Sök:

Sökresultat:

52 Uppsatser om Lojalitetsplikt - Sida 1 av 4

Arbetstagares lojalitetsplikt gentemot beställare inom bemanningsbranschen

SammanfattningArbetstagaren innehar en Lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Lojalitetsplikten innehåller bland annat förbud för arbetstagaren att starta konkurrerande verksamhet och tystnadsplikt angående företagskänslig information. Lojaliteten har sin grund i anställningsavtalet men måste inte fastställas skriftligt, utan är till vissa delar underförstådd.Syftet med uppsatsen är att undersöka Lojalitetsplikten hos arbetstagare, verksamma inom bemanningsbranschen. Frågeställningen beaktar huruvida arbetstagarens Lojalitetsplikt gentemot beställaren skiljer sig från den arbetstagaren har gentemot arbetsgivaren. Vidare diskuteras i det avslutande kapitlet huruvida arbetstagaren kan komma i pliktkollision mellan arbetsgivare och beställare.Grunden till begreppet Lojalitetsplikt läggs utifrån ett allmänt avtalsrättsligt perspektiv.

Lojalitetsplikt mellan borgensman och kredittagare

Följande framställning behandlar frågan om det finns en viss Lojalitetsplikt mellan borgensman och kredittagaren. Läsaren bör vara medveten om att frågan om Lojalitetsplikt mellan kredittagare och borgensman i princip knappt har behandlats i de rättskällor som finns att tillgå. Frågan har inte tagits upp i varken lag eller förarbeten och i de fall frågan alls har behandlats i rättspraxis och i den juridiska doktrinen har detta gjorts mycket hastigt och svävande. I framställningen anses dock Lojalitetsplikt kunna grundas genom borgensförhållandets natur. Med borgensförhållandets natur avses partskonstellationen, accessoriteten och regressrätten.

Triple-net-avtal: I gränslandet mellan lokalhyra och finansiering

Följande framställning behandlar frågan om det finns en viss Lojalitetsplikt mellan borgensman och kredittagaren. Läsaren bör vara medveten om att frågan om Lojalitetsplikt mellan kredittagare och borgensman i princip knappt har behandlats i de rättskällor som finns att tillgå. Frågan har inte tagits upp i varken lag eller förarbeten och i de fall frågan alls har behandlats i rättspraxis och i den juridiska doktrinen har detta gjorts mycket hastigt och svävande. I framställningen anses dock Lojalitetsplikt kunna grundas genom borgensförhållandets natur. Med borgensförhållandets natur avses partskonstellationen, accessoriteten och regressrätten.

Lojalitetsplikt för styrelseledamot och VD - i perspektiv av Companies Act 2006

Styrelseledamot och VD har som uppgift att tillgodose bolagets och dess aktieägares intressen och dessa organ är därmed bundna av en viss Lojalitetsplikt gentemot bolaget. Grunden till bestämmelser angående Lojalitetsplikten är att förhindra att bolagsledningen handlar i egenintresse, men att bolagsledningen skall vara lojala mot bolaget de representerar följer i Sverige mer av allmänna sysslomannaprinciper än av bolagsrättsliga regler. Aktiebolagslagen ger nämligen uttryck för denna plikt endast i ett fåtal regler: jävsbestämmelserna och generalklausulen. Lojalitetsplikten är dock mer omfattande än så och det kan uppstå situationer där styrelseledamot eller VD får möjlighet att agera i eget intresse på bolagets bekostnad utan att bolaget är part i rättshandlingen. Dessa situationer berörs varken av jävsreglerna, generalklausulen, eller ABL i övrigt.

Arbetstagarens rätt att använda sociala medier : Gränsdragningsproblematiken mellan yttrandefrihet och lojalitetsplikten

Sociala medier har fått en allt större betydelse i samhället och växer snabbt. Problem som uppstår vid yttranden i vilka arbetstagaren uttrycker sig negativt om sin arbetsgivare eller arbetsplats, eftersom Lojalitetsplikt råder i ett anställningsförhållande. Privatanställda har en Lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare och har inte den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Den grundlagsskyddade yttrandefriheten gäller gentemot det allmänna, vilket betyder att offentligt anställda har yttrandefrihet gentemot sin arbetsgivare till skillnad från privatanställda. Inom privata anställningar är Lojalitetsplikten långtgående och uppstår när ett anställningsavtal ingås.

