Sök:

Sökresultat:

52 Uppsatser om Lojalitetsplikt - Sida 2 av 4

Den kommunala arbetstagarens rätt till yttrandefrihet kontra lojalitetsplikten gentemot arbetsgivaren : The municipal employees freedom of speech versus the duty of loyalty towards the employer

SAMMANFATTNINGSyftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera gällande rätt, vad avserförhållandet mellan den kommunala arbetstagarens rättigheter till yttrandefrihet kontraden Lojalitetsplikt som denne genom anställningsavtalet har gentemot sin arbetsgivare.Eftersom det finns en hel del praxis inom området främst från Justitieombudsmannen(JO), eftersom det rör sig om kommunal verksamhet, använder jag mig i uppsatsen avflera uttalanden och beslut från denna instans.Yttrandefriheten är en av de mest grundläggande rättigheterna i ett demokratisktsamhälle och är i Sverige en grundlagsfäst rättighet. Rätten att fritt kunna uttrycka sinuppfattning är viktig för att information skall kunna spridas, och att alla skall kunnavara med och påverka samhället via dialog och debatt.Teknikens utveckling och sociala mediers utbredning gör att information och åsikterblir lättillgängliga för en stor krets av mottagare.Att använda sig av sociala medier och via bloggar och facebook ge uttryck för åsikteroch attityder blir allt mer frekvent förekommande, och det är inte helt ovanligt att mansom arbetstagare kommenterar sin arbetsplats, chef eller verksamheten man är anställdinom.Arbetstagaren i den kommunala verksamheten har ett förstärkt skydd för sinyttrandefrihet gentemot arbetsgivaren (det allmänna) genom den grundlagsfästameddelarfriheten och meddelarskyddet.I uppsatsen redogör jag för de rättigheter och det skydd som den kommunalaarbetstagaren har när det gäller att utnyttja sin yttrandefrihet i form av kritiskauttalanden gentemot arbetsgivaren.Förutom rättigheten att uttrycka kritik gentemot sin arbetsgivare har den kommunalaarbetstagaren också skyldigheter att anmäla missförhållanden inom vissa områden,Detta via lex Maria och lex Sarah, vilket jag också redogör för. I uppsatsen beskriverjag även det betänkande som i april i år (2011) presenterats angående lex Sarah inomskolan.I uppsatsen konstaterar jag att rätten till yttrandefrihet går före den Lojalitetsplikt som ioch med anställningsavtalets ingående uppstår.Jag konstaterar att Lojalitetsplikten i kommunal verksamhet inte existerar när det gällernegativa eller kritiska yttranden gentemot arbetsgivaren.Lojalitetsplikten handlar för den kommunala arbetstagaren i själva verket enbart om hurman skall utföra sina arbetsuppgifter, inte vad arbetstagaren uttrycker om sinarbetsgivare..

Lojalitetsplikt och yttrandefrihet i sociala medier

The purpose of this thesis is to investigate the employees´ duty of loyalty to their employer when making statements on social media networks and if this opposes the employees´ right to freedom of speech. Another purpose of this thesis is to investigate freedom of speech from an EU juridical point of view. Also a discussion concerning gender issues on this subject takes place is presented in the thesis. The questions to answer the purpose of this thesis are the following: Where is the line drawn for what an employee can publish on a social media network without breaching their duty of loyalty towards their employer?, and How does an employee´s freedom of speech relate to these types of statements on a social media network? The method used for this thesis is the classical legal method.The legal inquiry shows that duty of loyalty is a hidden clause in all employment contracts, and it must be respected by the employee.

Är det klart snart? En examensuppsats om förseningsreglerna i AB 04

En vanlig uppfattning är att entreprenader aldrig färdigställs i avtalad tid. Uppsatsen syftar till att undersöka förseningsreglerna i AB 04 för att möjligen finna svar på varför entreprenader inte färdigställs i rätt tid. Frågor som behandlas är bland annat entreprenörens rätt till tidsförlängning till följd av hinder och tidsförlängning till följd av ÄTA- arbeten. Vidare behandlas frågan om vilken vikt hänvisningen till en allmän Lojalitetsplikt som återfinns i förordet till AB 04 ska tillerkännas vid bedömningen av entreprenörens rätt till tidsförlängning. Avslutningsvis behandlar uppsatsen vitespåföljden som kan bli aktuell vid ett överskridande av den avtalade kontraktstiden..

