Sökresultat:
1094 Uppsatser om Lokal förankring - Sida 20 av 73
SkuggnÀtverk - Hur konflikter kompliceras och freden pÄverkas
Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar hur svÄrlöst en konflikt Àr. Vi undersöker en av dem, nÀmligen skuggnÀtverken, genom att titta pÄ kausalsambandet mellan skuggnÀtverk och staters olika uppbyggnadsprocesser. Begreppet skuggnÀtverk Àr en adaption av Nordstroms ?shadows? ? det vill sÀga ekonomiska och politiska lÀnkar som pÄ bÄde lokal och internationell nivÄ rör sig utanför de statliga direktiven. Genom att studera skuggnÀtverkens utbredning i fyra afrikanska lÀnder: Sydafrika, Kongo, Angola och Sierra Leone, ser vi de effekter som de har haft pÄ de ekonomiska, politiska och sociala omrÄdena i respektive lÀnder.
Undersökning av följsamhet till lokal riktlinje om enteral och parenteral nutrition hos intensivvÄrdspatienter - en journalgranskning
En svÄrt sjuk patient som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning, med svikt i ett eller flera organsystem, löper betydande risk att drabbas av malnutrition med ökad risk för infektioner och lÀngre vÄrdtider. NÀr en vÀl utarbetad riktlinje inom nutrition följs ökar patientens möjligheter att nÄ upp till sitt kalorimÄl med minskad malnutrition och förkortade vÄrdtider som följd. Syftet med studien var att undersöka följsamheten till en befintlig riktlinje om nutrition pÄ en intensivvÄrdsavdelning i vÀstra Sverige med hjÀlp av journalgranskning. Ett konsekutivt urval gjordes och 31 uppfyllde inklusionskriterierna. Journalerna granskades enligt deskriptiv analys.
RisksamhÀllet, konsumenten och producentansvaret pÄ elektroniska och elektriska produkter.
Uppsatsen behandlar producentansvar för elektriska och elektroniska artiklar, konsumenten och risksamhÀllet (Ulrich Beck). Syftet Àr att belysa producentansvaret för el-produkter ur ett konsumentperspektiv. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ intervju med kommunal tjÀnsteman vid Norrköping kommun, intervjuer med ÄterförsÀljare i Norrköping, flödesschema över el-produkter och information och slutligen har producentansvaret för el- produkter analyserats med utgÄngspunkt i Becks verk RisksamhÀllet. El-produkter inebÀr tidstypiska risker för den reflexiva moderniseringsprocessen. Producentansvaret för el-produkter kan ses som ett försök att lösa problematiken kring resurser som hamnat pÄ fel plats.
Interaktioner och medlemskap inom KRIS : (Kriminellas revanxdh i samhÀllet)
Den hÀr uppsatsen undersöker utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv en lokal KRIS organisation, Syftet Àr att försöka förstÄ hur denna kan hjÀlpa individer att komma bort frÄn kriminaliteten och drogmissbruk samt hur interaktionerna fungerar mellan medlemmarna och ledarna. I uppsatsen kommer ni fÄ ta del av intervjuer samt observationer av medlemmar och ledare inom KRIS. Det insamlade materialet vi fÄtt fram visade att KRIS fungerar pÄ sÄ sÀtt att individer som har samma bakgrund ger varandra det stöd de behöver för att vÄga lÀmna kriminaliteten bakom sig. Identiteten som ?stolt ledare? inom KRIS tycks dock ibland hindra individen frÄn att ta steget mot en ny osÀker identitet ute i samhÀllet.
