I dagens samhälle ökar intresset för, och vikten av, småföretagande alltmer. För den enskilde entreprenören handlar det om att en dröm kan gå i uppfyllelse, medan det för hela samhället innebär ett bidrag till ökad tillväxt. En viktig aspekt i sammanhanget är att små företag behöver byggas upp på ett sätt som ger en hållbar utveckling på lång sikt.Att utforma en marknadsplan kan hjälpa företag att definiera verksamheten och identifi-era konkurrensfördelar. Planen är därmed ett verktyg för att nå lönsamhet och utveckling på lång sikt. Uppfattningen i litteraturen är dock att marknadsplanering inte är generellt tillämpbart i alla typer av företag.

Denna uppsats behandlar den fysiska planeringen inför klimatförändringarna.Huvudfokus för uppsatsen behandlar den fysiska planeringen inför klimatförändringarna, i huvudsak den kommunala fysiska planeringens roll i Sverige både inför framtida bebyggelse och för att skydda befintlig bebyggelse. Uppsatsen redogör för de planeringsverktyg som finns att tillgå och tillämpningen av dessa. Anpassningen till klimatförändringens konsekvenser innebär långsiktig planering och en anpassning av de lagar som styr den. Det ligger också till stor del i förutseendet av riskerna, säker lokalisering av bebyggelse, infrastruktur och odling, att säkra befintlig bebyggelse samt behovet av eventuella skyddsåtgärder. Den fysiska planeringen är verktyget för att planera och utforma samhället.

Titel: Från politisk arena till lokal marknadsplats: En studie av den borgerligalandsortspressens lokala innehåll 1927-2007Författare: Diana JacobssonKurs: Påbyggnadskursen, Medie- och kommunikationsvetenskapHandledare: Monika Djerf-PierreTermin: Vårterminen 2008Syfte: Studien avser att besvara frågan vad som fokuseras i landsortspressens lokalarapportering och hur utvecklingen rörande det lokala innehållet har sett ut under perioden1927-2007Metod: Etnografisk, kvalitativ textanalysMaterial: De lokala morgontidningarna Barometern, Borås Tidning, Jönköpings-Posten, Nya Wermlands-Tidningen, Sundsvalls Tidning, utgåvan den första onsdagen i februari vart tionde år 1927-2007, nio nummer av varje titelHuvudresultat: De lokala nyheterna i den borgerliga landsortspressen har utvecklats ? frånatt under den första halvan av 1900-talet bestå av korta notiser som befinner sig i skuggan avartiklar som behandlar internationella och nationella händelser ? till att tydligt domineratidningarnas innehåll. Varje tidnings texter är på ett märkbart sätt en produkt av sin tid.Utifrån hur innehållet har förändrats under den undersökta perioden menar jag att tidningarnahar gått från att vara ett partipolitiskt organ med ?global? blick och världshändelser i fokus ?till att bli en produkt med en uppsjö av oförargliga lokala nyheter som verkar i marknadens tjänst..

Syftet med den här uppsatsen är att utreda hur fritidspedagoger och lärare ser på samverkan mellan sina respektive verksamheter. Fokus ligger på fritidshemmet och hur det har påverkats av det utökade samarbetet mellan de båda verksamheterna. Problemställningen är: vad anser fritidspedagoger och lärare om samverkan mellan skola och fritidshem, hur de anser att fritidshemmet influerats, samt hur de beskriver och framställer hur lokal, yrkesroll, och tid och planering påverkats av samverkan. Det teoretiska angreppssättet som använts är Nilssons (1996) teorier kring social identitet. Studien är en kvalitativ studie med intervjuer som huvudsakliga informationskälla.

Det här examensarbetet handlar om Nötbolandet, ett gammalt fritidshusområde sydöst om Örnsköldsvik, som till stora delar omvandlats till åretruntboende. Örnsköldsviks kommun vill gärna ha en översiktlig planering av området för att kunna styra utvecklingen. En sådan planering finns inte idag. Exploateringstrycket i Nötbolandet är stort och det finns många förfrågningar om bygglov och detaljplanering. Dessa förfrågningar rör alla bebyggelse av småhus. Nötbolandet är ett kuperat landskap och tillsammans med dess övriga förutsättningar ligger teorier om terränganpassning för småhusområden till grund för själva planförslaget. Detta förslag anger till att börja med vilka områden som går att bebygga och sedan hur dessa delområden bör utformas. Längst bort i Nötbolandet, vid den östra stranden, äger kommunen själv mark som dess tjänstemän funderar på hur den kan exploateras. Examensarbetet tar därför även ställning till om och i så fall hur detta område bör exploateras. En idé om att bygga ett nytt sommarstugeområde, utform-at som ett traditionellt fiskeläge, test-as i detta område, utifrån analyser utförda vid befintliga fiskelägen..

Denna uppsats behandlar skola och genus. Syftet är att studera målen i de nationella styrdo-kument som finns angående genus i skolan samt studera hur dessa riktlinjer praktiseras på lokal nivå i skolor. Dokument som har studerats för att beskriva den nationella visionen är läroplan, lagstiftning och andra riktlinjer. Sju intervjuer har utförts med lärare i grundskolan för att studera hur genusmålen praktiseras och upplevs på lokal nivå. Teoretiska begrepp som uppsatsen går igenom är identitet och genus, könssocialisation, skola och genus samt interpel-lation och implementering.

