Sök:

Sökresultat:

1094 Uppsatser om Lokal förankring - Sida 51 av 73

Upphandling av en e-tjĂ€nst i offentlig sektor : En fallstudie av ÖstgötaTrafiken och införandet av en mobil e-tjĂ€nst

Offentliga e-tjĂ€nster ska syfta till att förenkla Ă€renden, för verksamheten, men framförallt för dess anvĂ€ndare. Det finns dock offentliga e-tjĂ€nster efter vars införande denna effektivisering inte skett. Bolaget ÖstgötaTrafiken ansvarar för kollektivtrafiken i Östergötlands lĂ€n, och upphandlade under 2012 en ny sms-tjĂ€nst, vilken infördes den 1 februari 2013. Denna nya sms-biljettjĂ€nst, som ersatte en tidigare sĂ„dan, krĂ€vde att alla sms-betalningar skedde frĂ„n ett registrerat mobilnummer. Bakgrunden till detta var ett EU-direktiv som kom att pĂ„verka svensk lagstiftning och krĂ€vde att alla sms-köp skulle komma frĂ„n ett svenskregistrerat mobilnummer.

TrÀd i hÄrdgjorda ytor : hur kan situationen optimeras för trÀd planterade i hÄrdgjorda miljöer?

TrÀd har historiskt sett varit en viktig del av vÄra stÀder. Utöver rent arkitektoniska vÀrden sÄ bidrar stadstrÀden Àven till ett bÀttre mikroklimat, minskad stress och en bÀttre hÀlsa hos stadens invÄnare. I stort bidrar trÀden ocksÄ till en bÀttre miljö och studier har visat pÄ att varje planterat trÀd i förlÀngningen ger en ekonomisk nettovinst. TrÀd Àr följaktligen en viktig del av vÄra urbana miljöer som vi bör vÀrna om. Stadsmiljön utgör emellertid ofta en ogÀstvÀnlig vÀxtplats, lÄngt ifrÄn trÀdens naturliga vÀxtmiljö. PÄ grund av den pÄgÄende förtÀtningen och platsbristen i vÄra stÀder tvingas mÄnga trÀd stÄ i hÄrdgjorda ytor.

Hur viktiga Àr betygen?: undersökning av elever i Ärskurs 8 i PiteÄ

Svenska elevers resultat i skolan har sedan mitten av 1990-talet försÀmrats. Det finns flera olika orsaker, bland annat att nÀr kommunen tog över ansvaret för skolan blev den svenska skolan mer avreglerad. Det var meningen att kommunen som har mer kunskap pÄ lokal nivÄ skulle kunna fördela resurserna och göra skolan mer likvÀrdig, men sÄ Àr det inte idag. Det finns Àven kopplingar till att prestationerna och förÀldrars socioekonomiska status pÄverkar resultaten. Men Àven tiden förÀldrarna har med barnen har minskat, mycket pÄ grund av att bÄda förÀldrarna arbetar idag.

ReligionsÀmnet i ett lÀrarperspektiv : En jÀmförande analys mellan nÄgra svenska och engelska religionslÀrares syn pÄ sitt Àmne och dess utformning

Syftet med examensarbetet har varit att genomföra en jÀmförande analys mellan nÄgra religionslÀrares syn pÄ sitt Àmne och dess utformning i Sverige och England - vilket Àr bidrag till forskning om hur lÀrare ser pÄ sitt undervisningsÀmne som Àr ett relativt outforskat fÀlt. Metoden jag har anvÀnt mig av Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra religionslÀrare, tvÄ i vardera land. FrÄgestÀllningarna berörde syftet med religionsundervisningen, begrepp mÄngkultur och integration, kristendomens roll, upplÀgg av Àmnet och motivet till detta sÄvÀl skillnader och likheter mellan de svenska och de engelska lÀrarna synsÀtt. Resultatet utifrÄn syftet och frÄgestÀllningarna var att lÀrarna ansÄg att förstÄelse och andlig utveckling Àr de frÀmsta syftena med Àmnet, dÀr den andliga utvecklingen Àr mer framtrÀdande hos de engelska lÀrarna. LÀrarna ansÄg att Àmnet hade en betydande roll att spela i frÄga om integration och det mÄngkulturella samhÀllet.