BistÄnd för förÀndring : en studie av svenskt bistÄnds pÄverkan pÄ lokal nivÄ i Rwanda
Den hĂ€r uppsatsen undersöker hur svenskt bistĂ„nd pĂ„verkar lokala förhĂ„llanden i Rwanda. Genom att analysera hur en NGO verksam i Rwanda, Vi-skogen, pĂ„verkas av de riktlinjer som satts upp av Sida, Sveriges bistĂ„ndsorgan, sĂ„ visar den hur en instrumentell instĂ€llning i bistĂ„nd kan vara etiskt problematiskt, samt ett hot mot sjĂ€lva genomförandet. Först fokuserar analysen pĂ„ Vi-skogen Rwandas inbördes relationer och hur dessa pĂ„verkas av den instrumentella mĂ„lsĂ€ttningen, för att sedan vidgas till att diskutera hur deras arbete i Rwanda pĂ„verkas, och hur detta pĂ„verkar de bönder de arbetar med. Studien bygger pĂ„ empiriskt material insamlat under ett tre mĂ„naders besök till Rwanda och Vi-skogen. Analysen anvĂ€nder sig frĂ€mst av JĂŒrgen Habermas teorier kring systemets kolonialisering av livsvĂ€rlden, samt Erving Goffmans teorier om individers sjĂ€lvpresentation i samhĂ€llet.
OmvÄrdnad av kvinnor i förlossningens latensfas
Kunskap om omvĂ„rdnad av kvinnor i förlossningens latensfas Ă€r bristfĂ€llig. Syftet med kunskapsöversikten var att beskriva barnmorskors omvĂ„rdnad under latensfasen. Beskrivna interventioner eftersöktes samt dess effekter pĂ„ förlossningen. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Ăversikten baserades pĂ„ 11 vetenskapliga artiklar.
"Det han gjorde sedan har ingen nÄgonsin upplevt" : En studie av framing inom lokal sportjournalistik
This study aims to gain greater knowledge about the use of framing in local sports journalism. We did this by doing a qualitative content analysis of the local Swedish newspaper Barometern/OT and it?s coverage of the largest local football team, Kalmar FF. We randomly selected six of the team?s games during 2014 and analysed all the texts that had to do with the games, except for shorter texts and texts that are supposed to be based on personal opinions, such as chronicles.
Tio smÄ tegelbruk : en analys av tegelbrukens inverkan pÄ socknarna i Enhörna utifrÄn industriella teorier
Syftet med uppsatsen har varti att beskriva hur tegeltillverkning har pÄverkat ett lokalt samhÀlle relaterat till industrialisemen, samt att försöka skapa en lokal historieskrivning inom ett eftersatt forskningsomrÄde. UtifrÄn industriella teorier, som bland annat tar upp olika definitioner av begreppet protoindustri, görs en i huvudsak kvantitativ studie av mantalslÀngder och födelseböcker ur församlingarnas kyrkoarkiv samt staestik frÄn kommerkollegiet. DÀrtill kommer analyser ach tolkningar av nedtecknade minnen och fotografier frÄn tegelbrukens tid. Den undersökta perioden strÀcker sig ungeför mellan 1850-1950 med olika begrÀnsningar i tid beroende pÄ bland annat vilken frÄga som undersökts och att en del material Ànnu omfattas av sekretess. I resultatet dikuteras i vilken grad Enhörnas tegelbruk passar in i definitionen a protoindustri och ett nytt begrepp, cendumindustri, föreslÄs för att bÀttre beskriva tegelindustrin och pÄ sÄ sÀtt förfina teorier om industrialisering..
Samplanering - hinder och möjligheter
I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..
Ăr det dĂ€r ett torg? : en studie om upplevelse, anvĂ€ndning & gestaltning
I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..