Arbetstagarens lojalitetsplikt : Informell och formell lojalitet under ett anställningsförhållande

Vad gäller lojalitetskrav i anställningen så finns det inga uttryckliga lagregler. Anledningen till att lojalitetskravet finns och ingår som en viktig del mellan parterna och anställningsavtalet kan dock konstateras. Ur rättsfall från Arbetsdomstolen (AD) kan det utläsas att ett anställningsavtal innehåller förpliktelser som sträcker sig längre än vad normala kontraktsförhållanden normalt sett gör och i och med detta sammanhang tillkommer kravet på lojalitet. Skillnader mellan privat och offentlig sektor finns.AD har genom rättsfall uttalat att anställningsavtal vilar på principen att en arbetstagare inte får skada sin arbetsgivare och att denna lojalitetsförpliktelse gäller alla arbetstagare oavsett offentlig eller privat sektor. Denna lojalitetsförpliktelse handlar om en allmän rättsgrundsats, en oskriven rätt.

Om indirekt- och "indirekt" indirekt skada : Enskilda aktieägares rätt till ersättning vid skadegörande handling av organledamot jämte genomsyn i koncernförhållanden

I de fall enskilda aktieägare tillfogas skada, genom organledamots handlande, innehar dessa rättigheten att påkalla skadeståndsansvar enligt 29:1 1 st. 2 men. ABL. I den svenska rättstillämpningen ter sig dock tillämpningen av paragrafen, i samband med indirekta skador, problematisk. Problematiken hänför sig till vilka regler, vars åsidosättande, aktualiserar tillämpningen av paragrafen tillsammans med aktieägares talerätt.Två tolkningar kan i fallet identifieras, vilka framförts inom doktrinen, varvid en begränsad och en mer liberal.

Yttrandefrihet & privat sektor, går de att kombinera? : Privatanställdas kritikrätt i förhållande till lojalitetsplikten

Bakgrunden till denna uppsats är att i Sverige borde alla medborgare ha samma rätt att uttrycka sin åsikt. Det är en grundläggande rättighet som försvaras i vår grundlag, Regeringsformen 2:1, samt en mänsklig rättighet som skyddas av artikel 10 i Europakonventionen. Av yttrandefriheten följer rätten att som arbetstagare framföra kritik. Yttrandefriheten är i första hand tillförsäkrad medborgaren gentemot det allmänna och därmed skiljer sig rätten att uttrycka sig för anställda inom privat respektive offentlig sektor.Som ett konkurrerande intresse till kritikrätten är Lojalitetsplikten som följer av anställningsavtalet. Lojalitetsplikten innebär en skyldighet för arbetstagaren att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget och därmed undvika situationer där vederbörande kan komma i pliktkollision.

Vad får jag egentligen skriva om min arbetsgivare på facebook och andra sociala medier? : Yttrandefrihet möter Lojalitetsplikt

In today's society the borders between work and leisure blurs out more and more, and just as we might bring our work home, we might as well take our leisure to work with the help of so called smartphones with constant connection to social networks such as facebook and twitter. But what happens when the small talk around the coffee machine in the workplace gets out in public spaces? Instead of complaining to my closest colleague when my boss is acting like a fool or when my workload sky rocketed, I might now instead update my status on facebook with my complaint. But what am I actually allowed to write about my employer? And has the employer any possibility to act legally in respond to what I write?For the younger generation, who more or less is grown up with these social networks, I think this demarcation can be difficult to draw and understand.In this essay I deal with the issue of whether a principle of law, such as the duty of loyalty might collide with my constitutional right to use freedom of speech against my employer..

Arbetstagarens kritikrätt

Denna uppsats har som målsättning att på ett enkelt och överskådligt sätt redogöra för den gällande rätten som finns inom området kritikrätt, uppsatsen bygger till stor del på den av arbetsdomstolen utarbetade praxis som finns inom området. Utöver arbetsdomstolens praxis behandlar uppsatsen även andra rättskällor i form av förarbeten, doktrin och lagar. Resultatet av uppsatsen utgör en grund för de förutsättningar som finns på den svenska arbetsmarknaden. Denna grund utgör både begränsar och möjliggör kritik från arbetstagaren mot arbetsgivaren. Områden som tas upp i uppsatsen är bland annat sekretess, allmänhetens intresse, Lojalitetsplikt och anonym kritik.

Arbetstagares kritikrätt - Skillnader mellan offentlig och privat sektor samt implikationer av Europadomstolens praxis

Det ena syftet med denna uppsats är att undersöka skillnaderna mellan den offentliga och den privata sektorn ifråga om arbetstagares kritikrätt. Det andra syftet är att undersöka konsekvenserna för denna rättighet av en dom från Europadomstolen, Fuentes Bobo mot Spanien. Offentligt anställda har en grundlagsskyddad yttrandefrihet, som kan utnyttjas i princip i vilken situation som helst. Begränsningar i denna rätt får endast göras genom lag. Utnyttjande av yttrandefriheten får inte sanktioneras i form av någon negativ åtgärd som har med anställningsförhållandet att göra, till exempel uppsägning eller avskedande.

