Sök:

Sökresultat:

1658 Uppsatser om Lokala överenskommelser - Sida 21 av 111

?Stommen? och ?Spindeln i n?tet? N?gra specialpedagogers uppfattningar av yrkesroll och arbetsuppgifter i anpassad grundskola

Specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter inom anpassad grundskola beskrivs som komplex och varierade beroende p? lokala organisatoriska f?ruts?ttningar. Rollen pr?glas av en balans mellan individuellt st?d till elever och skol?vergripande arbete, vilket inkluderar samarbete med andra yrkesgrupper och bidrag till skolutveckling. Arbetsuppgifterna och yrkesrollen ofta otydligt definierade, vilket kan p?verka yrkesut?varnas uppfattning om sitt uppdrag och deras m?jligheter att bidra till en inkluderande skolmilj?. Syfte: Att unders?ka hur specialpedagoger uppfattar sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter samt bidra till f?rst?elsen av deras funktion i anpassad grundskola. Teori: Systemteori anv?nds f?r att analysera hur specialpedagogens arbete p?verkar skolsystemet p? individ-, grupp- och organisationsniv?. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med sju specialpedagoger i en st?rre svensk kommun med en fenomenografisk ansats. Resultat: Studien visar att specialpedagoger arbetar p? flera niv?er ? fr?n direkta insatser f?r elever till handledning av kollegor och strategiskt utvecklingsarbete.

Dagvattenhantering pÄ Arenastaden i VÀxjö

Rapporten behandlar projekteringen och genomförandet kring det lokala omhÀndertagandet av dagvatten för de fyra nybyggda arenorna pÄ Arenastaden i VÀxjö. Granskningen behandlar framförallt underjordiska fördröjningsmagasin men Àven alternativa lösningar.Arbetet har genomförts med hjÀlp av intervjuer och studier kring olika lösningar för lokalt omhÀndertagande av dagvatten.FörÀndringsförslagen som presenteras bottnar i mer tid för projektering, förbÀttrad kommunikation och större anvÀndande av mer genomslÀppliga ytor..

Betydelsen av bankmannens sociala nÀtverk i informationsinsamlingen vid kreditbedömning av nystartade företag

NÀr ett nystartat företag som söker kredit ska bedömas krÀvs frÄn bankmannens sida en omfattande informationsinsamling för att utreda om nyföretaget har ÄterbetalningsförmÄga. Vid insamling av information anvÀnder sig bankmannen av olika informationskÀllor, en av dessa Àr bankmannens sociala nÀtverk. Syftet med denna studie Àr att utreda betydelsen av det sociala nÀtverket dÄ bankmÀn i smÄ stÀder samlar information betrÀffande nystartade företag som söker kredit. För att uppfylla syftet har efter teoretiska studier en kvalitativ undersökning bestÄende av personliga intervjuer utförts pÄ Varbergs Sparbank, SEB, Handelsbanken och Nordea i Varberg. Genom att utföra vÄr undersökning i Varberg tror vi att vi pÄ ett bra sÀtt kan spegla bankverksamheten i en svensk smÄstad.

Specialistsjuksköterskans vÀrmebevarande omvÄrdnadsÄtgÀrder i det perioperativa vÄrdförloppet

Bakgrund: Under det perioperativa vÄrdförloppet föreligger mÄnga riskfaktorer för patienten att utveckla oavsiktlig hypotermi. Detta kan leda till flertalet operativa och postoperativa komplikationer vilket kan skapa obehag och lidande för patienten, förlÀnga vÄrdtider och generera ökade kostnader för samhÀllet. Den perioperativa specialistsjuksköterskans omvÄrdnadsansvar innefattar ett flertal vÀrmebevarande omvÄrdnadsÄtgÀrder för att förebygga och behandla hypotermi hos patienten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesi-, operations- och intensivvÄrdssjuksköterskors vÀrmebevarande omvÄrdnadsÄtgÀrder i det perioperativa vÄrdförloppet.Metod: En studie med deskriptiv analys utfördes. Data samlades in genom en strukturerad intervjuguide. Sammanlagt deltog 36 specialistsjuksköterskor i studien.Resultat: Specialistsjuksköterskornas vÀrmebevarande omvÄrdnadsÄtgÀrder bestod utav bÄde passiva och aktiva ÄtgÀrder varav tre var utmÀrkande; att anvÀnda luftvÀrmetÀcke, att ge varma infusions- och spolvÀtskor samt att undvika onödig exponering av patienten.