Bolagsledningens lojalitetsplikt, vad omfattar den och vem skyddar den?

Bolagsledningen har ofta bättre insikt i bolaget än någon annan, de kontrollerar verksamheten och har kontroll över villkoren för de transaktioner bolaget vidtar. Samtidigt riskeras att de sätter sina egna intressen framför bolagets. Det har därför länge antagits att bolagsföreträdarna omfattas av ett sysslomannaliknande ansvar som medför en plikt att vara lojal mot bolaget och att sätta bolagets intresse framför sitt eget. Flera aktörer har ett intresse i att bolagsledningen även agerar i enlighet med denna Lojalitetsplikt. Frågan är dock vilka Lojalitetsplikten avser att skydda och vilka som kan göra sin rätt gällande då bolagsföreträdarna brutit mot Lojalitetsplikten.

Arbetstagares lojalitetsplikt i modern tid - Särskilt med avseende på konkurrensförbud och och tystnadsplikt

En relativt omfattande del av arbetstagarens skyldigheter enligt anställningsavtalet är arbetstagarens Lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten är ett begrepp under vilket flera olika typer av regler brukar räknas, bland annat regler kring konkurrerande verksamhet, tystnadsplikt och bisysslor. Generellt sett har det uttalats att Lojalitetsplikten är en skyldighet för arbetstagaren att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget, samt att undvika situationer där han kan komma i pliktkollision. Skyldigheten är inte generellt reglerad i lag, även om vissa lagregler förekommer för speciella områden. Innebörden av denna framgår istället i första hand av rättspraxis och doktrin.Lojalitetsplikten har genom åren varit föremål för prövning i en rad olika mål och Arbetsdomstolen har vid flera tillfällen gett vägledning kring pliktens omfattning.

Bolagsledningens lojalitetsplikt gentemot aktieägare

The fact that a duty of loyalty within the Swedish company law exists should be regarded as indisputable according to the Swedish doctrine, but its content and scope is however more severe identified. As the duty of loyalty is not regulated in the ABL and the fact that there are not many precedents in this area, means that it is difficult to know the boundaries of the company management´s duty of loyalty. It is also unclear whether the company management´s duty of loyalty to the company also is targeting the shareholders. It is this issue that we intend to discuss in the final chapter of this thesis. In order to answer our questions, we will in chapter two to six give an account of the foundation of the duty of loyalty and thereafter describe the management's duty of loyalty to the company.

Uppsägning eller avsked i samband med illojalt beteende

Arbetsrätten är den del av lagstiftningen som omfattar det rättsliga förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, samt reglerar när arbetsgivaren har rätt att avskeda eller säga upp en arbetstagare. Innan den första lagstiftningen antogs på de arbetsrättsliga områdena var det fritt för arbetsgivare att säga upp eller avskeda de anställda. I lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) föreskrivs att rekvisitet saklig grund måste vara uppfyllt för en giltig uppsägning på grund av personliga skäl och för avsked krävs att arbetstagaren grovt har åsidosatt sina skyldigheter. En närmare redogörelse för hur rekvisiten ska tolkas sker inte i LAS. Syftet med denna uppsats har därför varit att redogöra för vad begreppen saklig grund och grovt åsidosättande innebär, samt utreda vad en arbetstagares Lojalitetsplikt innebär och när illojalt beteende anses föreligga.

Gränsen mellan en anställds lojalitetsplikt och yttrandefrihet : - var går den?

The use of social media has increased considerably in recent years and has also caused some problems. It has been notable cases in the media where employees adversely criticized their employer on social networks, which subsequently led to the dismissal of the employee. The purpose of this study is to investigate an employee's right to express themselves about their employers in various forms but the main focus will be on social networks. The study investigates employees on both private and public sectors.Employees have a duty of loyalty to their employer, which means that they must be loyal to their employer and not deliberately harm them. The reason that employed comment his employer on social networks has its basis in that they also have freedom of speech and it is raised in such a case, a collision between their rights and responsibilities as an employee.The employees also hold a critique right entitling them to publicly criticize the employer and its activities.