Corporate Opportunity : Förbudet för styrelseledamot och verkställande direktör att utnyttja affärsmöjlighet som faller inom bolagets verksamhetsområde

The corporate opportunity doctrine constitutes a prohibition for the directors and officers of a company to pursue for themselves any opportunity which falls within the scope of the corporation?s business. In Swedish law the doctrine has not yet seemed to attract any greater attention. This doctrine has been the focus of a multitude of cases in a both American and English law, however mainly in the America law. Therefore, the American legal framework can serve as guidance in trying to define the doctrine as it has developed, or perhaps more correctly not developed, in national law.The perhaps most crucial question to be answered in the area of corporate opportunities is how the law indentify an opportunity as a ?corporate? one.

Konkurrensklausuler i anställningsavtal : En rättsdogmatisk studie

 This essay aim to clear the regulations that adjusts the use of non-compete clauses in contracts of employement. The historical developement shows tendencies that more employees have contracts that includes non-compete clauses. This developement does not always correspond with what is allowed concerning these clauses. Non-compete clauses is adjusted by the regulations in the collective agreement known as the agreement of 1969. The agreement has also been accepted outside its regular field of application.

Röjande av företagshemligheter : Vilka skador kan uppkomma och vem bär ansvaret?

I dag finns ett stort antal konsultföretag som bygger hela sin näringsverksamhet på att sälja tjänster. Ett problem som kan uppstå är om en arbetstagare på konsultföretaget röjer en kunds företagshemligheter.För att lösa problemet måste en utredning om vad ett anställningsavtal ska innehålla, Lojalitetspliktens betydelse, vad som är en företagshemlighet, vem som bär ansvaret för röjande av företagshemligheter och skadeståndslagen med principalansvaret redas ut. I anställningsavtalet kan en arbetsgivare skriva in klausuler om ytterligare lojalitet än den som uppstår då två parter ingår avtal.En företagshemlighet är all information som en näringsidkare håller hemlig som kan orsaka skada för näringsidkaren om den röjs. Det är enbart den som röjer företagshemligheten som bär ansvaret och ska dömas för brott enligt lagen om företagshemligheter.När en skada har skett uppkommer ett ersättningsanspråk. Om en arbetstagare vållar en skada i tjänsten ska arbetsgivaren ersätta skadan enligt principalansvaret.

Lojalitetsplikt och Omsorgsförpliktelse för styrelse och VD

Sports associations play a very important role in the Swedish civil society, and since the 1st of July 1987 they have been exempted from the duty to pay VAT. By introducing an sufficiently closely related. When the conflict of law exists, the directive will be accorded priority, which leads to the Swedish Sports Federation must examine and considerexemption for sports associations the income tax field and VAT field correlate and the legislative change resulted in more favorable pre-close solutions for all of Sweden's non- profit organizations.  In June 2008 the European Commission launched a process concerning Swedish infringement against EU-law, and with it the Swedish civil society, where all Swedish sports associations are included, is threatened. The European Commission wants to, among other things, force sports associations into the VAT system for the purpose of the VAT Directive to be achieved.

Att öppet kritisera sin arbetsgivare - Saklig grund för uppsägning? : Ur ett internt komparativt perspektiv

Att säga upp en arbetstagare på grund av personliga skäl betraktas av många vara ett känsligt ämne. Denna uppsats behandlar detta och tar därför sin utgångspunkt i 7 § lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Då denna paragraf sträcker sig över ett brett område, har vi valt att inrikta oss på arbetstagare som kritiserar sin arbetsgivare, vilket kan inordnas under saklig grundbegreppets rekvisit misskötsel.Arbetstagare som kritiserar sin arbetsgivare är vanligt förekommande. Fenomenet sociala medier har öppnat en ny dimension av detta problem, eftersom det som skrivs i dessa är mer lättillgängligt än om kritiken går via många munnar, så kallad ryktesspridning. Då fenomenet är relativt nytt innebär det att det finns knapphändigt med juridiskt material kring ämnet.

Lojalitet. En komparativ bolagsrättstudie av i ledningsuppdraget inbyggda förpliktelser

Uppsatsen behandlar och granskar styrelseledamots och VD:s Lojalitetsplikt gentemot bolaget. Då det i svensk rätt i princip saknas explicit reglering av området kompareras det svenska rättsläget med det engelska och amerikanska för att studera och jämföra likheter och skillnader. Uppsatsen söker därmed besvara huruvida utländska tankesätt inom förevarande område kan tillämpas även inom den svenska rätten.I utredningen av Lojalitetsplikten behandlar uppsatsen frågan om intressekonflikter mellan bolaget och dess lednings genom att granska regleringen av jäv. Fokus ligger här på så kallad självkontrahering, eller self-dealing på engelska. Med detta avses förenklat att en medlem av bolagsledningen själv ingår avtal med bolaget.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->