Sökresultat:
1831 Uppsatser om Lokala samhällen - Sida 36 av 123
Den nya gymnasieskolan : En implementeringsstudie av GY2011 i tre hallÀndska kommunerur ett lokalt förvaltningsperspektiv
Den hÀr studien har för avsikt att undersöka tre kommunala förvaltningars förutsÀttningar föratt implementera den nya gymnasiereformen. UtifrÄn teoretiska antaganden gÀllandeförvaltningarnas kunskap, medel och vilja, undersöks vilken problematik som kan förekommavid reformimplementering pÄ lokal nivÄ. Metoden som anvÀnds Àr samtalsintervjuer, vilkautförts med förvaltningschefer som material. Resultatet har redovisats och analyserats medhjÀlp av meningskoncentration och semantisk meningskategorisering.Studien visar att problematiken som förekommer pÄ lokal förvaltningsnivÄ Àr relativtsituationsberoende, avhÀngigt kommunens storlek och dess personella organisation. Vidarevisar studien att det rÄder en relativt bra förstÄelse pÄ lokal nivÄ för implementeringsuppdragetsamt att viljan till att införa reformen Àr hög i de lokala förvaltningarna..
Implementering av vÄrdprogram för hypertoni : Personalens upplevelser och erfarenheter av ett utvecklingsarbete pÄ en vÄrdcentral
Bakgrund: Hypertoni Àr en av de vanligaste orsakerna till att besöka primÀrvÄrden och en av de viktigaste modifierbara riskfaktorerna för hjÀrt- och kÀrlsjukdom. Livsstilsbehandling Àr grunden i all behandling av hypertoni. En stor andel av hypertonipatienter Àr obehandlade eller nÄr ej behandlingsmÄl. Ett vÄrdprogram har dÀrför tagits fram för att förbÀttra omhÀndertagandet av hypertonipatienter i primÀrvÄrden.Syfte: Syftet Àr att undersöka personalens upplevelser och erfarenheter frÄn implementeringen av vÄrdprogrammet för hypertoni pÄ en vÄrdcentral.Metod: Studien Àr en explorativ intervjustudie. Datainsamlingsmetoden var enskilda semistrukturerade intervjuer.
Fabriksarbetarei strejk : En studie om fabriksarbetarnas kamp i Mackmyra 1906 och Marmaverken 1929-31
Arbetare har under mÄnga Ärtionden kÀmpat för sin föreningsrÀtt och nÀr proletarismen till slut mynnar ut i kapitalism Àr organisering nödvÀndig. Mitt arbete Àr dÀrför vigt Ät de arbetare, i synnerhet fabriksarbetare som under 1800 talets slut kÀmpat för rÀtten till facklig organisation. Uppsatsens syfte Àr att försöka ge en historisk inblick i den svenska fackföreningens nödvÀndiga kamp mot kapitalismen. Tanken Àr att med hjÀlp av lokala strejker lokalisera ideologiska samt materialistiska utgÄngspunkter, strejkmönster samt maktrelationer. Mina huvudfrÄgor kommer vara av denna karaktÀr och inrikta sig pÄ Mackmyra strejken 1906 och Marmaverkenkonflikten 1929-31.
Hantering av lagar och andra krav för VÀgverket Region Norr
Ledningssystem Àr en anvÀndbar metod för att Ästadkomma ett systematiskt och effektivt arbetssÀtt bland företag. Med ett ledningssystem menas ett ramverk inom vilket företagsledningen styr, mÀter och utvÀrderar arbetet. Ledningssystemen har standardiserats för att skapa entydighet och fÄ likformighet för begrepp och struktur. I standarden för Miljöledningssystem ISO 14001 finns ett antal element som ska samverka för att företag ska organisera sitt miljöarbete pÄ ett systematiskt sÀtt (Ammenberg, 2004: Brorson & Larsson, 1998). Uppdragsgivare till detta examensarbete Àr VÀgverket Region Norr, avdelning Strategiskt stöd.
PÄ vÀg mot mÄlet?: en studie angÄende lÀrares uppfattningar om mÄluppfyllelsen i kemi och fysik
Syftet med studien var att med grundskollÀrares perspektiv fÄ en inblick i hur kursplanernas mÄl för Är 5 inom kemi och fysik, kan tolkas och anses bli uppnÄdda. För studien valdes kvalitativa intervjuer som utfördes med sammanlagt Ätta stycken grundskollÀrare. Resultatet visade att lÀrarna tyckte att det var svÄrt att tolka begreppen i kursplanerna och att förstÄ alla mÄl. Samtliga lÀrare verkade ha en klar uppfattning om vad skolans uppdrag var och att det var strÀvansmÄlet lÀrarna skulle arbeta mot, Àven om det visade sig att det var uppnÄende mÄlen lÄg i fokus. NÀr de gÀller mÄluppfyllelsen sÄ ansÄg lÀrarna i Är 4-6 att de uppnÄdde kursplanernas mÄl för Är 5, men det enligt deras egna lokala kursplaner och inte de nationellt faststÀllda..
Samverkan musikskola ? kulturskola : Om musiklÀrares tankar om en utredningsprocess
Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.
GatubyrÄkrater i skolan : - En gymnasieskolas implementeringsprocess
Skolverket skapar förordningar dÀr bland annat kursens innehÄll och betygskriterier beskrivs. Skolan Àr nödgad att följa dessa förordningar men Àven att skapa lokala kursplaner. Skolverket Àndrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och dÀrmed mÄste skolan Àndra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gÄ till pÄ en gymnasieskola i Kalmar lÀn. Studien undersöker ocksÄ vilka övervÀgande lÀrarna tagit, vilka dilemman som uppstÄr, hur dessa yttrar sig samt om lÀrarna anser att den nya kursplanen Àr en förbÀttring jÀmfört med den tidigare.
