The purpose of this study is to illustrate, analyze and discuss how a group of Swedish-born adolescents of non-Swedish descent identify themselves in relation to personal experiences of belonging and loyalty. I have chosen a qualitative research methodology in the form of one group interview and two individual interviews.The result of the study shows that the group of Swedish-born adolescents of non-Swedish descent identify themselvs with one or more nation-states in different ways depending on different concept metaphors that underlie the concept of nation in different national discourses..

Syftet med detta arbete är att belysa vad som leder till kundlojalitet gentemot kollektivtrafiken. För att kunna uppfylla syftet har jag utgått från allmänna teorier inom marknadsföring och beteendevetenskap som behandlar kundlojalitet samt attityder. I arbetet har jag använt begreppet kundlojalitet annorlunda då det i detta fall inte handlar om något regelrätt återköp utan snarare om kunden betalar eller inte för den erhållna tjänsten. Kunden är illojal och fuskar om de inte betalar på ett korrekt sätt för tjänsten. Jag har genomfört en belåtenhet- och attitydundersökning bland kunderna hos en aktör inom kollektivtrafiken.

Problem: Idag har de flesta detaljhandelsföretag någon form av kundklubb för att stärka banden mellan sig och sina kunder. Men skapar kundklubbar lojala kunder per automatik, eller krävs det mer än vad de flesta företag erbjuder idag? IKEA Family är en av de kundklubbar som funnits längst och på varuhuset i Älmhult upplever man inte att potentialen med kundklubben utnyttjas fullt ut då relationerna med medlemmarna inte utvecklas i önskvärd utsträckning. I detta arbete undersöks huruvida detta beror på konceptuella brister, val av strategi eller implementeringen av konceptet på varuhusnivå eller om det finns andra förklaringar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån vår fallstudie på IKEA-varuhuset i Älmhult, samt med hjälp av utvalda teorier kring lojalitet, relationsmarknadsföring och strategi, skapa förståelse för hur en kundklubbsstrategi bör utformas och förverkligas samt visa på vilka problem som kan uppstå.

Utifra?n relationsmarknadsfo?ringsperspektivet har va?rdandet av relationen till kunder uppma?rksammats inom marknaden fo?r detaljhandel. Inom detta omra?de a?r lojalitetsskapandet en viktig del och forskning visar tydligt pa? att fo?retag som a?r verksamma offline respektive online arbetar med detta.Studiens syfte a?r att med hja?lp av ja?mfo?relse och analys beskriva offline- och onlinefo?retags arbete med lojalitetsskapande och da?rmed bidra till o?kad kunskap inom omra?det. Detta leder till underso?kningens fra?gesta?llning, vad finns det fo?r skillnader mellan hur svenska online- och offlinefo?retag inom detaljhandeln arbetar fo?r att fa? lojala kunder?Fo?r att ta reda pa? det har vi genomfo?rt sju intervjuer med totalt sex ansta?llda pa? tva? olika fo?retag som dagligen arbetar med relationsmarknadsfo?ring.

Att behålla lojala kunder är viktigt för många företag och butiker då de lojala kunderna anses vara mer lönsamma än att rekrytera nya. Det har under senare år ägnats mycket tid att förstå vad som påverkar kunders Lojalitet. Uppsatsens undersökning bygger på att beskriva hur lojaliteten hos en person med synskador påverkas av dagligvarubutikernas butiksmiljö i val av butik. Personer med funktionsnedsättning fråntas ofta möjligheter som för andra kunder är självklara genom brister i butiksmiljön. Konsumenterna går till de butiker som inte försvårar deras sätt att utföra sin handel.

Förhållandet mellan en franchisegivare och dennes franchisetagare bygger i mångt och mycket på avtalsfrihet parterna emellan och grundar sig i många avseenden på affärsmässiga överväganden. Parterna är skilda rättssubjekt, som var och en ansvarar för sina egna rättshandlingar. Likväl innehåller en franchiserelation stora inslag av samverkan och bygger på de synergieffekter som parterna kan ta del av genom en effektiv fördelning av arbetsuppgifter. Följande framställning ämnar besvara frågan i vilken utsträckning en franchisegivare är ansvarig gentemot sina franchisetagare för kostnader som dessa har åsamkats p.g.a. att de anvisats av franchisegivaren att ingå avtal med tredje man.

