Sökresultat:
1094 Uppsatser om Lokal förankring - Sida 52 av 73
NÀr filmen kom till Karlskrona : Exempel pÄ filmvisning i den svenska landsorten 1897 - 1905
Uppsatsen behandlar filmförevisning i Karlskrona fram till nyÄrsafton 1905. Undersökningen, som utförts med 1897 som utgÄngsÄr, belyser ocksÄ övrig bildvisning pÄ orten. Uppsatsens huvuddel utgörs av en kronologisk genomgÄng av de filmvisningar som förekommit pÄ orten.Uppsatsens arbetsmetod Àr arkivforskning. Som primÀrkÀlla har frÀmst Karlskrona Veckoblad, som i den undersökta tidsperiodens slutskede utgavs med sex nummer per vecka, anvÀnts.Den första filmvisningen gick av stapeln 26 december 1898 i Ordenshuset pÄ Ronnebygatan. Uppsatsen visar att denna lokal intagit en nÀrmast monopolartad roll nÀr det gÀllde uthyrning till kringresande filmvisare, vilka under tidsperioden framför allt visade ett blandat program med bÄde kinematografi och skioptikonbilder.
ART
Sammanfattning
Mitt examensarbete behandlar konflikthanteringsmetoden ART (Aggression Replacement Training) och hur denna fungerar i en klass i Ärskurs 6 pÄ en skola i SkÄne. ART Àr en konflikthanteringsmetod som anvÀnder sig av tre olika komponenter. Dessa bestÄr av social fÀrdighetstrÀning, ilskekontrolltrÀning och moraltrÀning.
Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som krÀvs för att konflikt-hanteringsmetoden ART ska fungera i en klass i Äk 6. Min intention Àr ocksÄ att redogöra för vilka eventuella resultat som pedagogerna och eleverna i berörd klass kan se under arbetet med ART.
Riktlinjer och stöd för hÄllbar utveckling i grundskolan
HÄllbar utveckling Àr ett av FN:s övergripande mÄl. Utbildning ses som ett av de viktigaste verktygen för att förÀndra mÀnniskors attityder och ge dem förmÄga att lösa de problem som hör ihop med hÄllbar utveckling. I den svenska strategin för hÄllbar utveckling ges utbildning en viktig roll. Skolans verksamhet regleras av ett antal styrdokument pÄ bÄde nationell och lokal nivÄ. Dessa anvÀnds för att genomföra nationella mÄlsÀttningar om hÄllbar utveckling i skolan.
 Prata till eller med eleverna? :  LÀrarkommunikation i Àmnet idrott och hÀlsa A
Kommunikation Àr en betydande del av det vardagliga arbetet i skolan för bÄde lÀrare och elever. I Lpf 94 (Utbildningsdepartementet, 2006) betonas vikten av att elevernas kommunikativa kunskaper ska utvecklas i skolan. Det medför att den kommunikativa miljön mellan lÀrare och elever fÄr en betydande roll. Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur lÀraren i idrott och hÀlsa kommunicerar verbalt i undervisningssammanhang inom ramen för gymnasiekursen idrott och hÀlsa A. Studien Àmnar Àven belysa ett mindre delomrÄde, om det sker nÄgra eventuella förÀndringar i idrottslÀrarens verbala kommunikation beroende pÄ hur idrottslÀraren uppfattar elevgruppen.I studien observerades och intervjuades fem lÀrare som undervisar pÄ gymnasienivÄ i Àmnet idrott och hÀlsa A.
SÀsongslagring av spillvÀrme : ErsÀttning av Halmstad fjÀrrvÀrmenÀts spetslastanlÀggning
I Sverige anvÀnds mycket energi för uppvÀrmning av bostÀder och lokaler. För att uppfylla det stÀndigt ökande behovet av vÀrme, byggs exempelvis nya vÀrmeproducerande anlÀggningar som komplement i fjÀrrvÀrmesystem. Samtidigt finns det outnyttjad energi i industrin som i sin produktion fÄr vÀrme som oönskad biprodukt.Denna rapport undersöker möjligheten att utnyttja denna biprodukt frÄn industrin för att tillföra energi till ett befintligt fjÀrrvÀrmenÀt och lagra i ett sÀsongsvÀrmelager. NÀr vÀrmebehovet ökar under den kalla delen av Äret, skall sÀsongsvÀrmelagret bidra med vÀrme.Idén Àr att lagret skall ersÀtta delar av de vÀrmeproducerande anlÀggningarna som utnyttjas i Halmstads fjÀrrvÀrmesystem. MÄlet Àr att all fossil brÀnsleanvÀndning skall kunna tas bort.