IKEA-kulturen i Frankrike - vad hÀnder i mötet mellan en stark organisationskultur och en stark nationalkultur?
Vi har i vÄr uppsats kommit fram till att man i stort kan beskriva IKEA-kulturen som homogen eller enhetlig, dÄ den Àr baserad pÄ universella vÀrderingar, men med heterogena inslag som en konsekvens av nationella kulturskillnader och lokala omtolkningar av de universella vÀrderingarna. Vi menar att detta pÄverkar kulturen i egenskap av styrverktyg och pÄstÄr med stöd i den dialektiska synen pÄ utveckling att man kan styra med en stark organisationskultur men att det Àr omöjligt att ha full kontroll över kulturens utveckling dÄ förÀndring, ur en kulturell aspekt, Àr nÄgot man aldrig fullt ut kan kontrollera..
Studier och idrott : En jÀmförande studie mellan riksidrottsgymnasium och lokalt idrottsgymnasium i idrotterna fotboll och golf
Syftet med studien har varit att undersöka faktorer som pÄverkar eleven vid val till lokalt idrottsgymnasium eller riksidrottsgymnasium inom idrotterna fotboll och golf samt undersöka hur eleverna upplever kombinationen skola/idrott och deras framtida mÄlsÀttningar med sin idrott och sina studier.Undersökningen bestod av en enkÀt, vilken besvarades av 48 elever som studerade i Ärskurs 3 lÀsÄret 2004/2005 pÄ det lokala idrottsgymnasiet Borgarskolan i GÀvle, riksidrottsgymnasiet golf i Perstorp och riksidrottsgymnasierna fotboll i VÀsterÄs och Norrköping. Undersökningen kompletterades med sex intervjuer, en instruktör, en lÀrare och fyra elever.Valet av idrottsgymnasium inom golf styrs, enligt denna undersökning, av bra trÀningsförhÄllanden samt en duktig instruktör. Att trÀningsgruppen hÄller hög kvalité har ocksÄ betydelse. FörÀldrarna har större pÄverkan vid val till riksidrottsgymnasium Àn vid val till lokalt idrottsgymnasium i bÄde fotboll och golf. Vid val av idrottsgymnasium inom fotboll tycks valet frÀmst pÄverkas av trÀningsförhÄllanden och kvalitén pÄ trÀningsgruppen .
Skogens sociala v?rden. En j?mf?rande studie ?ver planeringen av kommun?gd skog
F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden
som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala
v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra
skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.
Empowerment pÄ Posten? : En fallstudie om Postens personalpolitik ur ett empowermentperspektiv
PÄ dagens marknad mÄste företagen kunna möta bÄde de yttre och inre kraven som stÀlls pÄ marknaden för att maximera sin avkastning. Ett företag som i allra högsta grad stÄr inför förÀndrade yttre krav Àr Posten. Hur kan Posten kombinera yttre krav och omstÀndigheter frÄn kunder, marknadsförhÄllanden och Àgarnas vinstintresse med de inre kraven, det vill sÀga en tillfredstÀlld personal? Hur kan man skapa en bra företagskultur som gynnar bÄde Àgarna och de anstÀllda?En teori som hÀvdar att det gÄr att möta de yttre kraven samtidigt som de inre kraven uppfylls benÀmns: empowerment. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett empowermentperspektiv analysera hur nÄgra lokala chefer pÄ Posten jobbar med sin personalpolitik rent praktiskt.Empowermentbegreppet operationaliserades till att gÀlla tre nycklar angÄende ?information?, ?grÀnser/riktlinjer? och ?sjÀlvgÄende lag?.
KunskapstillgÄngarnas roll vid beslut i en decentraliseringsprocess - En studie av medarbetarna pÄ Förenings-Sparbanken.
Syftet Àr att undersöka om kunskapstillgÄngarna stöder personalen i FöreningsSparbankens decentraliseringsprocess. För att uppnÄ detta syfte har vi anvÀnt oss av en enkÀtundersökning kompletterad med tvÄ intervjuer. EnkÀtsvaren och intervjuerna analyserar vi tillsammans med utvald teori och fÄr bland annat fram följande slutsatser: Majoriteten av medarbetarna anser att decentraliseringen till stor del uppfylls pÄ de lokala kontoren och att kunskaps- och servicenivÄn har ökat. En stor del av respondenterna kÀnner Àven att de har den nÀrmaste ledningens stöd vid beslutsfattande, vilket Àr extra viktigt under en decentraliseringsprocess. Samtliga medarbetare kÀnner att de kan fatta rÀtt beslut i mötet med kunden..
?r f?rskoleklassen f?r alla barn? - En kvalitativ forskningsstudie av l?rares uttryckta uppfattningar om hur f?rskoleklassens obligatoriska etablering i grundskolan p?verkat skolg?ngen f?r elever som har koncentrationssv?righeter
F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng
f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla
barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara
en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger
vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser.
Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p?
sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r
barn som har koncentrationssv?righeter.
Frekvensstörningari IEEE 802.11b nÀtverk
Allt större och större andel företag vÀljer att presentera och förmedla varor och tjÀnster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel Àr att kunden kÀnner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt anvÀndande. En undersökning har genomförts med hjÀlp av en kooperativ utvÀrdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehÄller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer. DÀremot finns indikationer pÄ att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer..
Distansledarskap ur medarbetarperspektiv
Denna studie unders?ker ledarskap i distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan
effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och distansarbetsmilj?er. Syftet med denna
studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera
distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och
nackdelarna som distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie
till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar
motivation, engagemang och prestation vid distansarbete.