Titel: Vad rapporteras det om i lokaljournalistiken? En jämförelse av Upplands Väsby kommuns lokaltidningar.Författare: Emelie Klermyr.Lärosäte: Stockholms Universitet, Stockholm.Institution: Enheten för journalistik, medier och kommunikation, JMK.Avdelning: Medie- och kommunikationsvetenskap.Handledare: Yvonne AnderssonExaminator: Magnus DanielssonSyftet med studien är att jämföra lokal rapporteringen på de två lokaltidningarna i Upplands Väsby: Mitt i Upplands Väsby och Vi i Väsby.  Jämförelsen avser eventuella skillnader och likheter mellan vilka ämnen som får störst utrymme samt vilka aktörer som kommer till tals i de båda tidningarna. Genom en kvantitativ innehållsanalys har 130 artiklar och notiser undersökts. Fem upplagor från vardera tidning har undersökts mellan juli-november 2014. Studien visar att ämnesfördelningen skiljer sig något mellan de båda tidningarna.

Att må bra är målet för många av oss när vi gör entré i tredje åldern. Nu ska vi få möjlighet att njuta vårt otium innan för många krämpor sätter in och vi nödgas kanske bosätta oss på särskilda boenden. Uppsatsen undersöker vad vi kan göra för att fortsätta må bra. Det finns redan idag en hel del forskning på området som pekar på vad som är bra för oss. Vi ska inte glömma att inte minst landets ekonomi mår bra av att äldre människor mår bra.

Svensk naturvård har bedrivits genom ett ovanifrånperspektiv där politiska beslut utformats utan lokal förankring. Genom samhällsförändringar och teknisk utveckling har det skapats ett större fritidsutrymme för befolkningen, vilket i sin tur resulterat på krav om ökat skydd för naturen. När Unesco:s världsarvskommitté år 1996 tog beslutet att inrätta Laponia till ett världsarv, underströks betydelsen av en interaktion mellan människa och natur. Förutom att Laponia utgörs av ett rikt djurliv innefattar området även ett unikt geologiskt värde och naturrikedom, till detta kommer ytterligare faktorer som att området brukas sedan lång tid tillbaks av en etnisk minoritet, samerna. När det är många intressenter som skall samverka i och kring ett område uppstår det ofta intressekonflikter, inte minst om det som i Laponia handlar om att bevara och nyttja mellan olika brukargrupper.

Bakgrund: I och med den fokusering på kärnkompetenser som idag råder krävs det att organisationer besitter en god samarbetsförmåga. För att denna förmåga skall kunna utvecklas krävs det att det finns förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i gränssnittet mellan organisationerna. Syftet: Syftet är att undersöka hur organisationer, genom organisationsstruktur samt styrning, internt kan skapa förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i interorganisatoriska samarbeten. Genomförande: Vår undersökning är en hermeneutisk undersökning av fallstudiekaraktär. Två fallföretag har använts, BT Products och Sapa Profiles, där vi studerat inköps- respektive säljavdelningen.

Ledarskap är en huvudfaktor i dagens samhälle och i skolan. Ledarskap handlar om hur läraren hanterar den socialpedagogiska situationen i klassrummet, d.v.s. lärarens sociala relation till klassen och elevernas relationer till varandra i undervisnings- och lärprocessenSyftet med det arbetet är att undersöka idrottslärares syn på ledarskap i de åländska skolorna samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka deras ledarskap.Det som idrottslärarna anser vara goda ledaregenskaper hos en lärare är bland annat att de är trygga i sig själva som person, organiserade, målmedvetna och ärliga. De anser att faktorer som ekonomi, material, normer och tid kan påverka deras ledarskap och undervisning.Ledarskap kan ofta vara krävande och som ledare kan du få ta itu med mycket problem som kan uppstå under vägen som till exempel konflikthantering. Att leda andra är roligt men också väldigt utmanande många gånger och framför allt ska man komma ihåg att det ger otroligt mycket tillbaka. .

