Kandidatuppsatsen handlar om begreppet hållbar utveckling i en historisk och samtida kontext och den sträcker sig från den globala till den lokala samhällsnivån. Arbetet är en grundläggande beskrivning av hållbarhetsbegreppet och syftet för författaren har varit att skapa en förståelse för begreppet att ta med sig in i ett framtida yrkesliv som landskapsarkitekt. Genom en internationell litteraturstudie av till stora delar rapporter och information från hemsidor ska begreppet hållbarhet förklaras. Begreppets väg från det stora till det lilla, från en global nivå till en lokal ska försöka identifieras och till sist ges exempel från det praktiska arbetet med hållbar utveckling i en svensk kommun. Den avslutande diskussionen innehåller reflektioner på informationen som kommit fram efter litteraturstudien och vägen från global till lokal nivå behandlas även här..

Genom att undersöka begrepp som natur, det vilda och det sublima, i en idéhistorisk tillbakablick baserad i västerländsk kulturtradition, presenteras en ny möjlighet för efterbehandling av kalkstensbrottet Västra brottet i Slite på Gotland. En analys av platsen och tidigare nämnda begrepp leder till en förändring av det befintliga förslaget på efterbehandlingsplan. Denna aktuella efterbehandlingsplans tyngdpunkt ligger i införande av habitat. Förslaget i detta arbete är att en ?social efterbehandling? som har möjlighet att aktivera hela orten tillförs.

Målet med vårt arbete är att belysa hur modersmålslärare hanterar undervisning om ursprungslandets historia och jämför detta med svenska förhållanden. Med utgångspunkt från detta har vi undersökt hur modersmålsundervisningen kan stärka elevers identitet och därmed historiemedvetandet. Vi kommer därmed att lyfta fram begreppen modersmålsundervisning, identitet och historiemedvetande. För att uppnå bästa möjliga resultat har vi genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med olika modersmålslärare. Vi har dessutom gjort en enkätundersökning bland eleverna på skolorna vi har haft vår verksamhetsförlagda tid.

No abstract.

Syftet med undersökningen är att få en insyn i flerspråkiga barns erfarenheter kring deras språk och identitet.Vi har utgått från hur flerspråkiga barn upplever sitt språk relaterat till sin identitet i samspel med föräldrar, lärare och kamrater. Barnen upplevde sin egen flerspråkighet som både ett hinder och en tillgång. I vissa sammanhang kände barnen sig utanför majoritetssamhället..

Titel: Är alla i kommunhuset politiker? En studie kring medborgare och samhällsinformation.Författare: Lovisa Fasth och Kajsa SäverströmUppdragsgivare: Partille kommunKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Jan StridSidantal: 38Antal ord: 11632Syfte: Att undersöka hur kvinnor med barn i Partille kommun förhåller sig till lokal samhällsinformationMetod: Kvalitativ studie med respondentintervjuerMaterial: Analysen baseras på åtta stycken kvinnor med barn boende i Partille kommunHuvudresultat: Studien har visat att målgruppens behov är centralt för deras kontakt med kommunens webbplats. Behovet av viss information gör att de söker sig dit och känner därefter att behovet blir tillfredställt. Vidare visar studien på att målgruppen har stor tilltro till Partille tidning och att den är deras huvudkälla för lokal samhällsinformation. Det finns tendenser som visar på en osäkerhet inför vad för sorts information kommunens webbplats kan erbjuda.

Fotboll är den största sporten och engagerar människor över hela världen. Eftersom att fotbollen engagerar och involverar så många är det ett samhällsfenomen sociologiskt intressant att studera. Tidigare forskning visar att fotbollen under 1970?80-talet genomgick en ökad kommersialisering som bidrog till att fotbollen globaliserades vilket bidragit till att supporterskapet förändrats. Vidare visar forskningen hur supporterskapet historiskt sett haft en stark lokal anknytning till sin klubb, denna syn verkar dock ha förändrats.

Syftet i uppsatsen har varit att visa att reklam på lokal nivå är ett användbart verktyg för att spåra människors mentalitet i vardagen. Metoden har varit kvalitativ. Som källor till uppsatsen har ett urval av tidningen Norrländska Socialdemokratens annonssidor under åren 1960-1970 används. Resultatet visar att annonser i lokal dagspress kan användas som metod för att fånga tidsandan och människors mentalitet med hjälp av hermeneutisk tolkning.

