Uppsatsen utreder hur språk och dialekt, relaterar till identitet och i vilken riktning språkförändringar i en lokal dialekt, Torsömålet, har skett mellan 1950 och 2000. Vidare diskuteras även hur språkundervisning kan stödja språk- och identitetsutveckling. Resultaten visar att språket är nära förbundet med identiteten genom socialisationsprocessen och att de därför inte kan separeras. I dialektundersökningen visar resultaten att den lokala dialekten har genomgått förändringar i alla undersökta variablerna såsom, förändring relaterat till tid, språk och kön, samt språk och ålder. Som ett resultat av dessa slutsatser föreslås språkundervisning belysa alla språkets varieteter för att undervisningen ska stödja utvecklingen av både språklig kompetens och identitet, så kallad kontrastiv undervisning.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? hur identitet tillskrivs svenskar i olika la?nder i va?rlden, beroende pa? vilken situation de befinner sig i. Uppsatsens problemomra?de bero?r identitetsskapande processer da?r ma?nniskor av olika nationaliteter mo?ts och agerar med varandra. Jag utga?r fra?n Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori som beskriver fo?rha?llandet mellan differens och ekvivalens kopplat till hur identitet tas i anspra?k.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur ett litet svenskt modeföretag kommunicerar sin identitet med fallstudie på Odd Molly. Ansatsen har varit abduktiv och en kvalitativ studie har genomförts. Det teoretiska ramverket utgörs av ett managementperspektiv på hur identitet skapas utifrån Frans Melins modell och hur denna kan kommuniceras.Den centrala delen av analysen har varit att förstå hur ett litet svenskt modeföretag kan kommunicera sin identitet. Det empiriska materialet som legat till grund för analysen har bestått av en djupintervju med nyckelperson inom Odd Molly, observationer av återförsäljare samt interna dokument och pressmaterial. Ur ett företagsperspektiv har det framkommit att fallföretaget Odd Molly besitter en särpräglad identitet.

Denna studie uppmärksammar engagemang och intressen inom fotbollen under 1910- och 1920-talen. Studien jämför engagemang på lokal nivå genom Varbergs Gymnastik- och Idrottsförening och Varbergs Boll- och Idrottssällskap med riksnivå och kompletterar tidigare forskning. Materialet utgörs av protokoll, tidningsnotiser, jubileumsskrifter samt tidigare forskning. Fotbollen delades i ett organisatoriskt fält och i ett idrottsligt aktivt. Ledarnas engagemang på såväl lokal som nationell nivå har utgjorts av fotbollens administration och i att förankra fotbollen i samhället.

Utifrån denna undersökning och resultat kan man dra slutsatsen att människor blir en del av samhället samtidigt som de behåller sitt ursprung och sin etniska identitet. Det för att skapa eventuell stabil självkänsla. Tillsammans skapar människor en ny mer flexibel och anpassningsbar identitet som är en mix av två kulturer som de befinner sig i. Människor skapar sin egen bild av sig själva som i sin tur speglas i samhället..

Den här studien undersöker vad det finns för samband mellan akademikers identitet i stockholmsområdet och deras vardagsrum. Fyra intervjuer har gjorts hemma hos akademiker för att undersöka hur deras förhållande till vardagsrummet speglar synen på den egna identiteten. Fokus i uppsatsen ligger på att analysera hur vardagsrummen hjälper informanterna att visa upp sin identitet och hur de själva pratar om rummet. I uppsatsen tar jag också upp informanternas förhållande till tv och hur det hänger samman med deras identitet. Slutsatsen i min uppsats är i korthet att mina informanter verkar ha en uppfattning om vad deras egen identitet innebär och att försöker inreda sina vardagsrum så att de ska spegla denna bild både för andra och sig själva.

 This essay is about a little community in Sweden where the identity as a citizen of Vadstena expresses itself in different ways, whether the individual has immigrated or has been living there for generations. It is also about those processes and structures creating an experienced alienation and an equally strong expressive perspective from within. How does the social construct appear to those who want to be integrated, and for those who are supposed to integrate the immigrants?.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur storkommunreformen 1952 genomfördes i dåvarande Sunne landskommun, Västra Ämtervik, Östra Ämtervik och Sunne köping. Sammanslagningen undersöks utefter två konfliktlinjer som uppstod under 1947-1951. Den ena konfliktlinjen gäller relationen mellan de tre kommunerna och köpingen. Den andra konfliktlinjen belyser kommunernas process gentemot staten.Undersökningen är utformad som textanalys av kommunala handlingar och tidningsartiklar från läns- och lokaltidningen. Metoden är att gå igenom materialet utifrån en induktiv process och i den slutgiltiga analysen följa en deduktiv process gentemot hypoteser mot materialet.

