Syftet med detta examensarbete var att beskriva nio personers upplevelser av sin medverkan i en kurs, ?Våga sjunga?, som erbjuds av coachingföretaget Projekt hälsa AB i Umeå. Via en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer söktes svar på frågorna: Upplever deltagarna några positiva effekter på sitt psykiska/fysiska välbefinnande genom sin medverkan i ?Våga sjunga? kursen? Upplever deltagarna att kursen ?Våga sjunga? har haft några positiva/negativa effekter med avseende på deras självkänsla? Tidigare forskning har visat på flera samband mellan välbefinnande och musik, men också att de olika program vars syfte är att enbart höja självkänsla, i sig, mest troligt är ineffektiva. Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av teorier om motivationspsykologi (självkänsla), samt musikpsykologi.

Bredband har de senaste åren gått från att vara en ovanlig företeelse till att i Sverige närmast ses som en mänsklig rättighet. En teknik som ger många individer tillgång till IT-infrastrukur med hög överföringskapacitet är trådlösa nätverk av typerna WiFi och WiMax. I uppsatsen konstateras att ett marknadsmisslyckande kan förekomma på privata marknader för trådlöst bredband. Detta marknadsmisslyckande analyseras utifrån teorier om externa effekter och kollektiva varor. De positiva externa effekter som trådlösa nätverk genererar ger varan drag av kollektivitet.

Trygghet är en mänsklig rättighet för alla individer. Det finns dock sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer i samhället som kan påverka den upplevda tryggheten. Denna uppsats har avgränsats till att undersöka vad som upplevs påverka tryggheten på ett bostadsområde i en större stad i mellersta Sverige. Bostadsområdets invånare har sämre socioekonomisk status än generellt i staden. Boende på bostadsområdet har även visat på otrygghet och oro att gå ut efter det blivit mörkt.

Detta arbete rör sig inom det organisationsteoretiska området. Ämnet som behandlas är kontrollspann och vad som påverkar och påverkas av detta. Vi har funnit att det finns en stor mängd olika faktorer som kan sägas påverka hur en organisation väljer eller bör välja att strukturera sig. I uppsatsens första del har vi försökt identifiera vilka effekter olika breda kontrollspann kan tänkas ha för en verksamhet samt vilka rekommendationer som finns i den existerande forskningen kring kontrollspann.I andra delen av uppsatsen undersöker vi Lunds universitetssjukhus akutmottagning, där man nyligen (2006) genomfört en omorganisation som bla innebar avsmalnande av första linjens chefers kontrollspann. Vi har funnit att många av de effekter som man kunnat förvänta sig inte har inträffat i vårt exempelfall..

Kapaciteter kan vara till stor nytta, bland annat då partiella differentialekvationer ska lösas. Kapaciteter är dock i många fall väldigt svåra att beräkna exakt, speciellt i viktade rum. Vad som istället kan göras är att försöka uppskatta kapaciteterna, vilket för ringar runt en fix punkt kan utföras med hjälp av fyra olika exponentmängder, underline{Q}_0, underline{S}_0, overline{S}_0 och overline{Q}_0, som beskriver hur vikten beter sig i närheten av denna punkt och i viss mån ger rummets lokala dimension.För att kunna dra nytta av exponentmängderna är det bra att veta vilka kombinationer av dessa som kan förekomma. För att få fram nya kombinationer använder vi olika sätt att mäta volym av klot med varierande radier. Dessa mått är definierade genom olika vikter.Det har tidigare funnits ett fåtal exempel på hur olika kombinationer av exponentmängderna kan se ut.

Artros är en degenerativ ledsjukdom som innebär att brosket i leden successivt bryts ner. Knäartros anses vara ett vanligt tillstånd då 6-7% av befolkningen över 70 år är drabbade. Vid behandling börjar man icke- farmakologiskt, vidare farmakologiskt och som ett sista alternativ operation. Sjukgymnastik är en del av den icke-farmakologiska behandlingen som bestäms av patientens besvär och vilka funktionella krav som patienten har. Syfte: Att undersöka vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster använder sig av vid behandling av sjukgymnastiskt bedömd eller diagnostiserad knäartros, upplevda behandlingseffekter samt på vilka grunder sjukgymnaster väljer behandlingsmetod.

Artros är en degenerativ ledsjukdom som innebär att brosket i leden successivt bryts ner. Knäartros anses vara ett vanligt tillstånd då 6-7% av befolkningen över 70 år är drabbade. Vid behandling börjar man icke- farmakologiskt, vidare farmakologiskt och som ett sista alternativ operation. Sjukgymnastik är en del av den icke-farmakologiska behandlingen som bestäms av patientens besvär och vilka funktionella krav som patienten har. Syfte: Att undersöka vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster använder sig av vid behandling av sjukgymnastiskt bedömd eller diagnostiserad knäartros, upplevda behandlingseffekter samt på vilka grunder sjukgymnaster väljer behandlingsmetod.

Cancerrelaterad smärta är inget enhetligt begrepp, den kan ha både nociceptiv (smärta från sinnesceller i vävnader) och neurogen (skada eller störning i nerver) komponent. Smärta kan dessutom ha inslag av oro, ångest och depression vilket förstärker smärtupplevelsen. På detta sätt kan smärtan leda till dålig sömn, inskränkt rörlighet, nedsatt koncentrationsförmåga och social isolering. Syftet med studien var att systematiskt undersöka vilka effekter samt komplikationer akupunktur som komplement till farmakologisk smärtbehandling har vid cancerrelaterad smärta. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie.