Vad Àr ett lokalproducerat livsmedel för dig?

Konsumenter i Sverige i dag har stor tillgÄng pÄ livsmedel och mat frÄn hela vÀrlden. Möjligheten till att vÀlja och vraka i sitt val av livsmedel och att inte behöva fundera över om det Àr sÀsong eller inte stÀller högre krav Àn tidigare pÄ vÄra svenska producenter. De mÄste producera mer och marknadsföra sig tydligare. Det visar sig i vÄr undersökning att ett stort antal konsumenter vÀljer att handla lokalt producerade livsmedel, mycket med hÀnsyn till den lokala producenten. Att handla lokalt Àr ett sÀtt att överbrygga avstÄndet mellan producenten och konsumenten och att bevara mÄngfalden.

Lokala informationsbehov inom större organisationer

Denna studie undersöker ett problem hos en butik ingÄende i en kedja dÀrförsÀljning av lagerförda varor utgör större delen av verksamheten. Det upplevda problemet Àr dock att försÀljning av varor som faller utanför det lagerförda sortimentet hanteras som bestÀllningar pÄ papper och för hand, vilket upplevs fungera bristfÀlligt och med oreda som resultat. Syftet med denna studie var att hitta lösningar pÄ dessa problem dÄ de föll utanför organisationens befintliga informationssystem. För att undersöka problemet vi intervjuat personal angÄende deras befintliga arbetssÀtt. Baserat pÄ detta tog vi fram anvÀndarfall som beskrev processen.

Egna betygskriterier & ÀmnesmÄl

Detta arbetes syfte Ă€r att undersöka hur betygskriterier och Ă€mnesmĂ„l i historia utformas pĂ„ lokal nivĂ„ i högstadieskolan. För att kunna göra undersökningen har jag valt att intervjua tvĂ„ lĂ€rare och analysera texter pĂ„ lokala kriterier frĂ„n tvĂ„ skolor. De tvĂ„ skolorna representerar en kommunal skola, Norrlyckeskolan i ÖdĂ„kra samt en fristĂ„ende skola, Kunskapsskolan i Landskrona. I mitt arbete redovisar jag respektive skolas arbetssĂ€tt och pedagogik. Jag har i min analys gjort en jĂ€mförelse mellan dessa tvĂ„ skolor för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt se om kriterierna skiljer sig Ă„t mellan skolorna.

Intresset för soldatanstÀllning lokalt : En studie pÄ gymnasieungdomar boende i en garnisonsort

Hotet mot Sveriges sÀkerhet ser idag annorlunda ut Àn för 20 Är sedan. DÀrför har Försvarsmakten infört ett nytt personalförsörjningssystem av soldater byggt pÄ frivillighet. De nÀrmsta Ären behöver organisationen rekrytera 3 250 kontinuerligt tjÀnstgörande och 4 650 tidvis tjÀnstgörande gruppbefÀl, soldater och sjömÀn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur gymnasieungdomar boende i en garnisonsort stÀllde sig till möjligheten att söka anstÀllning som soldat i Försvarsmakten, bÄde inom de lokala förbanden och inom övriga förband i Sverige. Studien skulle utvisa vilka gymnasieungdomar som kunde tÀnka sig en soldatanstÀllning i hemorten vilket syftade till att ge en fingervisning för ungefÀr hur mÄnga man kunde tÀnkas rekrytera inom kommunen samt för att underlÀtta lokal rekrytering till soldatbefattningarna.