Ett estetiskt hus - Vilka vinster ligger i en samlokalisering av de olika estetiska inriktningarna?

Isberg Rozijn, Anette (2009). Ett estetiskt hus. Vilka vinster ligger i en samlokalisering av de olika estetiska inriktningarna? (A House of all Arts. What is there to gain from a common location?) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur man kan förstÀrka det estetiska programmet bild och formgivnings status och pÄ sÄ sÀtt höja antalet sökande elever pÄ lokal nivÄ.

Vilka faktorer pÄverkar utbyggnaden av landbaserar vindkraft pÄ landsbygden? : lantbrukarens möjligheter att bygga vindkraftverk

Denna studie har som mÄl att klarlÀgga vilka faktorer som Àr de största hindren för en expansion av vindkraft av lantbrukare pÄ egen mark. Enligt Svensk Vindkraft finns det utmÀrkta förhÄllanden för en storskalig vindkraftsproduktion. Trots detta kommer endast 1,3 procent av den svenska elproduktionen frÄn vindkraft.Metoden för detta arbete Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer. Personerna som valdes var fem vindkraftsexperter och tvÄ lantbrukare som har erfarenhet frÄn investeringar i vindkraft. Vindkraftsexperterna valdes frÄn representativa delar av vindkraftsbranschen och lantbrukarna var geografiskt orienterade till Uppsalas lÀn.

Lokal lakvattenrening ? En utvÀrdering av reningstekniker samt teoretisk applicering av en reningsprocess

Vatten som har förorenats genom att det passerat genom en deponi kallas för lakvatten. Detta vatten behöver tas omhand för att undvika negativ pÄverkan pÄ miljön. Lakvattnets karaktÀr beror till stor del pÄ vilken typ av avfall som har deponerats.Deponin Tippa ska ta fram ett förslag pÄ lokalt omhÀndertagande av sitt lakvatten. Tippas lakvatten har karaktÀriserats utifrÄn 11 provtagningar tagna Är 2009. Analysresultaten visar att de föroreningar som överskrider satta riktvÀrden Àr; organiskt material i form av BOD och COD, kvÀve i form av ammonium och totalkvÀve samt metallerna jÀrn och koppar.För att kunna utforma en reningsprocess som skulle kunna hantera dessa föroreningar har en litteraturstudie utförts som ska ligga till grund för bedömning av vilken/vilka tekniker som lÀmpar sig för Tippas förutsÀttningar.

Vindla : En ljudabsorbent för offentliga miljöer

AbstractFlygplatser och tÄgstationer Àr exempel pÄ platser fulla av liv och rörelse dÀr mÄnga mÀnniskor passerar varje dag. Lokalerna Àr oftast vidstrÀckta, kala och sterila. Avsaknaden av mjuka textila material medför att ljudet studsar mellan hÄrda ytor av betong, metall och glas vilket bidrar till en bullrig ljudmiljö. Buller Àr ett stort miljöproblem som pÄverkar mÀnniskor, bÄde psykiskt och fysiskt, varför behovet av att skapa samtalsvÀnliga miljöer i offentliga lokaler Àr stort.Syftet med mitt examensprojekt var att ta fram en miljövÀnlig produkt som bidrar till att ljudmiljön pÄ flygplatser/tÄgstationer upplevs som mer behaglig. I första hand var jag inriktad pÄ att arbeta med en produkt som förbÀttrar ljudet i en redan befintlig lokal.

Aga, disciplin och fostran i den svenska folkskolan 1945-1959. : En studie om 1947 Ärs skoldisciplinutredning, Skolöverstyrelsens direktiv i fostrans- och disciplinfrÄgor samt hanteringen av frÄgan om skolagan i Tunabygdens lÀrarklubb.