Syftet med examensarbetet var att beskriva hur studie- och yrkesvägledare arbetar på högskola/universitet och hur studie- och yrkesvägledarna förhåller sig till de nya förutsättningarna. De nya förutsättningarna kan vara arbetslöshet, ett högre tryck, studenters behov och att övergången från skola till arbete blir längre. Som en inledning valde vi att förklara hur studie- och yrkesvägledare arbetar på dessa instanser. Därefter ville se om de nya förutsättningarna hade påverkat studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt på den lokala och den centrala vägledningen. Avslutningsvis ville vi ta reda på hur studie- och yrkesvägledarna uppfyller studenternas behov av vägledning.

Syfte: Syftet är att belysa hur ett belöningssystem lämpligen bör utformas så att önskade effekter uppnås. För undersökningen använder vi fallföretaget Thule. Metod: En abduktiv ansats väljs för arbetets förhållningssätt till arbetsprocessen, medan en kvalitativ fallstudie anslår riktlinjer för empiriinsamlingen. Teoretiska perspektiv: Vi använder teoretiska kriterier för utformning av belöningssystem från forskare på området, Merchant och Thompson & Strickland. Empiri: Vårt empiriska material består av besöksintervjuer med koncernledningen samt med personer från divisionsledningen i fallföretaget Thule.

Syftet med detta examensarbete var att studera på vilket sätt lokalhistoria kan utgöra en didaktiskt inkluderad del av historieundervisningen för elever i grundskolans senare del. Syftet var vidare att undersökningen skulle resultera i ett praktiskt genomförbart planeringsupplägg. Frågorna jag ville undersöka var varför lokalhistoria var viktigt i skolans undervisning, hur stor plats ämnet hade i läroplanen och hur en lokalhistorisk didaktik skulle kunna se ut. Teorier som använts är utomhuspedagogik, upplevelsepedagogik och John Deweys tankar om fysiska representationer. Metoden har inneburit studier av metodböcker i utvecklingsarbete samt litteraturstudier i fältet lokalhistoria och i de valda teorierna.

Bakgrund: Arbetsfrånvaro och långtidssjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa ökar. Dess effekter påverkar både individen, organisationen och samhället. Ett bra fungerande arbetsliv bidrar till folkhälsan både genom att minska den arbetsrelaterade ohälsan och de sociala skillnaderna i ohälsa.Syfte: Syftet var att beskriva effekter av interventioner vid arbetsrelaterad stress.Metod: Denna studie var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna analyserades, sammanfattades och delades in i tre teman. Resultaten beskrivs med hjälp av dessa tre teman.Reslutat: Vår studie visade att de vanligaste effekterna av interventioner vid arbetsrelaterad stress var förändringar i stressnivåer, ökad kunskap och förståelse för arbetsrelaterad stress samt ökat stöd, förändrade beteenden och attityder.

Studien har sin utgångspunkt i konflikter med syftet att undersöka hur organisationer arbetar med konflikthantering i praktiken och synliggöra positiva effekter som kan komma ur en medveten hantering av konflikter.Studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt med en kvalitativ undersökningsansats där elva intervjuer ligger till grund för empiri. Merparten av respondenterna arbetar i olika ledande befattningar. Övriga är verksamma i yrkesroller som anses ha speciell kunskap inom ämnet. Valet av intervju ligger till grund för att få en helhetsbild i hur organisationer kan arbeta med konflikthantering, eftersom konflikter är komplext och en konflikt sällan är den andra lik.Större delen av teorin inriktar sig på framgångsrik hantering av konflikter och dess effekter. Det redogörs även för forskning som visar vad en omvänd situation kan ge för utfall.

Verksamhetsprocesserna är de värdeskapande processerna inom en organisation, en organisations hjärta. Processorienterad verksamhetsutveckling (POVU) handlar om att en organisation utvecklas genom att låta dessa verksamhetsprocesser vara det centrala i organisationen och hela tiden låta dem vara det styrande medlet. Genom en processorienterad verksamhetsutveckling kommer en högre grad av kundfokusering och kundnytta att uppstå, kostnader kommer att minska och högre kvalitet på leveranser kommer att uppstå. Men för att lyckas med detta så gäller det att begränsa alla problem och utmaningar som kan uppstå. Genom Gamification, som handlar om att applicera spelmekanismer såsom olika belöningssystem osv, utanför spelvärlden så uppnås ett högre engagemang och motivation hos de som använder sig av dessa spelmekanismer.Syftet med denna kandidatuppsats var att redogöra för vilka effekter och utmaningar som en organisation kan uppnå genom användningen av modeller/metoder som stöd för POVU.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en social robot kan användas inom svensk demensvård och vilka effekter den har på patienterna. Roboten som används är Paro, en japansk sälrobot som har tagits fram för att kunna ge samma effekter som levande djur i djurterapi. Kontakt med djur medför ofta aktivitet och vardagsglädje vilket även är viktiga begrepp i vård av människor med demens.Studien genomfördes som en fem veckors fallstudie på ett vårdhem. Det empiriska materialet utgjordes av direkta observationer av de boendes interaktion med Paro samt halvstrukturerade intervjuer med personalen. Observationerna nedtecknades som fältanteckningar.Resultatet pekar på att sälen, i likhet med riktiga djur, kan tillföra aktivitet och välmående för vissa individer samt stimulera en grupp till samtal och ökad social kontakt.