VARSLEN ÄR LAGDA. NU VÄNTAR ALLA PÅ BESKED : En intervjustudie pĂ„ ett logistikföretag

Eftersom vi befinner oss i en global finansiell kris, har det blivit mer och mer vanligt att företag varslar ett stort antal mÀnniskor. Vi anser det intressant att skriva om Àmnet eftersom det i högsta grad Àr aktuellt. Logistikföretaget vi undersökte gör en stor omorganisation dÀr stora delar av verksamheten lÀggs ner och flyttas frÄn staden och cirka 70 % av enhetens anstÀllda Àr varslade. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ nedskÀrningens betydelse för ett fÄtal anstÀllda, efter att varsel Àr lagda samt ta reda pÄ hur ledaren kan motivera sina anstÀllda vid nedskÀrning. Uppsatsen som följer Àr en empirisk kvalitativ studie, utfört pÄ ett logistikföretag i Götaland.

Matavfallets klimatpÄverkan vid energiutvinning : En systemstudie om matavfallets klimatpÄverkan ur lokalt och globalt perspektiv i Göteborg

Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete som utfördes vÄren 2011 pÄ Renova i Göteborg. Examensarbetets övergripande syfte Àr att visa hur man bÀst tillvaratar energi i matavfall ur klimatsynpunkt. KlimatpÄverkan redovisas ur ett sÄvÀl lokalt som ett globalt systemperspektiv och mÀts i koldioxidekvivalenter (CO2e). I det lokala systemperspektivet inkluderas endast klimatpÄverkan frÄn energianvÀndningen samt produktionen i Göteborg, med andra ord inkluderas endast skorstensemissionerna. I det globala systemperspektivet inkluderas alla emissioner som uppstÄr vid omhÀndertagande av matavfall sÄvÀl lokalt som globalt och det Àr ur detta systemperspektiv som den verkliga klimatpÄverkan redovisas.I studien presenteras tre olika behandlingsscenarion för omhÀndertagande av den energi som finns matavfall.

?En del lÀr sig inte bemötande hur mycket utbildning de Àn har fÄtt" : ? En enkÀtundersökning om effekterna av demensutbildning I Nybro kommun.

SyfteVÄrt syfte Àr att fÄ ökad förstÄelse för den problematik som kan finnas för ett globalt konsultföretag att nÄ fram med sin identitet till en lokal marknad. VÄra frÄgestÀllningar Àr:1. Vilken identitet har Capgemini?2. Vilken image av Capgemini har potentiella kunder pÄ en lokal marknad?3.

BetygssÀttning pÄ gymnasiet : En kvalitativ studie om lÀrares och rektorers arbete med betyg och bedömning

I denna kvalitativa studie undersöks hur vÀl det lokala betygssÀttningsarbetet pÄ en svensk gymnasieskola överensstÀmmer med styrdokumentens bestÀmmelser och riktlinjer för arbete med betyg och bedömning. TvÄ rektorer och tvÄ lÀrare intervjuades om arbetssÀtt vid betygssÀttning i nuvarande betygssystem.PÄ flertalet punkter tycks det arbete som förs med betyg och bedömning vara förenligt med befintliga nationella kriterier och föreskrifter för gott betygssÀttningsarbete.Resultaten vittnar emellertid om klara samverkansbrister. Paradoxalt nog blir detta Àn tydligare genom intervjuade rektorers Äsikt att skolan ifrÄga har mycket goda förutsÀttningar för samverkan. LÀrarna i studien Àr av klart avvikande uppfattning och hÀvdar att samverkansmöjligheterna Àr tÀmligen begrÀnsade, och att samverkan bör utökas pÄ sÄ gott som alla nivÄer i skolverksamheten; framförallt mellan gymnasieprogram, skolor och kommuner. Vidare efterfrÄgas en person som fÄr till stÄnd fler bedömningssamtal.

