Sökresultat:
2458 Uppsatser om Lokala rummet - Sida 24 av 164
Lokal samförvaltning i Tivedsbygden : en svårfångad vision om hållbar naturresurshantering
Föreliggande kandidatuppsats handlar om att söka beskriva samverkan och konflikt i samband med naturresurshantering. Undersökningens forskningsobjekt är ett försök till lokal samförvaltning som togs av lokala invånare i Tivedsbygden, en skogsbygd i gränslandet mellan Västergötland och Närke. Visionen om detta hållbara naturresursarrangemang lyckades dock aldrig nås. Initiativet togs i samband med ett landsbygdsutvecklingsprojekt pågick under åren 2009-2011. Min tolkning är att detta försök präglades av samverkan och konflikt.
Informationsstöd för lokal ekonomi
För att ett företag ska kunna tillämpa lokal ekonomi, det vill säga ekonomistyrning på produktionsavdelningsnivå, är det viktigt att produktionsledaren har ett lokalt informationsstöd. Denna uppsats belyser design och användning av ett sådant stöd. Det som har undersökts är hur ett högteknologiskt tillverkningsföretag i lastbilsindustrin arbetar vid design av ett lokalt informationsstöd. Undersökningen har även belyst vad det lokala informationsstödet består av samt vad som uppnås vid användning av ett sådant stöd. Genom en kvalitativ fallstudie på Ferruform i Luleå undersöktes detta.
Anmälningsskyldighetens kongruens med Barnkonventionen
Uppsatsen handlar om huruvida gällande rätt i Sverige rörande anmälningsskyldigheten i 14 kap. 1 § SoL motsvarar de krav vilka uppställs i Barnkonventionen. De artiklar i Barnkonventionen som uppsatsen främst rör är artikel 3 och 19. I dessa artiklar framkommer att barnets bästa alltid skall sättas i främsta rummet och tillvaratas, samt att Sverige måste ha tillräckliga och effektiva skyddsåtgärder så att barn skyddas.
Trendsättarnas Varumärken - En studie om hur lokala modebutiker bygger upp sina varumärken
Den här studien fokuserar på små lokala företag och deras varumärkesuppbyggnad. Vi har studerat företag som befinner sig i klädes- och modebranschen och deras strategier som de tillämpar för att bygga upp och stärka sina varumärken. I inledning så finns det en introduktion till vårt problem och syfte. Problemformulering som denna studie har som avsikt att besvara lyder enligt följande: Hur bygger små lokala företag upp sitt varumärke?Utifrån insamlad teori presenterar vi vår egen teorimodell som ligger till grunden för den senare analysen.
Konkurrensen i dagligvaruhandeln. En studie av konkurrens på en lokal marknad vid nyetablering av en lågpriskedja.
Vid prismätning av varukorg har det framkommit att prisnivå mellan de olika
butikerna betydligt skiljer åt, mellan 17 ? 47 % lägre genomsnittspris för
varukorgen på Lidl än hos de andra dagligvaruhandlarna. Då konkurrenternas
priser är en av de faktorer som påverkar prissättningen är det rimligt att tro
att en nyetablering av en lågpriskedja på den lokala marknaden ökar prispressen
och därmed får en priseffekt på hela marknaden speciellt när priserna så mycket
skiljer åt som min prisunderökning visat.
Nyetablering av en lågpriskedja kommer att aktualisera en rad frågor hos
konkurrenter, konsumenter och leverantörer. Köparnas förhandlingsstyrka stärks
och de andra aktörerna i branschen blir tvungna att se över sitt pris. I sin
tur kommer de att sätta press på sina leverantörer så att leverantörernas
förhandlingsstyrka försvagas, speciellt när det handlar om de små/lokala
leverantörerna.
Koncept i planering -definierade kvaliteter
Sammanfattning
Detta examensarbete grundar sig på idén om att stadens byggnader, och de
arkitektoniska koncept som brukas, påverkar hur det offentliga rummet används
och upplevs. Valet av arkitektoniskt koncept ger genomslag också på hur det
offentliga rummet uppfattas, samt vilka prioriteringar som görs i den fysiska
miljön i byggnadens närhet. Det handlar dels om att byggnaders skala,
exploateringsgrad och verksamheter men också om att definiera vilka kvaliteter
som är önskvärt, samt vad dessa begrepp egentligen står för.
Examensarbetet ger ingen heltäckande översikt över stilformer och begrepp som
förekommer inom arkitekturen och stadsplaneringen. Arbetets syfte är att visa
hur koncept byggs upp, hur form definieras, samt ger exempel på hur detta kan
appliceras på en specifik plats.
Korrosionsstudie av förtjockare och separatorkar i Kiruna anrikningsverk 3 vid LKAB
I dagsläget finns det en mängd användbara metoder att ta hjälp av för att skapa representationer av stadsrum. Att beskriva stadsrum är dock inte helt enkelt och man kan utgå från många olika aspekter. Befintliga stadsanalyser baseras ofta på antingen kvalitativa eller kvantitativa mått, men stadsbyggnad är en komplex uppgift och därför krävs en sammanvägning av olika mått för att få ett mer balanserat resultat.Syftet med arbetet är att identifiera likheter och skillnader mellan de vi upplever och de mätbara i rummet genom att undersöka sambandet mellan representationer av stadsrum och upplevelsen av stadsrum. Mer specifikt studeras geometriska och topologiska representationer av stadsrum och hur stadsrum upplevs.Studien bygger på användandet av tre olika metoder; en geometrisk och en topologisk studie av stadsrum samt en enkätstudie med fokus på hur stadsrum upplevs. Arbetet påbörjades genom en litteraturstudie.