SAMMANFATTNINGIdentitetsfrågan har fascinerat och intresserat människan sedan länge. Den vetenskapliga forskningen har genom årtionden på olika sätt närmat sig den mänskliga identiteten. I vår uppsats har vi, med utgångspunkt i sociologisk och pedagogisk filosofisk forskning, konstruerat två skilda perspektiv av hur man kan se på människan och hur hon fungerar. Inom dem ryms tolkningar om vilka vi är och varför vi är som vi är. Enligt det ena perspektivet, det moderna, har människan en fast identitet som kan utvecklas och mogna.

I examensarbetet har vi undersökt vilken betydelse ungdomarna lägger i begreppet ?fjortis?. Frågorna som arbetet har utgått från är: I vilken utsträckning är fjortis en vald eller en tillskriven identitet? Hur beskriver ungdomarna en fjortis? Vilken erfarenhet har ungdomarna av fjortisar? och Vilken kvinnosyn/kvinnoroll representerar fjortisen? Vår empiri består av intervjuer med sju ungdomar i åldern 12-18 år, två bloggares sidor på internet samt en genomgång av fjortisbegreppets användning genom att läsa forum och chattar på internet. De teoretiska utgångspunkterna har varit genus och identitet.

Syftet med den här analysen är att ta reda på hur konstruktivistisk teori förklarar skapandet av israelisk identitet. För att utföra studien använder vi oss av en narrativ metod, där vi analyserar en bok skriven av en judisk, israelisk kvinna - Susan Nathan - och en intervju med en judisk, israelisk man. Vi undersöker deras tankar angående deras identitet med utgångspunkt i teori om nationalitet, etnicitet politisk identitet och medborgarskap. Vi diskuterar även analysformatet och jämför Nathans och den israeliska mannens uppfattningar av deras identiteter. Slutligen kopplar vi diskussionen med deras syn på Israel/Palestina-konflikten..

Att få en förståelse för samt reflektera kring hur individer kan forma och skapa sin identitet och självkänsla via Facebook. Vilket vi avsåg att undersöka genom intervjuer med åtta individer i åldern 25-30 år. Det intressanta för uppsatsen var att se hur den utvalda gruppen använde sig av till exempel språk och bilder, för att forma och skapa identitet på Facebook. Samt på vilket sätt identitetsskapandet påverkades av andras positiva respons..

Denna studie uppmärksammar engagemang och intresse inom fotbollen under 1910- och 1920-talen. Studien jämför engagemang på lokal nivå genom Varbergs Gymnastik- och Idrottsförening och Varbergs Boll- och Idrottssällskap med riksnivå och kompletterar tidigare forskning. Materialet utgörs av protokoll, tidningsnotiser, jubileumsskrifter samt tidigare forskning. Fotbollen delades i ett organisatoriskt fält och i ett idrottsligt aktivt. Ledarnas engagemang på såväl lokal som nationell nivå har utgjorts av fotbollens administration och i att förankra fotbollen i samhället.

Inledning: Vilken position en revisor innehar kan bero på ett flertal faktorer. Bland annat styrs revisorns position av revisionsbyråns krav och demografi. Revisorns identitet är också något som kan påverkas av en rad olika faktorer, vilka skapar incitament för att revisorn identifierar sig med revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen. Då det även har visat sig att relationer inom revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen kan påverka revisorns position, är det då möjligt att det finns en samvariation mellan revisorns identitet och position? Problemformulering: Vilka faktorer påverkar revisorns position och identitet? Hur samvarierar revisorns identitet och uppnådda position? Syfte Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns position och dess identitet samt hur revisorns identitet och position samvarierar.

Den här etnologiska uppsatsen undersöker hur Ikea och Volvo reproducerar en svensk identitet genom sin marknadsföring. Detta görs genom en semiotisk innehållsanalys av två reklamfilmer från 2013 och 2014 från Volvo, samt genom fältobservationer på Ikeas varuhus i Kungens Kurva, Stockholm. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter bygger på Stuart Halls resonemang kring representationer, samt tidigare forskning kring nationell identitet. I den semiotiska innehållsanalysen undersöks hur varumärkena använder sig av tecken, symboler och ikoner som fungerar som representationer av en svensk identitet, representationer som är budskapsbärare av normer, värderingar och mening. Undersökningen visar att varumärken som Ikea och Volvo upprätthåller, reproducerar och konstituerar en föreställning om en svensk identitet och därmed även den nationella gemenskapen..