På senare år har alltmer fokuserats på att goda resultat grundas på huruvida företag skapar långsiktiga och hållbara relationer, till såväl kunder, leverantörer som samarbetsparter. Begrepp som relationsmarknadsföring och Customer Relationship Management (CRM) är nära besläktade och oavsett om begreppen tillämpas på slutkonsumenten eller samarbetsparten handlar det om att vårda relationer. Idag har massmarknadsföring blivit mindre effektivt och lönsamt, eftersom alltfler marknader, däribland resemarknaden, är mogna, vilket innebär att det blir svårare att hitta nya kunder. Detta betyder att det kan bli avgörande att vårda befintliga samarbeten och utveckla dessa till relationer för att överleva konkurrensen. I detta kan en problematik uppstå, då det är lätt att säga vad ett gott samarbete innebär, men inte lika lätt att förklara hur en god relation, baserad på lojalitet två parter emellan, ska fungera på ett effektivt och hållbart sätt.

Relationsmarknadsföring är ett perspektiv på företagande som, i motsats till transaktionsmarknadsföring, syftar till att etablera starka relationer mellan de involverade parterna. Perspektivet innebär att samtliga organisatoriska delar betraktas med ett relationstänk, det vill säga att även aktiviteter så som fakturering och back-office procedurer utförs med relationen i fokus. Begreppet har sin grund i en B2C-kontext, men har även fått fäste i en B2B-kontext. Syftet med relationsmarknadsföring i en B2B-kontext är att skapa tillfredsställande relationer mellan företag, med syfte att resultera i Lojalitet. Lojalitet i sin tur, bidrar till ett högre brand equity som är ett varumärkes immateriella värde vilken har sin grund i en B2C-kontext.

Denna uppsats har som syfte att visa de maskuliniteter som representeras i Rekordmagasinets serier från år 1944. Rekordmagasinet var en sport- och äventyrsserietidning som utgavs i Sverige mellan åren 1942 och 1967. Tidningen var mycket populär under fyrtio och femtiotalen och den lästes framförallt av pojkar. Uppsatsens huvudsyfte är att visa de maskuliniteter som huvudpersonerna i serierna representerar. Gemensamma grunddrag för dessa maskuliniteter är mod, handlingskraft, beslutsamhet, förmåga till självbehärskning samt Lojalitet. De hävdar sig mot andra karaktärer och bevisar de ovan nämnda egenskaperna genom våld, idrott och intelligens.

Relationsmarknadsföring är ett perspektiv på företagande som, i motsats till transaktionsmarknadsföring, syftar till att etablera starka relationer mellan de involverade parterna. Perspektivet innebär att samtliga organisatoriska delar betraktas med ett relationstänk, det vill säga att även aktiviteter så som fakturering och back-office procedurer utförs med relationen i fokus. Begreppet har sin grund i en B2C-kontext, men har även fått fäste i en B2B-kontext. Syftet med relationsmarknadsföring i en B2B-kontext är att skapa tillfredsställande relationer mellan företag, med syfte att resultera i Lojalitet. Lojalitet i sin tur, bidrar till ett högre brand equity som är ett varumärkes immateriella värde vilken har sin grund i en B2C-kontext.

Styrelserepresentanter i blåsväder och skandalartade affärer är medialt frekvent förekommande begrepp. Bolagsstyrningsfrågor blir därför allt mer uppmärksammade och styrelser bevakas av medias ombud. Bolagsstyrelser har som företagets bärande pelare en framträdande roll, vilket orsakar viss problematik vid valet av medlemmar. Många gånger väljs externa representanter in, vilka ska bidra till att bolaget styrs optimalt. Inte sällan består dessa av företrädare för konkurrerande bolag, innebärande att nyttomaximering försvåras och en maktkamp blir följden.