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Bolagsskattesänkningen genomfördes den 1 januari 2013, målet med sänkningen var att stimulera Sveriges tillväxt då en sänk bolagsskatt sägs öka investeringsviljan. Med sänkningen ville man också minska incitamenten för företag att flytta sina verksamheter till lågskatteländer. Att bolagsskattesatsen sänktes väckte ett intresse som skapade denna uppsats att undersöka vilka faktorer det är som styr bolagsskattesatsen, till exempel, i en liten öppen ekonomi som den svenska.  Teorin grundar sig i kapitalstruktur och finansieringsbeslut. Faktorer som anses påverka bolagsskatten och som valts ut är utländska direktinvesteringar, öppenhet mot kapitalflöde och BNP per Capita. Datainsamling har skett sekundärt och bearbetats i det analytiska programmet R.

Sveriges lönesättningssystem har under de senaste årtiondena gått från ?den svenska modellen? med centrala löneavtal mellan arbetsgivarföreningar och fackliga organisationer till lönesättningpå en mer lokal och individuell nivå. Detta i ett försök att med större precision än tidigare belöna god arbetsprestation och därmed öka arbetsmotivationen hos anställda. Syftet med detta examensarbete är att, genom en litteraturstudie av forskningsrapporter inom ämnet, undersöka huruvida individuella lönesättningen faktiskt motiverar arbetare. Resultaten leder till tvetydiga slutsatser.

Elevinflytande och demokrati är två ord som tolkas och förstås olika av olika personer. Det finns flera olika teoretiska åskådningar att välja mellan när man gör sin tolkning. Vi har sett en förskjutning i synen på demokrati de senaste åren, där en allt större tyngdpunkt har lagts på dialogen som demokratins hörnsten. Detta syns även i Skolverkets texter och borde således återspeglas ute på skolorna. Vi har gjort en litteraturgenomgång där vi studerat kunskapsbegreppet ur en socialkonstruktivistisk synvinkel och relaterat detta till tankar om deliberativ demokrati och deliberativa samtal, samt en kvalitativ empirisk studie för att försöka få syn på vilken demokratisyn några lärare och elever har och hur de arbetar för att uppfylla de mål och beskrivningar som ges i Lpo 94, kapitel 2.3, om elevers inflytande. Påverkar strömningar inom den demokratiteoretiska diskussionen det praktiska arbetet på lokal nivå? Av intervjuerna framgår att de intervjuade lärarna tycker att elevinflytande är viktigt, men det framgår i jämförelsen med elevernas svar att detta inte alltid synliggöres i det praktiska arbetet.

Denna uppsats beskriver några elevers erfarenheter av digitalt musikskapande. Sammanlagt har fyra halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts   där de fått berätta om sina erfarenheter av digitalt musikskapande. Resultatet visar att eleverna har olika erfarenhet av digitalt musikskapande såväl i som utanför skolan. De har definierat digitalt musikskapande som musik som är skapat i en dator eller inspelad musik som är redigerad. Eleverna har sett att lärarens intresse och kunskap, samt skolans ekonomi påverkar digitalt musikskapande i skolan.

Bakgrund: Företag utan vinst, historia och jämförelseobjekt är svåra att värdera med traditionella värderingsmetoder. Debatten kring detta problem har den senaste tiden varit livlig, inte minst gällande internetföretag. Syfte: Identifiera de mekanismer som i huvudsak påverkar marknadens aktörers värdering av förhoppningsföretag, samt förklara hur mekanismerna påverkar aktörernas värdering. Avgränsningar: Vi studerar inte hur mekanismerna rankas av aktörerna eller hur vi ska kunna fastställa hur mycket de påverkar värdet på företaget. Genomförande: Intervjuer har förts med fem professionella aktörer.

Background: In recent research literature, some researchers mean that companies in fast changing markets have to act proactively while others find that companies have to adapt to conditions and to react. This makes it interesting to study how software companies act strategically and also to study to what extent a flexible organisation is required by companies who proact and by those who react. Purpose: The purpose of this thesis is the study how different types of software companies act strategically and what this requires of the company in terms of flexibility. Delimitation: The study treats only Swedish software companies with more than ten employees. Proceed of the Study: Representatives from four case companies as well as a consultant have been interviewed.