Denna historieuppsats (15hp) handlar om aga- och skoldisciplinsfrÄgorna i den svenska folkskolan. Undersökningens syfte Àr att granska hur disciplinsfrÄgorna i folkskolan hanterades före och efter agaförbudet pÄ bÄde nationell och lokal nivÄ. För att uppnÄ detta mÄl har i första hand tre olika kÀllor anvÀnts, nÀmligen 1947 Ärs skoldisciplinutredning, protokoll frÄn Tunabygdens lÀrarklubb och dess studiecirkel samt Skolöverstyrelsens anvisningar till folkskolelÀrarna efter att agan hade förbjudits i folkskolan. Skoldisciplinutredningen kom som en följd av protesterna frÄn lÀrarkÄren och Skolöverstyrelsen till ett agaförbud. Disciplinutredningen kom inte fram till nÄgot agaförbud utan snarare fram till flera disciplinsfrÀmjande förslag.

Banbrytarna : Aspekter av yrkesidentitet i folkskollÀrares levnadsminnen skrivna 1889 - 1933

Syftet med undersökningen Àr att ge en bild av hur de tidiga folkskolelÀrarna i slutet av 1800?talet sjÀlva sÄg pÄ sitt yrke samt att utifrÄn detta försöka skönja aspekter av en yrkesidentitet och deprocesser som kan tÀnkas omgÀrda denna. I uppsatsens analyseras folkskollÀrarnas egnahistorieskrivning utifrÄn 21 levnadsminnen skrivna av 19 olika folkskollÀrare och insÀnda underÄren 1889-1933 till SAF, Sveriges AllmÀnna FolkskollÀrarförbund, som bidrag till ?skrivandet avden svenska folkskolans historia?. UtifrÄn tre teman, Kallet, Bildning och utbildning samt Att varaauktoritet/hunsad sÄ har folkskollÀrarnas historieskildringar presenterats.

SvÄr sepsis pÄ IVA inom 24 timmar - en kvalitetsuppföljning

Bakgrund: Sepsis Àr kroppens svar pÄ en bakteriell infektion. En patient med sepsis kan vara svÄr att upptÀcka i tid dÄ symtomen initialt kan vara mycket diffusa. Om patienten inte fÄr behandling i tid Àr dödligheten mycket stor. En specialistutbildad ambulanssjuksköterska ska kunna bedöma patientens tillstÄnd, utföra ÄtgÀrder, utvÀrdera dessa och samtidigt se till att patienten blir behandlad under rÀtt vÄrdnivÄ. Samtidigt som sjuksköterskans anamnestagande Àr viktigt fÄr sjuksköterskan inte glömma bort att arbeta patientsÀkert och för patientens bÀsta.Syfte: Syftet var att följa upp det nationella kvalitetsregistret ?SvÄr sepsis pÄ IVA inom 24t?.  Metod: Studien var en retrospektiv registerstudie dÀr de inkluderade (n=110) var patienter som registrerats i det nationella kvalitetsregistret, ?SvÄr sepsis pÄ IVA inom 24 t? under Ären 2007-2014.

UtvÀrdering av ramverket JQuery for mobile

Examensarbetet har utförts pÄ Lawson, som idag gör en satsning mot de mobila anvÀndarna. DÄ det idag finns mÄnga olika typer av enheter, webblÀsare och operativsystem utvecklas det mobila applikationer till varje plattform vilket medför stora kostnader och lÀngre utvecklingstider. Den hÀr rapporten Àr skriven i syfte att se över vad det finns för möjligheter att anvÀnda ny teknik som HTML5 och CSS3 tillsammans med ramverket jQuery for mobile för att utveckla webbapplikationer.För att visa pÄ funktionaliteten och vad man kan göra sÄ har tvÄ exempelapplikationer tagits fram och testas pÄ flera olika plattformar/enheter, bland annat en iPad och en Samsung Galaxy Tab 8.9. Koden för dessa applikationer finns som bilaga i rapporten.MÄlet var att se över vad det fanns för stöd för swipes, enhetlig native-design/kÀnsla, kunna anvÀnda enhetens kamera och GPS. En hel del, bland annat swipes, GPS och lokal lagring, gÄr att lösa med HTML5 och jQuery for mobile.