StÄngby/Staffanstorp -en jÀmförelse av tvÄ produktionsmetoder
Det har blivit dyrare att producera byggnader och dÀrför behövs en effektivare byggproduktion för att kunna sÀnka priserna. Industriellt byggande har den senaste tiden setts mer och mer som en lösning pÄ det hÀr problemet. NÄgra faktorer som talar för industriellt byggande Àr kortare byggtider, förbÀttrad arbetsmiljö och att det Àr lÀttare att undvika fuktproblem.I denna rapport görs ett försök till att jÀmföra lönsamheten för tvÄ projekt med olika industrialiseringsgrad. JM Àr bÄde byggherre och entreprenör i de tvÄstuderade projekten som ligger i StÄngby och Staffanstorp. I StÄngby ska JM bygga totalt ca 200 hus och i Staffanstorp ska de bygga ca 140 st.
Simulering framtida sidobalksflöde
Ferruform i LuleÄ stÄr inför en omstrukturering av produktfloran, dÀr syftet Àr att specialisera sig pÄ ett antal kÀrnprodukter. Detta innebÀr stora förÀndringar för produktionssystemet, en del maskiner kommer att fasas ut tillsammans med produkter som inte lÀngre ska tillverkas av Ferruform samtidigt som volymen planers att ökar pÄ andra produkter vilket innebÀr att nya maskiner mÄste köpas in. En del i omstruktureringen Àr att flytta tillverkningslinen av sidobalkar frÄn en hyrd lokal till Ferruforms egna huvudbyggnad. Tillverkningslinen som flyttas in i lokalen ska utökas med flera maskiner för att möta den ökade produktionsvolymen. Syftet med examensarbetet Àr att simulera tÀnkt upplÀgg för den nya sidobalksavdelningen, utveckla styrregler och dimensioner produktionssystemet.
LÀrmiljön i Moderna sprÄk undervisningen - Ett elevperspektiv
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur gymnasieelever upplever sin lÀrmiljö i arabiska som Modernt sprÄk. Med lÀrmiljön avsÄgs faktorer sÄsom arabiskalektionens tidpunkt, undervisningstid per vecka, plats för undervisning, och lÀromedel.
Intervjuer med sex gymnasieelever, vars förstasprÄk Àr arabiska, visade att samtliga var nöjda med lektionstiden som lÄg tidigt pÄ dagen. En elev hade dock upplevt förflyttningar av lektionen dÄ tidsbegrÀnsade skolprojekt inkrÀktade pÄ tiden. En timmes lektion i veckan var tillrÀckligt tyckte de flesta eleverna, men tvÄ av dem hade gÀrna sett att de fÄtt tvÄ lektioner per vecka för att kunna lÀra sig mer. NÀr det gÀllde lokalen upplevde de fem elever som hade sin arabiskalektion i ett klassrum, omgivningen som lugn och med tillgÄng till utrustning.
Uppkomsten av strukturella förÀndringar vid implementering av e-handel : en analys av strukturförÀndringar inom SME
De senaste Ären har den internetbaserade försÀljningen ökat i Sverige. För företag inom detaljhandeln innebÀr den geografiska begrÀnsningen ett hinder för fortsatt tillvÀxt. E-handel möjliggör tillgÀnglighet till en större marknad, vilket framförallt gynnar mindre företag. Studiens avsikt Àr att undersöka om e-handeln har bidragit till strukturella förÀndringar inom tvÄ mindre företag. Totalt har tvÄ anstÀllda frÄn tvÄ företag i Uppsala- StockholmsomrÄdet bidragit med empiriskt material.
Stressfraktur i tibia, riskfaktorer och sjukgymnastisk behandling : En litteratursammanstÀllning
Vanligaste lokalisationen för stressfraktur Àr tibia. Elitidrottare, löpare och militÀrer hör till de grupper som ofta drabbas. Karakteristiska symtom Àr lokal svullnad och belastningssmÀrta som uppkommer utan trauma vanligtvis vid en ovan eller förhöjd aktivitetsnivÄ. En tidig diagnos Àr av stor vikt för att undvika en lÄng rehabiliteringsprocess. Syftet med denna rapport var att sammanstÀlla den vetenskapliga litteraturen som beskriver riskfaktorer och behandling av stressfrakturer i tibia.