à lderssammansÀttning i Förskolan : En studie om olika barngrupper och de yngsta barnens lÀrande
Denna studie har som syfte att lyfta pedagogers och förskolechefers tankar om olika ÄldersammansÀttningar i förskolan och om de smÄ barnens lÀrande och utveckling i dessa. För att komma fram till ett resultat sÄ intervjuades pedagoger och förskolechefer pÄ tre olika förskolor med olika Äldersindelning; Äldershomogen, smÄbarnsavdelning samt utvidgad syskongrupp. Jag analyserade intervjusvaren och kom fram till att pedagogerna och förskolecheferna ansÄg att en blandning med barn frÄn ett- tvÄ Är möjligtvist var mest lÀmpligt för de smÄ barnen med tanke pÄ inskolning och trygghet. De motiv som finns bakom hur en förskola Àr Älderindelad blev synliga, och de som nÀmndes mest var hur organisationen med lokal, antal barn och pedagoger och förÀldrars nöjdhet, sÄg ut. NÄgot som ocksÄ sÄgs som motiv var anpassning av material och aktiviteter, samlÀrande med Àldre barn och en lugn stÀmning som ger chans till trygghet för barnen.   .
Konkurrensen i dagligvaruhandeln. En studie av konkurrens pÄ en lokal marknad vid nyetablering av en lÄgpriskedja.
Vid prismÀtning av varukorg har det framkommit att prisnivÄ mellan de olika butikerna betydligt skiljer Ät, mellan 17 ? 47 % lÀgre genomsnittspris för varukorgen pÄ Lidl Àn hos de andra dagligvaruhandlarna. DÄ konkurrenternas priser Àr en av de faktorer som pÄverkar prissÀttningen Àr det rimligt att tro att en nyetablering av en lÄgpriskedja pÄ den lokala marknaden ökar prispressen och dÀrmed fÄr en priseffekt pÄ hela marknaden speciellt nÀr priserna sÄ mycket skiljer Ät som min prisunderökning visat. Nyetablering av en lÄgpriskedja kommer att aktualisera en rad frÄgor hos konkurrenter, konsumenter och leverantörer. Köparnas förhandlingsstyrka stÀrks och de andra aktörerna i branschen blir tvungna att se över sitt pris.
Ărebro och Opole, lika som bĂ€r? : - En komparativ studie av miljöarbetet i tvĂ„ medelstora stĂ€der i Sverige och Polen
MÄnga av dagens miljöproblem Àr kopplade till urbana omrÄden. I strÀvan efter att nÄ enekologisk hÄllbar utveckling Àr det av stor vikt att stÀderna för ett aktivt miljöarbete. Sedan1970-talet har EU arbetat med miljöfrÄgor och utarbetat flera strategier för hur en hÄllbarstadsmiljö ska uppnÄs i Europas stÀder. Under senare Är har allt fler av lÀnderna i Europaanslutit sig till unionen, vilket medfört en stor differentiering mellan medlemslÀnderna. Förmedlemsstater inom den Europeiska unionen som Ànnu inte har ett vÀlutvecklat miljöarbetehar EU en viktig roll att spela.
Interaktiv instruktionsbok : med Cult3D-objekt
Detta examensarbete Àr gjort Ät ingenjörsfirman Navo AB i Karlstad. Syftet med arbetet Àr att förvandla och Äterskapa en befintlig instruktionsbok i pappersform till en komplett interaktiv presentation med 3D-animationer skapade i Cult3D. En metodik för att skapa instruktions-boken ska utarbetas, samt utreda vilka möjligheter Cult3D har för arbetet. Det mesta av materialet Àr hÀmtat frÄn elektroniska kÀllor. Rapporten delas in i tvÄ delar: en teoridel och en utförandedel.
Internt upparbetad goodwill vid avyttring av verksamhet : en analys enligt reglerna om förmÄns- och uttagsbeskattning
Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och Àmnet mÄste kommuniceras för att en större förÀndring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut frÄn en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förstÄelsen hos mÀnniskor.Metod: I denna studie tillÀmpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger pÄ Àr kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: UtifrÄn de resultat vi fÄtt fram genom vÄr analys kan vi urskiljatvÄ huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka Àr miljö och hÀlsa. Inom dessa budskapanvÀnder de sig av argument pÄ bÄde lokal och global nivÄ. Vihar i denna studie Àven kunnat titta pÄ vilka retoriska ochvisuella redskap som anvÀnts.Naturskyddsföreningen.