Sammanfattning ?jag har skyldighet att leta efter barnens bästa jag? ? Förskollärare C Identitet är en persons självbild vilken består av olika områden som till exempel språk, kultur och kön. Det kan handla om hur människor ser på sig själva men också hur andra människor ser på sig själv. Ottosson (2013) menar att identiteten främst handlar om en medvetenhet av sig själv och att vara ett ?jag?. I arbetet presenteras en intervjustudie utförd på fem olika förskolor med sju olika förskollärare om deras tankar kring identitet, hur de anser att de arbetar med att stärka barnens identitet i förskolorna samt deras kopplingar till förskolans läroplan (Lpfö 98 Skolverket 2010). Intervjuerna visar att förskollärarna var medvetna om många olika identitetsområden där etisk identitet, könsidentitet och religion är återkommande i intervjuerna.

Syfte: Syftet är att studera diskrepanser mellan den av företaget förmedlade imagen och hur de anställda upplever arbetet inom organisationen i praktiken samt även hur de upplever själva förmedlingen. Metod: Med hjälp av individuella intervjuer har vi fastställt hur den av företaget förmedlade imagen upplevs av de anställda. Teorierna i studien har till avsikt att förklara dels image och hur image kan användas för att påverka anställda. Resultat: Diskrepanserna mellan individen och organisationen kan vara väldigt stora och många aspekter av individens identitet kan vara helt eller delvis segmenterade från organisationens identitet. Trots detta kan individen ha en positiv bild av företaget så länge det finns någon aspekt hos organisationens identitet som gör intrång på någon aspekt av individens identitet..

Problembakgrund: I modets föränderliga värld, med nya trender varje säsong, kan det vara svårtför svenska modeföretag att skapa sig en långsiktig stark position på den svenskamodemarknaden. Tre företag aktiva på den svenska modemarknaden har valts ut för attundersöka hur de arbetar med identitet, profil och image för att behålla sin position påmarknaden.Problemformulering: Hur arbetar de utvalda svenska modeföretagen med identitet, profil ochimage?Syfte: Att bidra till förståelse om hur svenska modeföretag kan arbeta med sin identitet, profiloch image för att hålla sig kvar på marknaden.Metod: En kvalitativ studie har genomförts genom djupintervjuer med de tre svenskamodeföretagen Rodebjer, Brixtol och Uniforms for the dedicated. Parallellt har sekundärdataanalyserats för att bidra till en djupare förståelse och en objektivare syn på företagen.Resultat/Slutsats: Det är ett ständigt samspel mellan identitet, profil och image. Där identitet ärvem du är, profil vem du vill vara och image hur du uppfattas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken typ av marknadsföring som Treehotel använder sig av, samt studera skillnader och likheter mellan Treehotels identitet och imagen som förmedlas i massmedier och sociala medier.Slutsatsen i denna undersökning visar att Treehotel använder marknadsföringsmetoderna storytelling och viral marknadsföring samt använder direkta marknadsföringskanaler och drar nytta av indirekta marknadsföringskanaler. Resultatet från innehållsanalysen visar att det finns stora likheter men även vissa skillnader mellan Treehotels identitet och den image som förmedlas i massmedia och sociala medier. 91 procent av artiklarna, TV- reportagen och inläggen har minst en del av Treehotels identitet..

Denna uppsats i etnologi handlar om identitet i förhållande till ett fotbollslag och dess supportrar. Hur man bygger upp och förstärker sin identitet som supporter till Malmö FF trots att man bor i Stockholms området. jag har följt dessa supportrar under våren 2007 och intrevjuat en handfull av dem för att förstå hur man upprätthåller och förstärker denna supporterkultur.Jag upplever det som att Malmö FF får stå som symbol för mycket mer än bara fotboll för dessa människor, det får symbolisera rötter, historia och hembygd. det blir ännu viktigare att visa vilket fotbollslag man hejar på när man flyttat till en ny stad som ett sätt att bevara sin identitet i en ny miljö..

Ambitionen med uppsatsen är att medvetandegöra läsare om konsumtionskulturen och hur den kan påverka individers identitet. Forskning visar på att vi lever i en konsumtionskultur som påverkar människors identitet och vilka sociala konsekvenser detta kan skapa. Syftet är således att öka förståelse för hur studenter upplever konsumtionskulturen. Studien är av en kvalitativ art med hermeneutik som metodansats och har genomförts med stöd av åtta intervjuer av studenteter på Högskolan i Halmstad. Empirin har tolkats utifrån teorier om konsumtionssamhället (Bauman), interaktion (Goffman) samt respektabilitet och kapital (Skeggs & Bourdieu).

   .