Arbetstagarens lojalitetsplikt kontra yttrandefrihet

Arbetsrätten omfattar bland annat de lagar och regler som gäller mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. I och med att lagar om anställningsskydd tillkom under början av 1970-talet fick arbetstagarna ett starkare anställningsskydd. I den nuvarande lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) framgår det att arbetsgivaren ska uppge skäl vid en uppsägning. I LAS finns ingen tydlig redogörelse för hur saklig grund uppfylls. Delar av syftet med den här uppsatsen har därför varit att besvara frågan hur rekvisitet saklig grund uppfylls.

"Jag hatar min chef". Lojalitetsplikt och kritikrätt i förhållande till sociala medier ur ett teoretiskt och empiriskt perspektiv

Lojalitetsplikten är en allmän rättsprincip som följer av anställningsförhållandet och innebär i korthet att arbetstagaren skall sätta arbetsgivarens intresse före sitt eget samt att inte orsaka arbetsgivaren någon skada. Lojalitetsplikt har under senare tid kommit att växa sig allt starkare även inom andra avtalsområden, särskilt när det är fråga om långvariga avtal där avtalet snarast är att betrakta som en samarbetsform där de ömsesidiga intressena betonas. Den arbetsrättsliga Lojalitetsplikten består av olika företeelser, däribland att arbetstagare skall avhålla sig ifrån att konkurrera med sin arbetsgivare och att inte röja företagshemlig information. Lojalitetsplikten för även med sig inskränkningar i kritikrätten, det vill säga den rätt arbetstagare har att offentligt kritisera sin arbetsgivare eller företrädare för arbetsgivaren. Till spänningsfältet mellan Lojalitetsplikt och kritikrätt kommer sociala medier, som är ett samlingsnamn på en enorm massa av kommunikationskanaler som dagligen används av en stor del av den svenska befolkningen.

Arbetstagarens yttrandefrihet och lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren

Det finns idag två former av uppsägning: personliga skäl och arbetsbrist. Vi anser att det behövs en tredje form av uppsägning: personlig arbetsbrist.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera gällande rätt beträffande uppsägningar av tillsvidareanställda personer på grund av arbetsbrist och personliga skäl, som kan hänföras till individers kompetens och kvalifikationskrav. Vi undersöker hur gällande rätt tillämpas i praktiken, både i den offentliga- och i den privata sektorn, och vilka lösningar som används för att motsvara de krav som det nya tjänste- och kunskapssamhället ställer. Detta redovisas i form av empiriskt material. Delar av vårt empiriska material visar att arbetsgivare väljer uppsägningar på grund av arbetsbrist framför personliga skäl.

Yttrandefrihet kontra lojalitetsplikt : Vilken princip väger tyngst när det kommer till kritiska uttalanden om arbetsgivaren via sociala medier

In this paper, the legal situation regarding freedom of expression versus the duty of loyalty is investigated, this in a context where an employee makes critical statements about his employer through social media.The duty of loyalty is a part of all employment relationships and it follows implicit from the contract regardless of whether it is specified in it or not. This duty means that an employee is required to put the employer's interests before his own and avoid all situations that end up in collision of the duties. The employee may no t either act in such a way that is intended to harm the employer. This means that the employee must be even off duty careful not to appear disloyal to the employer. This may lead to that a status update on Facebook, even when made on the employee's free time, can be regarded as disloyal conduct, with the dismissal or disciplinary action as a result.Case law states that the point of departure regarding criticizing the employer must be that the employee has an extensive such a possibility to that, without that being considered as disloyal conduct.

Advokat på fel sida om lagen : Dilemmat när lojalitetsplikten möter straffrättsskipningen

Varje dag möter advokaten rättsliga problem och spörsmål som ska lösas men han möter också sitt eget dilemma. Enighet råder inte alltid mellan den absoluta lojaliteten mot klienten och rättssystemet vilket innebär en prövning av de olika normer som advokaten har att förhålla sig till. Lagstiftaren har givit Svenska Advokatsamfundet befogenhet att besluta om gällande regler för god advokatsed samtidigt som lagstiftaren behållit strafflagstiftningen för advokater inom sin egen sfär. Advokatsamfundets styrelse och disciplinnämnd beslutar om disciplinära åtgärder i situationer där advokater inte tillgodosett god advokatsed. Uteslutning, varning, erinran eller varning med straffavgift är sådana disciplinära åtgärder som kan sanktionera advokaters handlande.

1 Nästa sida ->