FjÀrrvÀrme i Juoksengi

En planerad biogasanlÀggning i Juoksengi ger ett vÀrmeöverskott pÄ 535 MWh/Är. För att förbÀttra lönsamheten i anlÀggningen framfördes iden med ett fjÀrrvÀrmenÀt dÀr överskottsvÀrmen gÄr till att vÀrma lokaler i byn. VÀrmebehovet för de fastigheter som har visat intresse för att ansluta sig till ett fjÀrrvÀrmenÀt uppgÄr till cirka 2800 MWh/Är. TvÄ flispannor pÄ vardera 450 kW placeras i skolans lokaler för att tÀcka upp resterande vÀrmebehov samt inte minst det erforderliga effektbehovet pÄ cirka 1,3 MW. Reservkapacitet i produktionsanlÀggningen utgörs av en befintlig pelletspanna och en oljepanna pÄ 300 kW respektive 200 kW.

Vad styr ett Facility Management-beslut? : En kartlÀggning av faktorer som pÄverkar företagens beslut kring outsourcing av Facility Management

Bakgrund: Denna uppsats Àr skriven pÄ uppdrag frÄn Coor AB. Uppdragsgivaren Àr intresserad av att veta varför vissa företag vÀljer att outsourca medan andra vÀljer att bedriva Facility Management-enheten i egen regi. Outsourcad Facility Management ökar i Sverige, men vad Àr det egentligen som skiljer företag som vÀljer att outsourca frÄn de företag som inte gör det?Syfte: Syftet med studien Àr att via intervjuer identifiera och utifrÄn vald teori analysera vilka strategiska faktorer som pÄverkar företagens beslut kring outsourcing av Facility Management-funktionen.Genomförande: Denna studie Àr intervjubaserad och omfattar sju intervjuer med operativa chefer frÄn olika företag som antingen outsourcar eller bedriver Facility Management-tjÀnsterna i egen regi.Resultat: Studiens resultat pÄvisar att det Àr strategiskt klokt att köpa en tjÀnst av en extern leverantör om en extern leverantör utför tjÀnsten bÀttre och billigare Àn företaget sjÀlva, vilket indikerar att ekonomi Àr en strategisk faktor som pÄverkar ett outsourcingbeslut. Det visade sig Àven att det Àr hur förÀnderliga företagets produkter Àr, var företaget befinner sig i förÀdlingskedjan och hur stor del av förÀdlingskedjan som företaget verkar inom som avgör vilka strategiska faktorer som spelar in.

En studie om simundervisningens betydelse i Ärskurs 6 : En jÀmförande studie mellan tvÄ skolor lokaliserade i tvÄ skilda kommuner

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka vilket utrymme samt betydelse simundervisningen i Ärskurs 6 har i skolor i tvÄ skilda kommuner.FrÄgestÀllningarHur definierar lÀrare i idrott och hÀlsa begreppet att ?kunna simma??Hur tolkas lÀroplanen utifrÄn momentet simning i respektive skola?Hur skiljer sig simundervisningen Ät i respektive skola?Hur arbetar respektive skola med elever som inte uppnÄr kunskapskraven i simning i Ärskurs 6?MetodJag har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lÀrare i idrott och hÀlsa i tvÄ skilda kommuner. Urvalet ur populationen motsvarar lÀrare som undervisar i momentet simning i Ärskurs 6, eftersom betyg ska sÀttas i denna Ärskurs för första gÄngen i slutet av höstterminen 2012. Intervjuerna utfördes pÄ avtalad tid och plats pÄ respektive skola. Jag anvÀnde mig av ljudinspelning vid samtliga intervjuer för att fÄ ordagrann Ätergivning av intervjun.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->