea framställs som bovar i konflikten, medan Sydkorea och USA framställs som konfliktens offer. .