Kollektiva odlingar i en förÀnderlig vÀrld. Varför odlar vi tillsammans?- en studie av det kollektiva landsbygdsexemplet; Tillsammansodlingen i Bottna

Detta arbete analyserar och exemplifierar initiativ för att skapa hĂ„llbara kollektiva odlingar pĂ„ landsbygd. Arbetet undersöker hĂ„llbarhetsbegreppet och fördjupar sig i frĂ„gan om vad hĂ„llbara jordbruks- och livsmedelssystem kan vara. FrĂ€mst studeras alternativa kollektiva odlingsmodeller som strĂ€var efter att sammanföra konsument och producent, framförallt via CSA-kooperativ, Community-Supported-Agriculture. Även begreppet Civic Agriculture, CA, uppmĂ€rksammas dĂ„ det beskriver ett odlingsengagemang som gĂ„r bortom de enskilda kooperativen. CA innebĂ€r ett förhĂ„llningssĂ€tt och agerande som verkar för lokalt hĂ„llbara livsmedels- och jordbrukssystem, och som utgĂ„r frĂ„n den lokala platsens behov och förutsĂ€ttningar med hĂ€nsyn till dess ekologiska- och socioekonomiska kontext dĂ€r den passiva konsumenten istĂ€llet blir en aktiv ?matmedborgare?.I arbetet framkommer det att lĂ„ngsiktigt hĂ„llbarhetsarbete behöver fĂ„ utgĂ„ frĂ„n varje enskild mĂ€nniskas situation, och baseras pĂ„ lust.

En demokrati för alla? : En fallstudie om demokratiska mÄlsÀttningar och förutsÀttningar gÀllande barn och unga i VÀxjö Kommun.

I VĂ€xjö kommun finns mĂ„lsĂ€ttningen att det ska finnas ett ungdomsperspektiv i de beslut som tas i den lokala politiken. VĂ€xjö kommun Ă€r ocksĂ„ en av 97 stycken svenska kommuner som deltagit i projektet LUPP. LUPP Ă€r en enkĂ€t utformad av Ungdomsstyrelsen i syftet att svaren skall ligga till grund för en kunskapsbaserad ungdomspolitik. VĂ€xjö kommun har genomfört LUPP-enkĂ€ten tvĂ„ gĂ„nger pĂ„ sammanlagt 3000 barn och unga under 18 Ă„r och svaren visade att endast 10 % av de 1 622 tillfrĂ„gade ungdomarna i Ă„rskurs 8 och sista Ă„ret pĂ„ gymnasiet Ă„r 2007 ansĂ„g att de har ganska stora eller mycket stora möjligheter till politiskt inflytande i kommunen. Jag frĂ„gar mig i min uppsats: Finns det en diskrepans mellan VĂ€xjö kommuns mĂ„lsĂ€ttningar om kommunalt ungdomsinflytande och de faktiska förutsĂ€ttningarna för unga att faktiskt delta? och: Är idealet om att det i de beslut som tas i den lokala politiken ska finnas ett ungdomsperspektiv en genomtĂ€nkt mĂ„lsĂ€ttning i VĂ€xjös kommunpolitik? Svaret pĂ„ min första forskningsfrĂ„ga Ă€r att det beror pĂ„ frĂ„n vems hĂ„ll vi vĂ€ljer att de det.

Ett glokalt va?xelspel fo?r ett multinationellt fo?retag : En studie om branding-arbetet fo?r Post-it pa? den nordiska marknaden

Datum: 15/1/2015Niva?: Kandidatuppsats 15 hp, Fo?retagsekonomi C, HT 14 Fo?rfattare: David Norman, Johan Rappling Handledare: Jukka Hohenthal Titel: Ett ?glokalt? va?xelspel fo?r ett multinationellt fo?retag - En studie om branding- arbetet fo?r Post-it pa? den nordiska marknadenSyfte: Syftet med denna studie a?r att visa hur branding-arbetet ser ut fo?r ett globalt varuma?rke, a?gt av ett multinationellt fo?retag, pa? den nordiska marknaden samt till vilken grad marknadschefer fo?r ett varuma?rke av denna typ a?r fria att lokalanpassa brandingen. Fo?rhoppningen a?r att denna fallstudie ska fungera som ett komplement till ra?dande studier inom glokalisering.Teori: Uppsatsens teoretiska referensram besta?r av erka?nda koncept inom marknadsfo?ringsomra?det sa?som global branding, glokalisering och produktlivscykeln men a?ven Hofstedes kulturella dimensioner. Metod: En kvalitativ fallstudie fo?r det multinationella fo?retaget 3Ms varuma?rke Post- it har utfo?rts.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->