Syftet med detta examensarbete är att studera hur fysikundervisningen ser ut i de tidigare åldrarna (årskurs 1-5). Vilka förutsättningar som finns för att undervisa i fysik och vilken betydelse dessa har för att eleverna ska uppnå målen i kursplanen i fysik. Vi har använt oss av både kvalitativ (intervju av verksamma lärare) och kvantitativ (enkät med de intervjuade lärarnas klasser) metod, med betoning på den kvalitativa metoden. På så vis fick vi ett bredare underlag att dra slutsatser av.Resultaten av vår studie visar att samarbetet mellan lärarna, som undervisar i fysik under de olika årskurserna, inte fungerar som det borde och därför är det omöjligt att säga om eleverna får tillräckligt med fysikundervisning för att nå samtliga mål i slutet av årskurs 5. Vi kom också fram till vad lärarna önskar att de skulle vilja förändra för att de ska kunna utveckla fysikundervisningen i rätt riktning.

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsområden? från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

AbstractI den svenska högskolelagen anges det att svenska lärosäten ska samverka och informera om sin verksamhet. Något som har kommit att kallas ?Den tredje uppgiften?. Vår ambition med vår uppsats har varit att genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning se hur fyra lärosäten i södra Sverige samverkar med det omgivande samhället. De undersökta lärosätena är; Lunds Universitet, Malmö Högskola, Växjö Universitet och Högskolan Kristianstad.

Målsättningen med examensarbetet är att utvärdera en metod för att upprätta en kommunikationslänk från en mobil satellitterminal till en geostationär kommunikationssatellit utan kännedom om satellitterminalens position på jordytan. Målsättningen är intressant då GNSS-operatörer (främst i det allmänna USA-drivna GPS-systemet men möjligen även i de tillkommande franska, kinesiska, ryska och europeiska systemen) begränsar den allmänna tillgängligheten av taktiska/strategiska skäl vid konflikter och kriser.Därtill att allmänna globala navigationssatellittjänster, GNSS-system, ofta bygger på mottagningsantenner med låg riktverkan vilka kan störas ut av lokala störningskällor.En mobil satellitterminal blir därmed beroende av manuell inmatning av riktningsvinklar för att upprätta nya satellitkommunikationslänkar. Systemet blir då mycket sårbart.I denna rapport återges resultat från mätserier inhämtade vid satellitterminalinstallationer utförda i Frankrike, Indonesien, Kanada, Polen, Sverige och USA..

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsområden? från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Hur medborgarna kan påverka sin närmiljö och den lokala utvecklingen genom den översiktliga planeringen står i centrum för detta examensarbete. För att undersöka saken har en studie gjorts på tre öar utan broförbindelse i den svenska skärgården. Öarna Koster i Strömstads kommun, Dyrön i Tjörns kommun och Holmön i Umeå kommun skiljs åt, till viss del, vad gäller befolkningasantal, yta och avstånd till fastlandet medan likheten består av beroendet av färjeförbindelser och en starkt engagerad befolkning. De bofasta visar dessutom upp, genom hemsidor och litteratur, sitt medborgerliga engagemang för lokala utvecklingsfrågor. Med hjälp av respektive kommuns översiktsplan / fördjupning av översiktsplanen samt information från respektive lokal utvecklingsgrupp har jag följt processen från vison till genomförande. Dessutom har jag tittat på hur de lokala utvecklingsgrupperna och samarbetet med kommunerna har fungerat..

Ett fastighetsföretag som hyr ut kontorslokaler till hyresgäster arbetar dagligen med vakanser d.v.s. tomma, outhyrda lokaler och strävar efter en lägsta möjliga vakansgrad i sina fastigheter. Vakanser har en stor ekonomisk påverkan på ett fastighetsföretag då det innebär förlorade hyresintäkter och leder i vissa fall till att fastigheterna minskar i värde.Vakanser i kontorsfastigheter kan uppstå på grund av olika orsaker; fastighetsmarknaden, fastighetens läge och fastighetens skick är faktorer som har stor påverkan på efterfrågan av lokalerna. Syftet med uppsatsen är att undersöka orsaker till varför vakanser i kontorsfastigheter uppstår, vilka problem de medför samt hur fastighetsföretaget arbetar för att uppnå lägsta möjliga vakansgrad. Vi har avgränsat vår undersökning geografiskt till Stockholm och har utfört intervjuer med fem väletablerade aktörer på kontorsmarknaden.Ett fastighetsföretag måste arbeta mycket med differentiering på den konkurrensutsatta hyresmarknaden i Stockholm.

Studiens syfte är att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som tillämpas i ett urval av gymnasiala Aspergergrupper. Undersökningen lägger fokus på konkreta undervisningsstrategier, elevens grundläggande behov som måste tillgodoses i en undervisningssituation, diagnosens hinder och möjligheter samt hur undervisande lärare upplevelser sitt yrke. I studien intervjuas sex personer som alla har kopplingar till en Aspergerverksamhet. Förutom en omfattande intervjudel finns en övergripande redovisning av diagnosbegreppet samt tidigare forskning kring Aspergerelevens skolsituation med i arbetet. Några av de slutsatser som framkommer i studien är vikten av individualiserad undervisning, grundläggande anpassningsbehov av läromedel, kursmoment och övningar samt behovet av noggranna förberedelser inför ett mottagande av en Aspergerelev.