Demokratisk innovation eller ett spel för gallerierna? : En demokratiteoretisk utvÀrdering av Participatory Budgeting i en svensk kommun
The aim of this thesis is to explore the institutional design of Participatory Budgeting (PB) in Sweden and how the design may contribute to realize central democratic goods. The study records the different PB experiences in Sweden and focuses on one particular case, which is the only case that successfully qualifies as a genuine PB-process according to international standards and definitions. To examine this, the following questions are asked: which municipalities in Sweden have implemented Participatory Budgeting? How can the institutional design of Participatory Budgeting be described and to what extent does it enable the realization of central democratic goods? To what extent does the institutional design enable the realization of the democratic goods inclusion, popular control, considered judgment and transparency? To what extent does the institutional design enable the realization of the institutional goods of efficiency and transferability?The study is based on an institutional theory of democracy. The method used is a mixed method ideal type analysis that combines document analysis, surveys and interviews.
Lokal samförvaltning av fiske ? hÄllbar lösning eller misslyckad politik?
Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.
Hur man minskar avstÄndet mellan matproducent och konsument :
Varför köper inte svenskar mer nÀrproducerad mat? Den globala trenden gÄr mot ett samhÀlle som ska vara mer sjÀlvförsörjande för att minska den negativa klimatpÄverkan. Hur ska vi fÄ svenskar att Àta livsmedel som Àr nÀrproducerade? Svaret Àr inte enkelt men att erbjuda konsumenter nÀrproducerade livsmedel Àr en bra början. VÄrt arbete ska resultera i en inspirationshandbok för landsbygdens matproducenter, den ska vara inspirerande och öppna nya vÀgar nÀr det gÀller att distribuera sina produkter.
Om marknadsandelar, filmutbud, och det lokala biografbestÄndet : en analys av fem debatterande artiklar under biografaffÀren 2004
Vi vill undersöka den debatt som har förts i nÄgra av Sveriges största dagstidningar gÀllande BonnierÀgda biografföretaget Svensk Filmindustris (SF) potentiella uppköp av SchibstedÀgda SandrewMetronomes biografer.Som studenter i medie- och kommunikationsvetenskaps finner vi inte bara ett stort intresse i sjÀlva debatten kring SF Bios eventuella köp av SandrewMetronome utan ocksÄ i vilka retoriska tekniker som journalisterna och debattörerna anvÀnts sig av. Vi kommer att svara pÄ frÄgor som: Vad betonades under debatten och vilket verklighetsuppfattning syntes hos skribenterna?Vi har valt att begrÀnsa oss till dagstidningar och debatterande artiklar, det vill sÀga krönikor, kÄserier och kommentarer. Fokus har lagts pÄ Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan, dÀr vi valt ut fem artiklar som vi sedan har analyserat kvalitativt. Till grund för analysen har vi anvÀnt oss av teorier kring mediekoncentration och agenda-setting.Inledningsvis har vi gjort en tematisk analys, dÀr bland annat genre, resonemang och sakförhÄllanden Àr i fokus.
MÀnniskans attityder till landskapsförÀndring : vindkraftsplanering utifrÄn Nimby och socialt dilemma
Landskapet Àr och har alltid varit i stÀndig förÀndring. FörÀndringar och byggnadsprojekt som Àndrar landskapet Àr dock nÄgot som kan ge upphov till upprördhet och skapa konflikter mellan planerare och de som berörs av de planerade projekten. Som blivande landskapsarkitekt har jag intresserat mig för hur kan man förklara uppkomsten av negativa attityder till landskapliga förÀndringar, samt hur denna skepticism ter sig vid vindkraftsplanering.
Med en litteraturstudie som metod studerar jag inledningsvis begreppet landskap och förklaringar till vad landskapsförÀndringar innebÀr för mÀnniskan. Den andra delen i uppsatsen beskriver begreppen Nimby- Not In My Back Yard och socialt dilemma för att se hur de förklarar negativa attityder till landskapliga förÀndringar. För att exemplifiera framstÀller jag i nÀsta del motstÄnd och misstro till vindkraftsplanering.