The aim of this study is to investigate wether the participatory democracy is a threat or a complement to the representative democracy. To achieve my purpose I will focus on two different lokal councils, the civil council in Hovsjö and the youth council in Västra Skogås, which have been objects of the urban policy in 1998. The theoretical framework on which this study is based consists of the participation democratic theory, representative democratic theory and implementation theory. By problemizing these theoretical frameworks in comparison with eachother I will mapp how these two lokal councils were implemented. The research question is: In what way was the civil council and the youth council a complement or threat to the representative democracy? In which way was it difficult to implement them?The method used for this purpose is a qualitative comparative case study.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

This report aims to provide an insight into the particle physics of today, and into the research that goes on within the field. The focus is partly on the recent discovery of the Higgs boson, and partly on how software can be used to simulate processes in particle accelerators. Basic concepts of particle physics and the search for the Higgs boson are discussed, and experimental results, including those from the Large Hadron Collider, are compared with simulations made in MadGraph 5. Furthermore, simple new models of particle physics are created in FeynRules, in order to make simulations based on the models. To support the presentations of these aspects, some of the underlying theory is built from the ground up.

Vi liknar denna antologi med en resa till olika levnadsområden i Sverige där vi får en inblick i några individers lokala levnadsvillkor. Under resans gång har vi försökt förstå hur den lokala platsen inverkar på individernas identiteter och livsvillkor. Resan börjar i två barnfamiljers närmiljö. Där berättar familjerna om olika faktorer så som trafik och hotfulla företeelser som inverkar på deras upplevelse av sin närmiljö som trygg eller hotfull. Därefter far vi vidare till stadsdelen Rosengård i Malmö.

Under utbildningen inom samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering på KTH har det funnits två teoretiska koncept som varit centrala och återkommande: hållbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa två, inom teorin till stor del skilda tankesfärer har under utbildningen däremot sällan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats ämnar därför utforska hur en planeringsprocess präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska gränsland har att svara upp mot de ideal om hållbarhet och medbestämmande som den är präglad av. Mer specifikt ämnar uppsatsen undersöka frågeställningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begränsningar och möjligheter kan en sådan praktik vara präglad av?Studien är tvådelad och inleds med en litteraturstudie av de två teoretiska koncepten hållbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet från ett teoretiskt perspektiv.

Med utgångspunkt i det lokala skolutvecklingsprojektet Den Tionde Dagen studeras grundläggande värde- och normprinciper. Studien har fokus på den kollektiva moralen (normerna), praxisteorin (normerna och värderingarna) samt värdebasen (värdegrunden) inom kontexten lokal skolutveckling. Värdebasen jämförs med vad som framkommer i de nationella styrdokumenten inom diskursen värden. I ett större perspektiv handlar studien om att förstå essensen i lokal skolutveckling. Studien stödjer sig på den värdeobjektivistiska teorin.

Det svenska skogsbruket är beroende av skotning för uttransport av virke från skog till bilväg. Kostnaden för skotningen har en korrelation med skotningsavståndet och terrängförhållandena på avverkningstrakten. Hur man idag (2011) beräknar ett medelterrängtransportavstånd, vilka sträckor som ingår det, skiljer sig mellan skogsbolag och entreprenörer, vilket skapar osäkerhet vid förhandling och planering. Det saknas idag beräkningsmodeller för att enhetligt kunna beräkna ett medelterrängtransportavstånd, vilket skulle kunna underlätta vid förhandling och planering av en avverkningstrakt. Målet med examensarbetet var att för Korsnäs AB utveckla ett beslutsstöd vid planering av en avverkningstrakt i föryngringsavverkning. Målet delades upp i två delmål: 1.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i förskolans planering av aktiviteter. Vi utgick från en kvalitativ forskningsstrategi och metoden vi använde oss av var semistrukturerade intervjuer. I studien har åtta förskollärare vid fyra olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att förskollärarna tycker att det är viktigt att barn är delaktiga och har inflytande i planeringen samt att de använder sig av olika arbetssätt och metoder för att möjliggöra detta. Det kan dels innebära att förskollärarna tar fasta på barnens intressen och planerar verksamheten efter dessa och dels att barn har inflytande inom områden som presenteras av förskollärarna.

Abstrakt Denna studie är ett examensarbete i mastersprogrammet inom fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Studien handlar om vilka möjligheter det finns för att planera bebyggelse i områden som riskerar att drabbas av översvämningar. Examensarbetet belyser den problematik som finns gällande osäkerheten kring hur mycket havsnivån stiger och hur kommunerna ska förhålla sig till det i sin planering. Utifrån en fallstudie av två svenska kustkommuner, Helsingborg och Nacka, belyses deras strategier och åtgärder för att hanterar den osäkerhet kring stigande havsnivåer genom fysisk planering. I fallstudien diskuteras två planeringstjänstemäns syn på den egna kommunens hantering av översvämningsrisken och vilken kunskap de besitter om den aktuella frågan.