I denna uppsats har länsstyrelsens tillämpning av riksintresse för kulturmiljövård studerats utifrån ett plan- och miljöparadigmsperspektiv. Den teoretiska utgångspunkten har varit paradigmbeskrivningen i Styrning av markanvändning och miljö (2006) av Lars Emmelin & Peggy Lerman (2006: 2,12-20). Teorin har tillämpats utifrån de lokal- och centralstyrningsaspekter som deskriptivt förklarar paradigmen. Avsikten har varit att studera hur plan- och miljöparadigmets styrningsprinciper kan identifieras i detaljplaneprocesser och hur dragen påverkar processerna. Dessutom har frågan hur länsstyrelsen ser på sin handläggning utefter lokal- och centralstyrningsaspekter varit en utgångspunkt för uppsatsen. Uppsatsen har utformats efter en fallstudieprincip.

Vi ämnar i denna uppsats att undersöka, om ekologiska produkter har högt eller lågt intresse hos framtidens konsument och orsakerna till detta.VI har ställt oss följande frågeställningar: Har framtidens konsument högt eller lågt intresse för ekologiska livsmedel? Vad är orsaken till graden av intresse? och för vilka typer av argument för ekologiska livsmedel är konsumenter mottagliga? Våra resultat visar att framtidens konsument har lågt intresse av ekologiska livsmedel. Orsakerna till detta beror på bristande kommunikation från butiker och samhället ut till konsumenterna. Andra orsaker är att livsmedel ofta konsumeras vanemässigt, okunskap om ekologiska produkter och oengagemang att konsumera dem.För framtidens konsument är mottagliga argument bland annat, mer information, påverkan på lokal nivå genom ekologisk konsumtion och ekologipoäng när man handlar ekologiskt..

Syftet med den här uppsatsen är att visa att teoretikernas användning av McDonald's som paradexemplet för globak standardisering av marknadsmixen inte är helt rättfärdigat. För att illustrera detta har jag använt mig av McDnald's i Frankrike. Jag har ställt mig två huvudsakliga frågor; Vilka kulturella barriärer har McDonald's mött i Frankrike och hur har de använt sig av standardisering respektive anpassning av marknadsmixen? I en diskussion om kultur, kulturella skillnader och internationell marknadsföring skapar jag en grund för ett resonemang runt standardisering och anpassningsstrategier av marknadsmixen. Jag förklarar i min analys med hjälp av mitt empiriska material hur McDonald's har anpassat sig efter den franska kulturen samtidigt som de behållet ett standardiserat koncept världen över.Jag avslutar uppsatsen med fria reflektioner om frågeställningar som dykt upp under arbetets gång samt en kort slutsats som sammanfattar min analys om McDonald's anpassningsstrategier som jag alltså hävdar motsäger teoretikernas påstående..

Studien syftar till att undersöka regionaliseringsprocesser som innehåller infrastrukturutbyggnader, och se hur dessa påverkar mindre städer. Studien utgår från teorier om stadsbyggnadsideal, utarbetade av Krister Olsson och Tigran Haas (2013), teorier om regional utveckling (dromoregioner), platsidentitet, post-politik samt David Harveys indelning i absoluta, relativa och relationella rum. Genom att främst studera kommunala planer och arkitekters visioner, söker jag svar på frågor om hur det så kallade InterCity-projektet i Osloregionen hanterat frågan om stationslokalisering i Hamar, vilka ideal man kopplar till järnvägen, hur Hamars roll i olika regioner påverkas, samt om man kan dra några generella slutsatser om regionaliseringsprocessers påverkan på mindre städer. Resultatet visar att det saknas entydiga stadsplaneringsideal i visionerna, och att Hamar behöver definiera sin roll i de olika regioner där staden ingår..

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur instrumentallärare bedömer eleversmusikaliska prestationer utifrån styrdokumenten för kursen Instrument eller sång 2 på estetiskaprogrammet, inriktning musik inom gymnasieskolan och att ta reda på hur instrumentläraremotiverar sin bedömning och vad de anser om betygskriterierna för kursen.Sex informanter som arbetar som instrumentallärare och undervisar i instrumentet elgitarr harbedömt lyssningsexempel och har deltagit i en intervju om betygskriterier. Ljudet från intervjuoch bedömningsmoment spelades in och materialet har transkriberats, beskrivits, analyseratsoch tolkats ur ett innehållsanalytiskt perspektiv. Utifrån materialet i denna undersökningframträder tre centrala teman: återkommande kvalitetsbegrepp, förhållningssätt tillstyrdokumenten och kommunikation.Slutsatsen är att lärarens autonomi och svårigheterna i att tolka styrdokumenten skapar ensituation där godtycke kan uppstå och en ojämlikhet kan formas i hur en elevprestation bedöms.Det finns ett behov av fler undersökningar och diskussioner på lokal och nationell nivå för attöka transparensen i bedömningarna. Undersökningen väcker nya frågor om betygens funktion ide estetiska ämnena inom gymnasieskolan..

I komplex analys finns det ett antal olika konvergenser varav vi tittar närmare på några här. Bland annat hur likformig konvergens medför punktvis konvergens men att det omvända ej gäller. Vi tittar också på vad de har för samband med lokal likformig konvergens och normal konvergens dvs. likformig konvergens på kompakta delmängder. Slutligen kommer vi att se på vad som gäller för familjer och kommer då in på lokalt begränsad, ekvikontinuitet, Arzela/Ascoli, Montels och Runges satser.

Survey's purpose is to illustrate why and how the process happened when Piteå relocated its commercial port away from Skuthamn to the new construction on Haraholmen 1950-1973. How decision-makers worked to achieve their goals, how the work changed and what incentives motivated them to act. The results showed that the decision was taken not to retain the existing commercial port in large part due to Skuthamns physics attributes, which made it impossible to ship large deep vessels from there. The reason that the decision about the port took such a long time was due to a local political conflict which was based on interest in the ownership of Haraholmen. The reason for the location of the trading port became Haraholmen had political backgrounds.