Vem får beskriva Stockholm? : En studie om vilka som styr och vilka som deltar i huvudstadens offentliga samtal.
Uppsatsen syftade till att undersöka den lokala mediebevakningen i och av Stockholm. Fri och självständig journalistik sägs vara absolut nödvändig för en fungerande demokrati. I uppsatsen undersöks hur den lokala journalistiken såg ut under några vårdagar 2011. Studien var en hypotesprövning av Noam Chomskys propagandamodell. Chomsky menar att fria medier i den liberala demokratin tenderar att fungera som propagandamaskiner för samhällseliten.
Möten i natten : En observationsstudie om interaktion och beteende i krogmiljö
Studien utgår ifrån ett interaktionistiskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv och har till syfte att studera och jämföra beteende och social interaktion i två olika krogmiljöer. Frågeställningarna berör flera delar av interaktion, bland annat kroppsspråk och umgänge. För att undvika försköningar av verkligheten och studera beteenden i en kontext används observation som metod Detta genom en kvalitativ undersökning där händelser och beteenden fokuseras. I observationerna fokuseras olika typer av grupperingar, hur personer tar kontakt med varandra, hur personer använder sig av kroppsspråket och blicken, om det förekommer beröring och vilket avstånd personer håller till varandra. Fokus ligger även på hur personer använder sig av rummet, till exempel var och hur man placerar sig i rummet och även den rådande normen kring utseende.
Att lära sig svenska i en flerspråkig förskola. En observationsundersökning av pedagogers språkutvecklande arbete
Syftet med denna studie var att undersöka förskollärarnas arbetssätt på flerspråkiga förskolor. Den empiriska studien avsåg att besvara syftet utifrån två frågeställningar som berör frågor om hur förskollärare utformar det fysiska rummet i en flerspråkig miljö och vilka strategier de använder för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Två perspektiv som bäst passade för studien blev dess teoretiska utgångspunkter. Det ena perspektivet är två metaforer som betraktar lärandet utifrån både förvärvande av kunskaper och deltagande. Det andra perspektivet är den sociokulturella teorin om lärande och utveckling.En kvalitativ metod i form av strukturerade observationer användes under totalt en veckas tid på två förskolor i två olika kommuner i Västra Götaland.
Projektering av lyssningsrum för auralisation genom ett flerkanaligt högtalarsystem
Ingemansson Technology AB är deltagare i ?Designåret 2005?. Företagets bidrag - ?Happy New Ears? skall vara tillgängligt för allmänheten under slutet av 2005 på konstgallerian Wetterling Gallery i Stockholm. Olika typer av rumsakustik, ljudmiljöer och ljudkonst skall demonstreras för galleribesökarna i ett rum.
Projektering av lyssningsrum för auralisation genom ett flerkanaligt högtalarsystem
Ingemansson Technology AB är deltagare i "Designåret 2005". Företagets bidrag
- "Happy New Ears" skall vara tillgängligt för allmänheten under slutet av
2005 på konstgallerian Wetterling Gallery i Stockholm.
Olika typer av rumsakustik, ljudmiljöer och ljudkonst skall demonstreras för
galleribesökarna i ett rum. Syftet med examensarbetet är att realisera det
påtänkta bidraget.
Flera olika inspelningstekniker, uppspelningsmetoder och
högtalaruppställningar beskrivs: deras respektive för- och nackdelar
diskuteras.
Att planera för social aktivitet : en studie av Köpenhamns lommeparker
Stadsförtätning är dagens rådande planeringsideal, städer ska växa inåt och fler funktioner och människor ska rymmas på en mindre yta. Detta har fått konsekvenser
för stadens utemiljö, då förtätning ofta har skett på bekostnad av det offentliga rummet. Det ställer krav på en kvalitativ utemiljö. Men hur kan utemiljön planeras för
att främja det sociala livet i det offentliga rummet? Det är bakgrunden till denna kandidatuppsats vars syfte är att öka förståelsen för hur landskapsarkitekter kan
planera för socialt kvalitativa platser på en begränsad yta.
Upplevelserummet: Hur rummet påverkar elevers motivation till kreativt skapande
?Upplevelserummet- hur rummet påverkar elevers motivation till kreativt skapande? är mitt examensarbete på Institutionen för Musik och medier på Luleå tekniska universitet.I bakgrunden ges läsaren en orientering i begreppet upplevelserummet samt olika motivations- och kreativitetsteorier. Där redogörs även för waldorfpedagogiken, Goethes färglära och den antroposofisk arkitekturen, allt i syfte att låta läsaren förstå hela uppsatsens kontext.Syftet med uppsatsen har varit att skapa kunskap om upplevelserummets betydelse för skolelever i årskurs åtta utifrån begreppen kreativitet och motivation.Jag har genomfört min forskning utifrån en kvalitativ forskningsmetod med litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. Jag har i studien intervjuat åtta elever i åldrarna 14-15 år på en waldorfskola i Stockholm.Resultatet av intervjuerna är uppdelat i tre huvudrubriker med tema upplevelserummet, kreativitet och motivation. Datan från intervjuerna pekar mot att upplevelserummet har ett eget värde oberoende av interaktionen mellan andra elever och lärare.