Syfte: Vårt syfte är att besvara vår problemformulering och se hur lojalitet kan skapas genom sociala medier då lojalitet är en grundsten i skapandet av långsiktiga kundrelationer. Vidare ämnar vi besvara problemformuleringen genom att undersöka hur företag kan använda sociala medier för att skapa och bevara potentiella och befintliga långsiktiga kundrelationer.Metod: Ett kvalitativt och abduktivt förhållningssätt är det som ligger till grund för den här uppsatsen. Undersökningen utgår från ett positivistiskt synsätt och kvalitativa intervjuer har valts som metod för att samla in empirisk data.Teoretiskt perspektiv: Denna undersökning baseras på erkända teorier och modeller främst inom internetmarknadsföring, relationsmarknadsföring samt kundlojalitet då dessa ämnen ligger som grund för vår undersökning. Vidare används teorier och modeller kring sociala medier som ett verktyg för integrerad kommunikation.Empiri: Semistrukturerade, kvalitativa intervjufrågor har utformats för denna undersökning. Frågeställningarna har besvarats av framstående webbkonsulter samt av företag, framgångsrika inom området.Slutsatser: Utifrån vår undersökning har vi besvarat vår frågeställning; hur skapar ett företag kundlojalitet och konkurrenskraftiga kundrelationer via sociala medier? Utifrån vår undersökning ser vi företagens närvaro i sociala medier som en god förutsättning för att skapa kundlojalitet och bygga relationer.

Den svenska biografmarknaden är idag i en situation där marknadsledaren i det närmaste nått en monopolställning. Detta är något som får konsekvenser, inte bara för dess konkurrenter och leverantörer, utan även för biografbesökaren som riskerar att drabbas av färre titlar på repertoaren och att likriktningen av filmer ökar.Marknadsutmanarnas stora problem är att få distributionen till de mest inkomstbringande filmerna. I dagsläget är det ytterst svårt för en marknadsutmanare att erhålla ensamrätt till filmer då de har för liten marknadsandel och utan filmerna kan de inte ta marknadsandelar, vilket är något av ett moment 22. Filmerna regleras genom avtal med filmleverantörerna, vilka i nuläget gynnar marknadsledaren på ett sätt som hotar att slå ut de mindre aktörerna.Denna uppsats är skriven utifrån marknadsutmanaren Astoria Cinemas perspektiv för att se vilka förutsättningar som finns att skapa tillväxt. Uppsatsen använder sig av en fallstudie för att kunna tränga ner på djupet av problemet och för att skapa största möjliga förståelse för objektets situation.

Title: Satisfaction and loyalty from a customer viewpoint Level: Final assignment for Master degree in Business Administration Authors: Thomas Blomqvist and Per Nilsson Supervisor: Lars-Torsten Eriksson Date: Januari 2010Purpose: The overall purpose of our paper is to describe Alfas customers based on the level of satisfaction and loyalty. We also want to find out if there are specific characteristics of customers with a high degree of satisfaction and loyalty.Method: We have used both secondary and primary data in the paper. We started with a review of relevant literature to seek knowledge in the field of customer satisfaction and customer loyalty. Thereafter we conducted a prestudy by interviewing three of Alfas employees, and finally we conducted a quantitative survey on Alfas customers. The results were analyzed and compared against current theory of customer satisfaction and customer loyaltyResults & conclusion: The results suggest that Alfa is successful in meeting customer expectations in service delivery, even if we can confirm differences in outcome between the three businessareas.

Konsumentmarknaden har på senare år fullkomligen exploderat av nya produkter och företag, vilket gör att erbjudanden och kommunikation praktiskt taget regnar över kunderna. Detta har medfört att lojalitet har blivit ett allt viktigare begrepp för företag. Genom att företag lyckas behålla sina befintliga kunder, kan företaget öka sin egen lönsamhet, då det är betydligt dyrare att attrahera nya kunder. Litteraturen menar att ett lojalitetsprogram som är anpassat efter kunden är nyckeln till att behålla de mest lönsamma kunderna. Lojalitetsprogrammet möjliggör för företag att kommunicera med kunderna på en mer personlig nivå, vilket gör att kunderna känner sig mer speciella och viktiga för företaget.